- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) /
484

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 31. Den 4 Maj 1902 - Anders Richard Åkerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sextiofem år fyllde den 10 sistlidne april
generaldirektören och chefen för kommersekollegium,
Anders Richard Åkerman, en af vårt lands
mest framstående män på det metallurgiska området
och tillika en mycket skicklig organisatör.

Vid 1891 års slut blef det då varande professorn
i metallurgi och hyttekonst vid Tekniska högskolan,
redaktören af »Järnkontorets annaler» och Iedamoten
af Järnkontorets styrelse, hr Åkerman, förunnadt att
träda i spetsen för det nybildade kommersekollegium.
Som bekant, hade det varit fråga om att indraga det
gamla ämbetsverket, men erhöll det i stället ny
organisation.

Kommersekollegium räknar sin tillvaro från 1637,
och »skulle hafva försorg om in- och utrikeshandelns
flor och förkoffran, med hvad däraf dependerade».
Dessförinnan voro under Gustaf II Adolf
handelsärendena och bergverken ställda under
kammarkollegium, tills 1630 ett särskildt generalbergsamt
inrättades för uppsikt öfver kronans bergverk.

Kommersekollegium erhöll sin första instruktion
1651, men blef åter af Carl XI förenadt med
kammarkollegium, under det generalbergsamtet, från 1649
kalladt bergskollegium, utgjorde ett särskildt
ämbetsverk. 1711 blef emellertid kommersekollegium
återställdt och jämnställdt med öfriga kollegier.
Bergskollegium upplöstes 1857, och alla de mål, uppdrag
och åligganden, som då tillhörde detta kollegium,
öfverflyttades på kommersekollegium, som samma år
jämväl erhöll inseendet öfver karantänsanstalterna
på rikets östra kust.

Kommersekollegii allmänna åliggande är nu att
med uppmärksamhet följa tillståndet med rikets
handel och sjöfart samt bergshandteringen och andra
industriella näringar inom landet och att efter
omständigheterna vidtaga eller hos k. m:t föreslå de
åtgärder, som kollegium anser lämpliga för sådana
näringar, och bör kollegium härför äfven inhämta
kännedom om handelns och sjöfartens samt
bergshandteringens och andra industriella näringars
tillstånd och utveckling i andra länder samt om de
anordningar, som där vidtagas för deras
befrämjande, m. m. Kollegium skall årligen till k. m:t
afgifva berättelse om rikets handel och sjöfart,
bergshandtering samt fabriker och manufakturer för
föregående år.

Kommersekollegium har följande
sammansättning:

Byrån för ärenden angående utrikes handeln och
sjöfarten. Hit höra handels- och
sjöfartsförhållanden med främmande makter, ärenden som afse
utrikes handeln och sjöfarten samt därmed förenade
allmänna afgifter, svenska fartygs haverier och
förolyckande, pass- och nationalitetshandlingar,
signalsystem för fartyg, sjömäns kvarlåtenskap å utrikes
ort, pänningeförsändelser medels sjömansinvisningar,
epidemiska sjukdomar samt smittosamma
husdjurssjukdomar, konsulatväsendet, föreskrifter angående
utvandrare, m. m.

Byrån för ärenden angående inrikes handeln och
sjöfarten omfattar inrättandet af städer och köpingar
med vissa deras förmåner och skyldigheter såsom
stapelrätt, nederlags- och transitorätt, tolag m. m.,
hamnområden, marknader, taxor å hamn-, kanal- m.
fl. afgifter jämte reglementen härför, hafsfiskerierna
vid rikets västra kust, skeppsmätningsförfattningar,
svenska fartygs registrering, sjömanshusen och
ordning för sjöfolks på- och afmönstring samt
sjömansrullor, utfärdandet af befälhafvare- och
styrmansbref, m. m.

Byrån för ärenden angående bergshandteringen
och andra industriella näringar har att taga
befattning med bergshandteringen, bergsstaten, lägre
bergsskolor, fabriker, sågverk, kvarnar, handtverkerier och
andra handtsrlngar, yrkesinspektioner, reseunderstöd
åt arbetare, allmänna utställningar inom och utom
riket, lån ur manufakturförlagslånefonden m. m.,
äfvensom grufkarlekontoret, hvilket har vården om f. d.
bergskollegii kartsamling.

Den statistiska afdelningen har att utarbeta
kollegii särskilda berättelser och handlägga statistiska
ärenden. Berättelserna äro om bergshandteringen –
Bidrag till Sveriges officiella statistik litt. C. –
fabriker och manufakturer – litt. D. – inrikes handel
och sjöfart – litt. E. – och utrikes handel och
sjöfart – litt. F.

*



Anders Richard Åkerman, som föddes den 10
april 1837 i Stockholm, är son till dåvarande
professorn i kemisk teknologi vid Teknologiska
institutet i Stockholm, sedermera öfverdirektören för
mynt- och kontrollverken Joakim Åkerman. Å. blef 1855
student i Uppsala, aflade 1860 bergsexamen och
ingick som askultant i kommersekollegii afdelning för
bergsärenden. Sedan han 1861–62 genomgått Falu
bergsskola, antogs han 1863 som elev och
förordnades 1864 till stipendiat på Järnkontorets
metallurgiska stat. 1868 blef han redaktör for »Järnkontorets
annaler» – som hans fader redigerat åren 1846–52
– och utnämndes 1869 till adjunkt i metallurgi
och hyttkonst vid den då med Teknologiska institutet
sammanslagna bergsskolan. Han tillträdde 1883
platsen som professor i samma ämnen vid Tekniska
högskolan och blef 1890 styrelseledamot i
Järnkontoret.

Det blefve för långt att här uppräkna alla de
utländska resor, som Å. företagit i gamla och nya
världen för studier af järnhandteringen. Likaledes
kunna vi här endast i korthet erinra om, att Å.
varit ledamot af många kommittéer för Sveriges
deltagande i olika utländska expositioner – vid 1900
års världsutställning i Paris var han ordförande i
den svenska kommittén och han har vid dessa
utställningar äfven kallats till juryman för de
metallurgiska afdelningarne.

Under sin lärareperiod sökte Å. framför allt
lägga en vetenskaplig bas för hyttkonsten, i hvilket
syfte han planlade och ledde en mängd
undersökningar. Antalet af honom utgifna afhandlingar är
äfven betydande, och de flesta af dem ha öfversatts
på olika främmande språk, däribland äfven ryska.
Å. har för sina utmärkta metallurgiska arbeten också
rönt mycket erkännande från utlandet. Han blef
sålunda redan 1875 hedersledamot af »The iron and
steel institute of Great Britain», hvars
Bessemer-guldmedalj han mottog år 1885. Å. är för öfrigt
hedersledamot af flera andra utländska sällskap och
akademier, ledamot af svenska vetenskapsakademien
och landtbruksakademien, promoverades 1893 vid
Uppsala universitet till fil. hedersdoktor, o. s. v.

Generaldirektör Åkerman innehar sedan 1892 en
plats i Första kammaren som ledamot för
Värmlands län. Hans tid är, som man kan förstå, strängt
upptagen, men han är sedan ungdomen van vid
strängt arbete. Dugligheten tillhör den Åkermanska
familjen öfver hufvud taget. En medlem däraf är,
som bekant, svensk-norsk minister i Paris, en annan
är skulptören Verner Åkerman.

-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/3102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free