Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 39. Den 29 Juni 1902
- En dröm om världsvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amatörfoto. J. Edgren, Gbg.
650 SVENSKAR FRÅN AMERIKA anlände härom dagen till Göteborg för att göra
sina sedvanliga och säkerligen välkomna påhälsningar för midsommar. I så
stort antal ha våra landsmän dock aldrig ankommit förut på en gång. Vår bild
togs då »Ariosto» angjorde nya kajen.
Amatörfoto
DEN NYA TYSKA KONTINENTALÅNGAREN »ODIN»,
som invigdes söndagen den 15 juni.
*
»På min heder», svarade Cyril.
»Välan då. Jag är anarkist, dock ej en af det
vanliga slaget. Mina fiender äro jordens beväpnade
nationer, och dem ämnar jag tillintetgöra. Jag vill
arbeta för freden – den allmänna världsfreden –
genom att blifva starkare än alla nationer
tillsammans.»
Cyril gjorde min af att vilja gå.
»Tålamod ett ögonblick», sade Filowski och lade
sin hand på Cyril. »Jag har obegränsade tillgångar.
Äger en ö i Stilla hafvet med tusen utvalda män,
utvalda på samma sätt som ni. Jag har flere
skeppsdockor och ämnar bygga en flotta. Till att börja
med tjugu fartyg på tusen ton, hvilka göra
fyratio-fem knop i timmen och som äro försedda med
dynamitkanoner. Ett enda skott af dessa skall sänka
den största pansarkoloss i världen. Ett af dem är
redan färdigt.»
»Nå, hvad vill ni jag skall göra?»
»Blifva min högsta befälhafvare öfver flottan.
Inom ett år är hela flottan färdig och sedan skall
jag lämna makterna en månads respittid att sänka
sina pansarskepp, hvarom ej skall jag göra det för
dem. Ni ser att jag kommer att uträtta mer för
världsfreden än någonsin Haagkonferensen.»
De sutto tysta en stund.
»Jag kom att läsa om er rättegång, reste till
Portsmouth, studerade er, och blef underrättad om
er duglighet. Vill ni nu blifva min
öfverbefälhafvare?»
Cyril svarade ej.
»Min jakt ligger i Havre. Följ med till min ö
och se på densamma. Ni kan ju återvända, om ni
för godt finner.»
»Jag antar ert anbud», svarade Cyril hest.
Sedan förflöto dagarne som i en dröm.
Jakten var förträffligt utrustad och gick med en
oerhörd hastighet. Ehuru maskinen utvecklade
sådan kraft, såg Cyril ej till några ångpannor.
»Ett nytt eldämne», förklarade Filowski, »och en
förbättring af turbinprincipen »
De nådde snabbt målet. Genom en trång
öppning i klipporna kommo de in på en flod, och
längre upp vid densamma lågo varfven och dockorna.
De gingo i land och Cyril blef i tillfälle pröfva,
att Filowski talat sanning. De besökte det
pansarfartyg, som redan var färdigt, och profvade
kanonernas duglighet.
Efter tolf månader var flottan färdig och
besättningarne öfvades upp raskt nog. Jakten hade
afgått för att underrätta makterna, och han väntades
tillbaka inom tre månader. Under tiden hade Cyril
blifvit fullt förtrogen med sina skepp och deras
besättningar.
Då svaret anlände förvånade det honom ej det
minsta. Makterna hade skrattat åt hotet, och trodde
att de hade med någon galning att göra.
»Vi skola knäcka brittiska medelhafsflottan först»,
sade Paul, och Cyril samtyckte.
Filowski gjorde Cyril sällskap på hans skepp.
Det var uppgjordt, att skeppens manövrering skulle
lämnas helt och hållet i Cyrils händer.
Man nådde snart Gibraltar och påträffade
engelska flottan några mil från Malta.
»Vi skola gifva dem ett tillfälle försvara sig»,
sade Cyril till Filowski och sände ett af sina skepp
att signalera följande:
»Bered er till batalj! Vi ämna sänka er inom
femton minuter.»
Sedan signalen gifvits, återvände fartyget till
de andra.
Första skottet kom från Cyrils skepp.
»Träffad!» ropade Filowski, då den gigantiske
fyrmastade pansarkolossen började vagga och så
småningom sjunka i djupet.
Så uppstod ett oerhördt larm. Brittiska
flottans fartyg gåfvo eld, men Cyrils fartyg cirklade
rundt dem i full fart och blott få skott träffade.
Helt annorlunda var det med de engelska fartygen.
Skott efter skott från dynamitkanonerna gjorde
verkan, och af den magnifika flottan återstod snart
blott några spillror.
Krasch – pang!
*
»Ni bad mig väcka er klockan sju, min herre.»
Cyril rörde sig orolig i sin koj.
»Åh! Hvad?» ropade han.
»Jo, här är ett bref till er, min herre!»
Mekaniskt öppnade han det och läste:
»Bästa herr Dare!
Hvarför var ni så tråkig i går afton? Välkommen
till mitt five-o’clock té i dag.
Mildred.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/3913.html
