Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 18. Den 2 Februari 1902 - Carl Peter Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CARL PETER CURMAN.
Professorn i plastisk anatomi vid det med
Akademien för de fria konsterna förenade läroverket,
Carl Peter Curman, har nyligen lämnat denna
befattning.
Professor Curman är en person, hvilken, såsom
allmänt torde vara kändt, framför allt gjort sig
bemärkt och väl i främsta rummet gagnat sitt
fädernesland, genom sin insats, ett helt lifs insats,
beträffande de svenska badförhållandena. »Bad är
hälsa» – detta är ett ordstäf, hvars sanning
ingen betviflar, men som de flesta människor likväl
alltför ofta glömma.
Statistiken visar på ett ovedersägligt sätt, att
det, relativt taget, blott är ett fåtal människor, som
i Sverige taga bad, särskildt varmbad, och detta,
fastän man i de flesta någorlunda stora svenska
städer numera har delvis utmärkta, ofta fullt
tillfredsstlällande varmbadhus.
Och professor Curman är just den, som
utvecklat de svenska badförhållandena till den
ståndpunkt, dessa numera intaga.
Carl Peter Curman föddes den 8 mars
i Sjögestads socken i Östergötland. Föräldrarne
voro Samuel Johan Curman, landtbrukare till
yrket och Maria Carolina Strömberg. Den unge C.
genomgick Skenninge skola samt Linköpings skola och
gymnasium, blef student i Uppsala 1853 och med.
fil. kandidat 1856. Han inskrefs s. å. vid Karolinska
institutet i Stockholm och ingick därjämte som elev
vid Akademien för de fria konsterna, hvilka läroverk
han genomgick 1856–1860. C. blef 1864 med.
licentiat och promoverades 1879 i Köpenhamn vid
universitetets jubelfest till med. hedersdoktor.
Sedan C. i ungefär ett års tid varit biträdande
bruksläkare på Läsjöfors i Värmland, antogs han
sommaren 1859 till badläkare i Lysekil, där han 1863
fick i uppdrag att anordna en ny badhusanläggning,
och var han 1872–88 Lysekils intendent. Han
uppgjorde 1866 planen till en offentlig badanstalt i
hufvudstaden och ledde som verkställande direktör för
Stockholms badhusaktiebolag ordnandet af denna
anstalt, där han sedan utöfvat en, alltid lika nitisk
tillsyn. Curman erhöll 1869 professuren i plastisk
anatomi vid Akademien för de fria konsterna, sedan
han där i flera år biträdt vid undervisningen
i detta ämne samt är sedan 1880 docent i
balneologi och klimatologi vid Karolinska institutet.
Åren 1884–85 uppfördes i Stockholm under
Curmans ledning det kända badhuset vid
Stureplanen, hvilket om kort tid kommer att te sig i
utvidgad form, med en simhall af storartad
beskaffenhet.
C. har äfven uppgjort förslag till ett större
antal af de nyare publika badanstalterna i
landet och delvis ledt utförandet af de samma,
såsom Renströmska badanstalten i Göteborg,
badanstalten vid Sabbatsbergs sjukhus, vid Stockholms nya
barnhusinrättning vid Norrtulls gatan o. s. v.
År 1884 blef C. hedersledamot af Akademien
för de fria konsterna. Han har äfven varit
ledamot af styrelsen för Tekniska skolan i Stockholm,
af direktionen för Sabbatsbergs sjukhus och
Gymnastiska centralinstitutets direktion.
De utländska resor, som C. företagit, för att
studera klimatiska förhållanden och badanstalter, äro
särdeles många. Han besökte sålunda 1858
sydvästra och mellersta Norges fjälltrakter och 1861
Tyskland, där han bland annat studerade
Kreuznach. 1864–65 vistades han i södra Tyskland,
södra Frankrike, Italien och Schweiz och besökte
då de flesta kurorter vid Medelhafvet mellan
Marseille och Livorno. På återresan genom norra
Italien, Schweiz, mellersta och östra Tyskland
studerade C. de förnämnsta badorterna samt större
sjukvårdsetablissement.
Han reste 1867 i samma ändamål i
Danmark och Tyskland och 1872 i renlighetens land,
par préférence, Holland, där särskildt de offentliga
badanstalterna i de stora städerna voro föremål
för studium. C. har för öfrigt gång efter annan
besökt många af Europas länder, däribland öfre
Spanien, i och för sina badstudier. Under våren
1872 tog han i Amsterdam under doktor Meggers
ledning äfven kännedom om den då för tiden nya
massagebehandlingen.
Professor Curman är sedan 1878 gift med Calla
Liljenroth, född Lundström, känd såsom begåfvad
tonsättarinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
