Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 37. Den 15 Juni 1902
- Föreståndareskiftet vid Tekniska Högskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En hög, fridfull och lycklig ålderdom önskas
professor Dahlander nu förvisso af tusentals f. d.
lärjungar!
*
Tekniska högskolan leder sitt upphof från den
genom k. bref af den 11 dec. 1798 i förening med
k. målare- och bildhuggareakademien inrättade
Mekaniska skolan, som bland annat hade under sin vård
den af Polhem föranstaltade Mekaniska
modellsamlingen. På den tiden skulle konstakademiens
sekreterare gifva undervisning i teoretisk mekanik och
direktören vid modellkammaren i praktisk mekanik.
Efter Landtbruksakademiens stiftande ställdes
Mekaniska skolan och Modellkammaren 1813 under denna.
Sedan rikets ständer vid 1823 års riksdag aflåtit
en skrifvelse till k. m: t med begäran att i
hufvudstaden skulle inrättas ett Teknologiskt institut, som
skulle bli dels en rådfrågningsanstalt för slöjdidkare
och dels såsom undervisningsanstalt dana ungdom
af alla klasser till näringsidkare. Genom ett k. bref
af den 18 maj 1825 inrättades Teknologiska
institutet, som trädde i verksamhet två år därefter.
Modellkammaren och Mekaniska skolan förenades
härmed.
Resultaten af institutets verksamhet befunnos
emellertid snart vara otillfredsställande till följd af
felaktig plan och elevernas klena förkunskaper (inga
bestämda kunskapsfordringar voro bestämda för
inträde!). Anstalten undergick därpå 184648 en
fullständig omorganisation, och skulle Teknologiska
institutet vara »en undervisningsanstalt för sådana unge
män, som ägna sig åt något industriellt
lefnadsyrke, för hvars rätta utöfning naturkännedom och
isynnerhet kemisk- och mekanisk-tekniska kunskaper
äro behöfliga». Det skulle tillika liksom förut »på
vederbörande ämbetsverks begäran meddela
yttranden i ämnen, som röra slöjderna, samt
tillhandagå enskilda slöjdidkare med råd och upplysningar».
Sveriges ekonomiska uppblomstring under
1850-talet jämte anläggandet af järnvägar och
telegraflinier gjorde behofvet af en ökad tillgång på
tekniskt utbildade personer kännbart, hvarför institutet
fick ökadt årsanslag och en summa af 480,000 kr.
beviljades för anskaffande af ny lokal. Institutets
nya byggnad, uppförd vid Drottninggatan 95 A efter
ritningar af professor Scholander, var hösten 1863
färdig att tagas i besittning.
År 1869 förenades med institutet den förut i
Falun varande bergsskolan, för hvilken en särskild
byggnad uppfördes å läroverkets tomt. Institutet,
hvars olika undervisningsgrenar efter hand
utvidgats, i det att nya professurer och lärareposter
tillkommo, erhöll den 2 mars 1877 med anledning af
en af k. m:t 1872 tillsatt kommitté förnyade
stadgar, och enligt dessa ändrades namnet till
Tekniska högskolan. Ett af en 1890 tillsatt
kommitté följande år afkunnadt förslag til läroverkets
utvidgning och omorganisation förkastades af 1894
års riksdag, men ett nytt förenkladt förslag till
definitiv omorganisation godkändes af k. m:t och
riksdagen 1895 och har sedan dess börjat tillämpas.
En viktig nyhet är materialprofningsanstalten, som
började sin verksamhet den 1 okt. 1896.
*
 |
Foto. Dahlöf, Stockholm.
PROFESSOR A. LINDSTEDT.
|
Tekniska högskolans nye föreståndare, Anders
Lindstedt, är astronom, matematiker och
försäkringstekniker. Född i Sundborn i Dalarne den 27
juni 1854, blef han student i Lund 1872 och var
Observator vid Hamburgs observatorium läsåret 187475.
L., som 1877 blef fil. doktor (primus) och
docent i astronomi vid Lunds universitet 1877,
kallades 1879 till Observator vid Dorpats universitet och
utnämdes 1883 till professor i tillämpad matematik
därstädes. 1886 utnämdes han till professor i
matematik och teoretisk mekanik vid Tekniska
högskolan i Stockholm, var en tid lärare i mekanik vid
Stockholms högskola och förordnades 1890 till
inspektor öfver rikets försäkringsanstalter.
L. företog 1890 en utrikes resa för att studera
de högre tekniska läroanstalterna och har sedan gjort
många resor för att taga kännedom om den
utländska arbetareförsäkringslagstiftningen och dess sociala
verkningar och vidare för att studera den
utländska lagstiftningen rörande försäkringsbolags
verksamhet.
Den ytterst skicklige och arbetsamme mannen
har suttit i många kommittéer, däribland kommittén
för Tekniska högskolans utvidgning och
omorganisation (189091), har utgifvit åtskilliga skrifter och
som försäkringstekniker verkställt utredningar af en
mängd pensionskassor och uppgjort förslag til nya
dylika. I arbetarepensioneringslagen, som framlades
för 1898 års riksdag, hade L. stor del och det
troddes rätt allmänt, att professor Lindstedt skulle
träda i spetsen för den svenska
riksförsäkringsanstalten, hvilken, såsom bekant, skall träda i
verksamhet.
Professor Lindstedt har emellertid föredragit den
ansvarsfulla posten som Tekniska högskolans
föreståndare, och man vågar väl antaga, att Tekniska
högskolan, denna för ett land som Sverige, där
industrien har så stora utvecklingsmöjligheter, så
viktiga läroanstalt, under hans ledning skall allt mera
förkofras enligt sunda och praktiska principer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/3703.html
