- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 4 (1902/1903) /
133

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. Den 30 November 1902 - Ur häfdernas kuriosa. IV. »Konung Jörgen I af Island». Af P. M. G.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR HÄFDERNAS KURIOSA.

Små tids- och personhistoriska studier för HVAR 8 DAG af P. Af. G.
IV. »KONUNG JÖRGEN I AF ISLAND».

Det hade varit vår afsikt att med vårt
galleri af historiska äfventyrare och äfventyrerskor
in-förlifva äfven bilden af den bekante »konung Teodor
I af Corsica» — alias tyske friherren Teodor Anton
von Neuhoff, som för oss svenskar kan ha bland
annat det säregna intresset, att han under Karl Xll:s
sista lefnadsår vistades här i Sverige, utgörande en
bland den brokiga äfventyrarhop, som då fylkade sig
kring konungen. Ja, den blifvande »konungen af
Corsica» skall vid dennai tid till och med hafva idkat
studier vid Lunds universitet — hittills för visso af
dess alumner den ende, som vunnit en
konungakrona ...

Ostridigt hör också Téodore af Corsica bild
med bland »häfdernas kuriosa», och vi skola också
ha honom i minnet. Men vi komma à propos
honom att tänka på, det vi i själfva verket ha en
annan »ö-konung för en dag», som måste anses så
att säga stå oss betydligt närmare. Och det är
den äfventyrliga personlighet, hvars nämn läses
här-ofvan.

Liksom vid öfvergången mellan 16- och
1700-talen böljorna gingo höga så godt som allestädes
i vår världsdel, så att svallvågor nådde också
vår nord, — så äfven vid det nästa sekelskiftet,
då »den stora revolutionen» följdes af de
napoleonska omhvälfningarne. Det låg så att säga
äfventyr, äfventyrarelust i luften — den käjserliga
uppkomlingen på Bourbonernas urgamla tron kom allt
att synas möjligt I

Så fick också Island sin specielle äfventyrare,
sin förste »egne» konung, hans majestät Jörgen I.

Det vill säga: han plägar så kallas. Men i
själfva verket hafva vi, såsom nedan skall visas,
ej kunnat finna något spår till, att han verkligen
tillagt sig konungatiteln. Men i alla händelser styrde
han några månader såsom »protector» (se nedan) den
gamla sago-ön, och då han i sina »förordningar»
skref sig helt majestätiskt WI samt beseglade dem
med sitt »signet» o. s. v., är det ju verkligen
möjligt, att han tänkt sig, det den af honom
bebådade »nationalförsamlingen» skulle välja honom till
konung. Nu slöts hans korta storhets saga
redan innan någon nationalförsamling hunnit samlas,
så att »häfdernas kuriosa» kom ej att riktas med
en ny, en isländsk, parodi på käjsarkröningen i
Notre-Dame — i stil med den ungefär samtida
käjsarkröningen på Haiti...

Fru Cecilia Holmberg-Bååth har i sin vackra
sagosamling »I häfdernas hall» gifvit en poetiskt
mycket tilltalande, men tyvärr föga trogen teckning af
»konung Jörgen I» och den säregna episod i Islands
krönika, som är förbunden med hans namn. Också
med hänsyn därtill kan det kanske för en och annan
ha litet intresse att erfara, hvad som är historiskt
visst i fråga om besagde äfventyrare, — äfven om
därigenom hans äfventyrarbild skulle mista en del af
sin glans . .. Härtill kommer, att uppgifterna i våra
vanliga uppslagsböcker i fråga om »konung» Jörgen ej
äro fullt korrekta; så t. ex. heter det i »Nordisk
Familjebok», att han efter det isländska äfventyret
af engelsmännen dep orterades till Australien, — in en
detta skedde först 15 år senare, och under den
mellanliggande tiden hade han t. o. m. stått i den
engelska regeringens tjänst.

Men nu till själfva den lilla skildringen.

*



Vår Jörgen var en infödd Köbenhavnspojke och
tillhörde en hederlig och framstående borgarfamilj,
som inom sitt traditionella yrke — urmakeriet —
fick betydelse ej blott för Danmark utan (särskildt
genom Jörgens äldre bror och genom ett par
brorsöner) nära nog vann världsrykte. Föräldrarne voro
»Hof-urmager» Jörgen Jürgensen (född 1745, död 1811)
och den af Hans Kristian Andersen så vackert
skildrade Anna Jürgensen (f. Bruun). Fadern öppnade
egen affär 1781, först i liten skala, men fyra år
senare började han med offentligt understöd verka
för upparbetandet af en verklig urmakareindustri i
Danmark. Affären fick europeiskt rykte under hans
son Urban J. (1776—1830, bekant äfven som lärd
astronom) och sonsöner Louis Urban (död 1867) och
Jules Frederik (i Schweitz; död 1877).

Jörgen var fyra år yngre än den nämnde Urban
och föddes den 7 april 1780. Det visade sig snart,
att det ej var att tänka på att låta honom, i likhet
med bröderna Urban och Frederik, träda in i faderns
yrke; lifvet på verkstaden var icke för honom. Han
behöfde en vidare horisont — som han sökte och
fann på sjön; stormens hvinande var honom
angenämare än urens enformiga och närvretande tik-tak.

Såsom sjöman kom han snart att gå i engelsk
tjänst, då ju England på den tiden kanske än mer
än nu var enarådande på hafven. Till hemlandet
återkom han först 1806, således vid sex och tjugu
års ålder. Den stora Jürgensenska urfabriken var
belägen i Hvalsø vid Roskilde, och antagligen har
Jörgen nu tillbrakt några månader därstädes,
alldenstund han icke tyckes ha befunnit sig i
Köbenhavn under det ryktbara bombardemanget 1807.

Sistnämnda händelse hade emellertid så till vida
inverkan på hans öde, att han kort därefter infann
sig i hufvudstaden och utan svårighet utverkade sig
danskt »kaparebref», naturligtvis först och främst
riktadt emot de förhatliga engelsmännen. Den nye
ka-parkaptenens första tåg blef emellertid ej af lång
varaktighet. Hans fartyg råkade i mars 1808 i strid
med en engelsman, och striden slöt med att Jürgensen
måste stryka flagg och gifva sig med skepp och
besättning. Från danskt håll har påståtts (och
insinueras ännu så sent som i det f. n. under utgifning
varande »Dansk Biografisk Lexikon»), att Jürgensen
redan vid denna tid skulle ha spelt förrädare mot
sitt fosterland; striden mot engelsmannen skall
nämligen ha varit i själfva verket blott låtsad, och
Jürgensen redan på förhand beslutat att söka sin lycka
i det mäktiga England, såsom erbjudande vida större
resurser och utsikter för hans äregirighet.

Äfven om vi ej kunna finna denna hypotes fullt
bevisad (eller ens trolig), medge vi, att den kunnat
vinna någon sannolikhet genom den relativa frihet,
som snart tillstaddes Jürgensen. Han fick på sitt
hedersord att ej lämna landet gå fritt omkring i
London. Och såsom vi skola få se, mötte det snart
ej heller någon svårighet för honom att ånvo gå till
sjös.

Då gällde hans färd emellertid ej fäderneslandet,
för hvilket han verkligen från denna tid ej tyckes
ha hyst några varmare känslor. — I London hade
ban blifvit bekant med en engelsk köpman vid namn
Phelps, som af någon anledning kommit att rikta
sina blickar mot Island. Som bekant var all
handel på denna då synnerligen olyckliga ö
monopoliserad för danskars räkning, — hvilket för ön
naturligtvis var dubbelt hårdt, då danska skepp vid

— 133 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:38:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/4/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free