Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. Den 30 November 1902 - Ur häfdernas kuriosa. IV. »Konung Jörgen I af Island». Af P. M. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR HÄFDERNAS KURIOSA.
Små tids- och personhistoriska studier för HVAR 8 DAG af P. Af. G.
IV. »KONUNG JÖRGEN I AF ISLAND».
Det hade varit vår afsikt att med vårt
galleri af historiska äfventyrare och äfventyrerskor
in-förlifva äfven bilden af den bekante »konung Teodor
I af Corsica» — alias tyske friherren Teodor Anton
von Neuhoff, som för oss svenskar kan ha bland
annat det säregna intresset, att han under Karl Xll:s
sista lefnadsår vistades här i Sverige, utgörande en
bland den brokiga äfventyrarhop, som då fylkade sig
kring konungen. Ja, den blifvande »konungen af
Corsica» skall vid dennai tid till och med hafva idkat
studier vid Lunds universitet — hittills för visso af
dess alumner den ende, som vunnit en
konungakrona ...
Ostridigt hör också Téodore af Corsica bild
med bland »häfdernas kuriosa», och vi skola också
ha honom i minnet. Men vi komma à propos
honom att tänka på, det vi i själfva verket ha en
annan »ö-konung för en dag», som måste anses så
att säga stå oss betydligt närmare. Och det är
den äfventyrliga personlighet, hvars nämn läses
här-ofvan.
Liksom vid öfvergången mellan 16- och
1700-talen böljorna gingo höga så godt som allestädes
i vår världsdel, så att svallvågor nådde också
vår nord, — så äfven vid det nästa sekelskiftet,
då »den stora revolutionen» följdes af de
napoleonska omhvälfningarne. Det låg så att säga
äfventyr, äfventyrarelust i luften — den käjserliga
uppkomlingen på Bourbonernas urgamla tron kom allt
att synas möjligt I
Så fick också Island sin specielle äfventyrare,
sin förste »egne» konung, hans majestät Jörgen I.
Det vill säga: han plägar så kallas. Men i
själfva verket hafva vi, såsom nedan skall visas,
ej kunnat finna något spår till, att han verkligen
tillagt sig konungatiteln. Men i alla händelser styrde
han några månader såsom »protector» (se nedan) den
gamla sago-ön, och då han i sina »förordningar»
skref sig helt majestätiskt WI samt beseglade dem
med sitt »signet» o. s. v., är det ju verkligen
möjligt, att han tänkt sig, det den af honom
bebådade »nationalförsamlingen» skulle välja honom till
konung. Nu slöts hans korta storhets saga
redan innan någon nationalförsamling hunnit samlas,
så att »häfdernas kuriosa» kom ej att riktas med
en ny, en isländsk, parodi på käjsarkröningen i
Notre-Dame — i stil med den ungefär samtida
käjsarkröningen på Haiti...
Fru Cecilia Holmberg-Bååth har i sin vackra
sagosamling »I häfdernas hall» gifvit en poetiskt
mycket tilltalande, men tyvärr föga trogen teckning af
»konung Jörgen I» och den säregna episod i Islands
krönika, som är förbunden med hans namn. Också
med hänsyn därtill kan det kanske för en och annan
ha litet intresse att erfara, hvad som är historiskt
visst i fråga om besagde äfventyrare, — äfven om
därigenom hans äfventyrarbild skulle mista en del af
sin glans . .. Härtill kommer, att uppgifterna i våra
vanliga uppslagsböcker i fråga om »konung» Jörgen ej
äro fullt korrekta; så t. ex. heter det i »Nordisk
Familjebok», att han efter det isländska äfventyret
af engelsmännen dep orterades till Australien, — in en
detta skedde först 15 år senare, och under den
mellanliggande tiden hade han t. o. m. stått i den
engelska regeringens tjänst.
Men nu till själfva den lilla skildringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
