Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) / 796 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 50. Den 14 September 1902 - Oscar Eliason - Valborg Svärdström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

OSCAR ELIASON.


Foto. Flodin, Stockholm.
OSCAR ELIASON
som grefve Corniski i »Niniche».

I »Niniche», det uppsluppna lustspelet, som
fortfarande hvarje afton uppföres för fullt hus å
Djurgårdsteatern, spelar, som bekant, en viss grefve
Corniski en betydande roll. Denne Corniski, polsk
diplomat och i hög grad enfaldig, har gift sig
med den forna varietésångerskan Niniche utan att
taga reda på hennes förflutna. Han sväfvar
sålunda i fullständig okunnighet härom, så han tror,
att han är gift med en högättad dam, och
då han af sitt lands regering får i uppdrag
att af Niniche återköpa en del bref, som
arfvingen till Polens krona varit oförsiktig nog att skrifva
till den bedårande kvinnan, uppkomma till följd af
grefve Corniskis inskränkta förstånd de
befängdaste misstag och förvecklingar. Men den polske
diplomaten förlorar icke kontenansen, och det är med
orubbligt lugn, som han frikostigt utdelar sina
Georgskors för att kunna uppfylla sin viktiga mission
vis-à-vis de viktiga brefven. Hvad betyda några
dussin ordnar för Polen? Hvad betyda några
dussin ordnar i allmänhet?

»Niniche’s» författare har i grefve Corniski på
ett dråpligt sätt parodierat diplomaterna, hvilka
anses så sluga, men icke sällan låta draga sig vid
näsan, och hvilka måste uträtta många
struntuppdrag, men göra det på ett sätt, som om världens
ve eller väl berodde häraf.

På ett dråpligt sätt utföres äfven för
närvarande å Djurgårdsteatern grefve Corniskis roll af
hr Oscar Eliason, hvilken förut i landsorten
innehaft den samma. Hr Eliason har anlagt en mask,
som erinrar om både käjsar Franz Joseph och —
generalen grefve Lagerberg. Han gör i hela sitt
uppträdande verkligen intryck af gammal diplomat
med orubblig öfvertygelse om vikten af sin
mission. Han sätter, med ett ord, full karaktär på
rollen, utan att komiken i minsta mån lider häraf.
Man skrattar godt åt grefve Corniski, men det är
icke utan, att han också kommer en att tänka
allvarliga tankar på, huruvida man själf icke oftare,
än nyttigt är, låter draga sig vid näsan af herrar
diplomater i olika skepnader.

Oscar Eliason, är en af våra mest framstående
skådespelare och särdeles mångsidig. Man må
endast höra, att han spelat pastor Manders i
»Gengångare», Antolycus i »En vintersaga», Paul
Hansen i »En skandal», Gustaf Vasa i Strindbergs stora
skådespel med samma namn, Pinglet i
»Spökhotellet»! Är han karaktärsskådespelare eller
lustspelskomiker? Frågan är icke så lätt att besvara. Själf
anser hr Eliason nog, att han är
karaktärsskådespelare; han förklarar åtminstone, att han vill vara
det. Men eftersom han är anställd hos direktör
Ranft, får han naturligtvis mest uppträda i lustspel.

Hr Eliason verkar alltid med högligen enkla
medel. Hans röst har få skiftningar, minspelet är
obetydligt, och han gestikulerar föga. Hvad som bär
upp det hela och gör hr Eliason till den artist, som
han är, är intelligensen, hvilken besjälar hans
uppträdande. Det är intet tomrum bakom masken, utan
tankar och själ.

Jämförelsevis ung till åren, bör Oscar Eliason
hinna med att åstadkomma mycket. Och skulle han
verkligen komma att i högre grad än hittills
uppträda i den allvarliga genren, är allmänheten nog
icke att därför beklaga, om den också då får på
teatern skratta mindre än förut.

O. R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>