Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. Den 12 Oktober 1902 - Otto Sverdrups nordpolsexpedition 1898—1902. Af Anton Stuxberg - Norske amiralen Börresen - Camille Pelletan - Torpedjagaren Mode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERDRUP-EXPEDITIONEN
all sådan oro förefallit onödig. Otto Sverdrups väl
kända energi och väl skolade förmåga som ledare
af en expedition i de arktiska hafven voro mig
därför en borgen.
Det är mig icke bekant, om Sverdrup haft
några planer ditåt, men jag föreställer mig, att så
varit fallet, och har hela tiden tänkt mig den
möjligheten, att, då hufvuduppgiften icke kunde lösas,
Sverdrup skulle söka framtränga till Berings sund
och att vi skulle få de första underrättelserna om
honom från någon plats i Stilla hafvet, med
andra ord, att han skulle lyckas utföra
»nordvästpassagen».
Kapten Sverdrups och hans kamraters mottagande
i Norges hufvudstad söndagen den 28 september blef
i sitt slag ett motstycke till Nansens mottagande
där hösten 1896 eller till Vegas mottagande i
Stockholm den 24 april 1880. »Det vap>, skrifver
norska Aftenposten, »som om den flygtende Sommer
havde sammenkaldt alle sine Tropper for i Natu-
rens lyseste Festdragt at hilse de Mänd velkommen,
som i saa månge Aar har levet i den evige Vinter.»
Omkring hundra tusen människor voro den dagen
i rörelse för att ägna de väderbitna och profvade
polarfararne sin hyllning.
För den händelse dessa rader skulle komma
under Otto Sverdrups eller någon af hans
följeslagares ögon, tillåter jag mig säga dem — och däri
är jag förvissad skola alla svenskar instämma med
mig —: hafven heder och stor tack för hvad ni
uträttat i polarforskningens och den andliga
kulturens tjänst; vi svenskar skola alltid minnas det!
Vi skola icke heller någonsin glömma utan i
tacksamt minne bevara de stora insatser och betydande
tjänster, vårt broderlands söner gjort såsom
deltagare i de svenska polarfärderna alltifrån Sven
Lo-véns färd till Spetsbergen 1837 intill de sista
Nordenskiöldska färderna, som kulminerade i
nordostpassagen 1878—1880. Hafven hjärtligaste tack
därför! Göteborg den 6 oktober 1902.
ANTON STUXBERG.
Efter fotografi.
CAMILLE PELLETAN,
den franske marinministern, afhållande det beryktade, häftiga
talet i Ajaccio på Korsika. Den särdeles liflige fransmannen
var vid detta tillfälle ganska närgången mot några
grannstater bland stormakterna. Dessa synas emellertid icke ha
tagit saken vidare allvarligt, medan talet däremot i Frankrike
väckt stor uppmärksamhet och åsamkat den hetsige ministern
en liten skrapa af konseljpresidenten.
Foto. L. Larsson, Stockholm. Kliché i Kern A.-B. Brigt Silfversparre Sthlm—flhg.
TORPEDJAGAREN MODE,
från hvars profresa å Thames vi nyligen återgåfvo en däck-bild, har ankommit till Stockholm. Ofvan ses jagaren, »världens
snabbasie fartyg», i sin helhet. Benämningen »världens snabbaste fartyg», som gifvits Mode af dess engelske byggare, är kanske ej,
åtminstone ej numera, befogad. De senaste amerikanska tidningarna berätta sålunda om tvänne nya fartyg, hvaraf det ena, en
ång-yacht, vid profvet gjorde 39,13 knop och det andra, en torpepjagare af något mindre dimensioner än Mode, 33,64 knop. Vår Mode
gör, som förut nämndt, upp till 3.2,4 knop. Lördagen den 4 oktober medföljde konungen vid profresa med det nya örlogsfartyget.
Villkoren för HVAR 8 DAGS beramade litterära pristäflan kunna ännu icke angifvas, men skola snarast möjligt meddelas.
nyligen frikänd af Höiesteret i målet om »Eidsvolds»
grund-stötning. Domen har väckt allmän tillfredsställelse.
JHftcr fotografi. Kliché: Ben<rt Silfversparre.
NORSKE AMIRALEN BÖRRESEN7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
