Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. Den 19 Oktober 1902 - Den nya internat. meteorologiska stationen på Jutland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA INTERNAT. METEOROLOGISKA STATIONEN PÅ JUTLAND.
Efter fotografier ochjneddelande till HVAR 8 DAG.
Slichl: r-n-t Silfversparre.
OBSERVATION STORNET.
Den öppna framsidan hvarifrån
undersökningarne företagas. Utanför
synes en meteorologisk drake färdig
till uppstigning. Hela tornet hvilar
på ett vridbart underlag och vändes
efter vindens riktning.
Midt på den danska halfön,
söder om Limfjorden, på
egendomen Hald, har ett nytt
meteorologiskt institut upprättats under
sommarens lopp af en kommission,
bestående af vetenskapsmän från
Frankrike, Danmark och Sverige.
Anledningen är att utforska
vindarne samt atmosfärens
beskaffenhet, och däröfver erhålla en
bestämd serie uppgifter, hvilka i
framtiden skola blifva till stor
nytta för vetenskapen.
Initiativet till stationens
anläggning har utgått från
Frankrikes sida, på föranstaltande af den
bekante meteorologen professor
Teisserenc de Bort, som på sitt
observatorium i Trappes, under åratal
sysslat med dessa ämnen. Teisserenc inbjöd de båda
skandinaviska länderna, att gemensamt med
fransmännen företaga dessa undersökningar på Jutland,
hvilket land af vissa skäl ansågs lämpligast, särskildt
genom sitt flacka läge, som låter vestanvinden fritt
blåsa öfver hedarne.
Sedan nu byggnaderna blifvit färdiga, hafva
arbetena tagit sin början, och pågå nu under ledning af
professor H. H. Hildebrandsson från Uppsala, emedan
professor Teisserenc f. n. vislas i Paris. Utom dessa
båda vetenskapsmän, deltaga Hera andra forskare från
de trenne länderna, d:r Spies, en schweitzisk
matematiker, hrr Maurice och Thierry, öfverstelöjtnant Mehrn
från Viborg, d:r Jansson från Uppsala och sjöofficeren
Nilsson från Stockholm, samt kand. Egnell, som varit
anställd vid observatoriet i Trappes.
Arbetena bestå hufvudsakligen i att medelst
drakar, som oafbrutet hållas sväfvande och uppehålla
en själfregistrerande apparat, genom denna erhålla en
mängd olika uppgifter, som tillsammans utgöra basen
för det stora arbetet. Utom drakar användes äfven
fritt flygande pappersballonger, som följa med vinden,
och äfven medföra apparater. De blifva återsända till
stationen af upphittaren, och då landet ärtätt befolkadt
går sällan någon ballong förlorad, utan påträffas alltid.
Alla observationer företagas från ett torn, som
höjer sig på en kulle, och inrymmer en stor
samling af apparater och maskiner, däribland två
elektriska vinschar, som tjäna till att draga in dra-
INSTRUMENT VERKSTADEN.
Här tillverkas institutets samtliga apparater och instrument. Till
vänster på bordet synes en själfregistrerande apparat och en ballong-’"
korg afsedd att uppbära instrumentet under dess färd genom luften.]!
Kliché : B*rvjt Silfversparre.
I OBSEBVATIONSTOBNET.
Mannen längst till vänster framför observatorns kiosk är prof. Hildebrandsson
från Uppsala, undersökningarnes svenske ledare. Till höger d:r Jansson. I midten
synes en elektrisk vinsch för nedhalande af drakarne, hvilka äro fästade med
en upp till en mil lång lin ståltråd.
karne. Här försiggå arbetena natt och dag utan
uppehåll, och tjänstemännen hafva turvis vakt.
Bland stationens öfriga byggnader
märkas trenne hus till bostäder och laboratorium
samt ett elektricitetsverk, jämte ett gasverk
för ballongerna. En mängd arbetare från
Frankrike och Danmark äro ständigt upptagna
med att tillverka drakar af fint tyg, samt
pappersballongerna. Andra åter fabricera
institutets olika apparater och instrument, samt
reparera de som skadats under observationer.
Undersökningarne vid detta
observatorium, »Station Franco—Scandinave de
Son-dages Aeriens» äro ej egentligen ägnade åt
väderleksläran, utan åt den gren däraf, som
berör vindarnes lagar, samt luftens
beskaffenhet å större höjder, dess fuktighet och värme,
och då observationerna pågått en längre tid,
hoppas man att äga noggranna uppgifter.
Kliché: Tifnnt Silfversparre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
