Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. Den 7 December 1902 - Axel Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL WAHLBERG.
Sedan gammalt intager Sverige ett af de mest
.framstående rum bland de järnmalms- och
järnpru-ducerande länderna. Den svenska exporten at järn
och stål utgör, som bekant, en af våra
standardartiklar i detta afseende, om också Sveriges insats i
världsmarknaden icke är med atseende å nämnda
artikel så stor, som man i allmänhet antager. Ar
1894 lämnade Sverige i fråga om järnmalm 3,44 °/o
af väridsproduktionen, år 1899 endast 2,85 • Men
Kiirunavara och Luosavara torde komma att drifva
dessa siffror åtskilligt i höjden.
Vårt land har i alla tider haft i
bergshandtering skicLiga personer, och det svenska järnet har
ju ständigt intagit en rangplats pä världsmarknaden.
Men under årens lopp har konkurrensen där ute
blifvit allt större: England, Tyskland, Förenta
staterna ha med sina betydande, oiika resurser, som
tillåtit dem att. i hög grad utveckla järnindustrien,
behärskat marknaden.
Desto angelägnare är det för Sverige, att ha i
facket kunniga p rsöner, hvilka med sin
vetenskapliga skicklighet Minna lägga en säker grund för
industrien. Ty i våra tider måste, ifa 1 lyckliga och
beståndande resultat skola ernås, de båda
stormakterna vetenskap och industri arbeta hand i hand.
Bi’den, som i dag pryder HVAR 8 DAGS första
sida, är af en man, som, oaktadt sin ungdom, blifvit
en auktoritet, ja, en europeisk sådan, på järnets och
stålets område. Bergsingeniören Axel Wahlberg, som
vid några och trettio års ålder, med bibehållande af
sitt. ungdomligt goda humör, medhunnit ett så både
kvantitativt och kvalitativt förvånande arbete, är
käud öfverallt i Europa, där järn och stål spela en
roll. Ofta har man under de senare åren i de
svenska tidningarne mött hans namn, antingen han utsetts
till svenskt ombud å någon kongress eller hållit
något. föredrag eller nedlagt sina rön i någon
betydelsefull artikel. Följande rader lämna en
öfversikt. af den unge, men fullgode vetenskapsmannens
lif och verksamhet.
AXEL WAHLBERG föddes den 2 juni 1868 i
Stockholm. Föräldrarne äro godsägaren C. H. Wahlberg till
Lännersta och dennes maka, född Landelius. Han blef
student 1887 i Stockholms Realläroverk och intogs
samma är i K. Tekniska Högskolan, hvarifrån ban
efter tre års studier utgick som maskiningenjör; men
W. kompletterade omedelbart till Bergsskolans 4: de
afdelning och genomgick såsom ordinarie elev denna
läroanstalt läsåret 1899—91.
Under studietiden hade W. trenne somrar praktiserat å
mekanisk verkstad samt en sommar arbetat som elev vid Sandvikens
järnverk, där han efter slutad bergskolekurs antogs såsom
ingeniör 1891.
Följande året utsändes han på delta verks bekostnad till
Nordamerikas Förenta stater för att studera de förhållanden inom
järnhandteringen, hvilka kunde vara af gagn för den svenska
bruksdriften. En del af de därvid vunna resultaten publicerade
AV. i uppsatserna: »Några anteckningar om träkolslackjärns
beredning i Nordamerika år 1892" samt »Nordamerikanska
regene-rativacvarmappnrater» hvilka utkommo i •Järnkontorets Annaler».
Ären 1894—96 förestod den skicklige fackmannen hyttor och
stålverk vid Sandviken, hvilket verk han sistnämnda år lämnade
för att tillträda föreståndarebefattningen vid den nyinrättade
materialprofningsanstalten i Stockholm, samtidigt med att han
utnämndes till lärare uti ämnet »metallernas egenskaper» vid
Tekniska Högskolan, hvilka båda befattningar W. allt fortfarande
innehar.
Under de år W. sålunda nu arbetat i Stockholm har han
äfven fullgjort en del extra uppdrag, hvilka bära vittne om hans
sällsynta förmåga och det förtroende, som allmänt hyses till
honom. Sålunda fungerade han som generalsekreterare vid den
under Stockholms-utställningen 1897 hållna internationella
mate-rialprofninsskongressen, vid hvilken representanter från ej mindre
än 17 olika nationer till ett antal af omkring 400 personer
samlades i vår hufvudstad. Större delen af organisationsaibetet för
denna kongress var anförtrodt åt W., som äfven hedrades med
uppdraget att vid öppnandet hålla inle tningsföredråget öfver ämnet
»Einige Hauptziige der Entwicklung der Eisen-, Ziegel- und
C.e-ment-Industrie in Schweden nebst einem Theil von Untersuchungen
genanten Materials».
Dä den kända föreningen »The Iron & Steel Institute» föl-
jande år liöll sitt mycket omtalade höstmöte i Stockholm, tog W.
äfvenledes en verksam del i mötesarbetet.
Hösten 1897 invaldes W. af K. Landtbruksstyrelsen såsoni
tekniker uti den af nämnda styrelse upprättade
redskapsprofnings-anstalten, hvilken funktion han under tvänne är innehade, då
han på grund af utnämningen till kommissarie for den svenska
metallurgiska afdelningen vid den blifvande Pariserutställningen,
måste afsäga sig uppdraget.
I och tör ordnandet af nämnda utstältningsafdelning
nedreste W. till Paris redan i februari 1900 och stannade därstädes
något mer än elt halft år. Att vistelsen utsträcktes så pass länge
berodde hufvudsakligast på VV:s inval i den internationella juryn,
där W. hedrades med vice-presidentskap i såväl klass- som
gruppjuryn och därigenom blef den ende af Sveriges jurymän, som af
Iranska regeringen insattes i »Jury Supéneur». W. var äfven
hederspresident vid den internationella
materialprofningskongres-sen, hvilken hölls i Paris i augusti.
Följande aret tjänstgjorde W. dets såsom ordförande uti en
af klass-juryerna vid Landtbruksutställningen i Gäfle, dels som
juryman vid industriutställningen därstädes. Vid det samtidigt
afhållna Tredje allmänna teknikermötet i Gälle fungerade W.
såsom ordförande i sektionen tör mekanik.
Då »Järnkontorets Annaler», hvilka utkommit alltsedan
1817 och faktiskt utgöra världens äldsta periodiskt utkommande,
tekniska tidskrift, fr. o. m. är 1900 väsentligt utvidgades och dess
redaktion omorganiserades, utsågs W. till hulvudredaktör och
ansvarig utgifvare, hvilken befattning han fortiaranae bekläder.
Bland andra uppdrag W. erhållit ma omnämnas, att han år
1897 valdes till styrelseledamot i »lnternationaler Verband lürdie
Materialprüfungen der Technik», hvilken förening omfattar 23
nationer och" i hvars styrelse flera af nutidens mest kända
vetenskapsmän och teknici hal va säte, såsom den amerikanske
melall-urgen Henry Howe, den franske vetenskapsmannen Henri le
Chatelier, den tyske rr.aterialprofningsteknikein A. Maltens,
ungraren Rejtö, ryssen Belelubsky m. fi.
Tillfölje af detta uppdrag har W. pä svenska statens
bekostnad fäit företaga årliga lesor titi styrelsens sammanträden,
som afhållits i Wien, Paus, Dresden, Zurich eller Budapest.
I sammanhang härmed må omnämnas, att W. är 1896
likaledes på statens bekostnad gjoit en resa genom Tyskland, Bayern och
Schweiz i och förstudier vid därvarande material profningsanstalten
Ar 1901 utsändes W. af Järnkontoret till den internationella
ingeniörskongressen i Glascow, i och för hållande af tvänne
löre-drag, af hvilka det ena, »Variations of Carbon and phosphorus
in steel ingöts», utgjorde resultatet af en större undersökning, som
på järnkontorets bekostnad utförts under W:s ledning ocli som
var af synnerlig betydelse för den svenska järnhandlenngen. Vid
nämnda kongress innehade W. hedersledamotskap såsom
representant för Svenska Teknologföreningen, inom hvars »Andra
Sektion» W. då tjänstgjorde såsom ordförande — en funktion, till
hvilken W. denna höst åter blifvit väld.
Resan till Glascow fortsattes omedelbart till Budapest, där
W. vid den därstädes hållna internationella
materialprofnings-kongressen höll tvänne föredrag i ämnen hörande till
matenal-profningstekniken. På återvägen hem stannade W. i Köpenhamn
för att i »Dansk Ingeniörsförening» pä uppdrag af Svenska
Teknologföreningen hålla ett föredrag öfver Sveriges järnindustri.
I öfrigt har W. under de gångna åren gjort
talrika resor till utlandet på enskild bekostnad i och
för utredning af leveranstvister, dels i egenskap af
medlem i internationella skiljedomstolar, dels såsom
teknisk sakkunnig vid utländska rättegångar.
Under de år W. varit föreståndare för statens
materialprofningsanstalt, har densammas verksamhet
väsentligt vidgats, hvilket bäst framgår däraf att
intäkten af utförda undersökningar på sex år
femdubb-lats.
Af det föregående torde framgå, att W. vid sidan
af sitt, hufvudarbete idkat en omfattande
författareverksamhet. I själfva verket har W. under de gångna
ären publicerat ett 30-tal uppsatser och afhandlingar
uti »Järnkontorets Annaler», »Teknisk Tidskr f », >>The
Journal of the Iron & Steel Institute», »Ståhl und
Eisen», »Baumaterialienkunde», m. fi. tekniska
tidskrifter.
Den mest betydande af dessa publikationer är
tvifvelsutan den, som omfattar en redogörelse för
de vid Pariserutställningen af öfveringeniör J. A.
Brinell framlagda undersökningarne rörande järn och
ståls egenskaper, hvilka undersökningar väckt
ovanligt. stor och berättigad uppmärksamhet. Nämnda
redogörelse publicerades först i Järnkontorets
Annaler våren 1901 samt utkom strax efteråt in extenso
uti »The Journal of the Iron & Steel Institute».
Samma redogörelse har dessutom i mer eller mindre
fullständigt skick återgifvits uti tyska, franska,
amerikanska, ryska, österrikiska och ungerska facktidskrifter.
- 46 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
