Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 21 December 1902 - Gerard Jakob de Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GERARD JAKOB DE GEER.
Till rektor vid det ena af Sveriges båda »fria»
universitet, Stockholms högskola, valdes för kort tid
sedan professorn frih. GERARD DE GEER.
Valet var enhälligt — något som af flera skäl
ej torde varit förhållandet vid föregående tillfällen
— och det kan — ha de dagliga tidningarne
förklarat — betraktas som ett uttryck för att endräkt
vunnits i den pä dagordningen stående frågan om
förvärfvande för högskolan af examensrätt och detta
äfven i juridik, i det att man vill åstadkomma en
juridisk fakultet. Åsikterna om önskvärdheten af
examensrätten lära inom lärarerådet vid högskolan
vara delade, men alla professorerna ha med
densammas erhållande förenat förhoppningar om att
högskolans verksamhet skall allt fortfarande bibehålla
■sin rent vetenskapliga karaktär, och en garanti
härför ligger däri, att den nyvalde rektorn stått
utanför alla tvister och meningskiljaktigheter i frågan.
Att här inlåta sig på en närmare redogörelse
för Stockholms högskola blefve för långt och säkert
för tröttsamt för våra läsare. Vi få inskränka oss
till att erinra om, att år 1869 bildades i
hufvudstaden ett sällskap, kalladt Högskoleföreningen,
hvilket skulle verka för upprättande af ett universitet
i hufvudstaden. År 1877 hade man hunnit så långt,
att tiden ansågs vara inne att låta högskolan
antaga fasta former. Man ansåg lämpligast att börja
med undervisningen i de
matematisk-naturvetenskapliga ämnena, och därefter borde med det snaraste
äfven andra till filosofiska fakulteterna hörande
ämnen varda representerade vid högskolan. 1 sista
rummet borde den rättsvetenskapliga fakulteten
komma. Emellertid är nu utom de
matematisk-natur-vetenskapliga ämnena endast litteraturhistorien
representerad genom professor Levertins på sätt och vis
personliga professur. Men en stark strömning gör
sig gällande för åstadkommande af en
rättsvetenskaplig fakultet, och en kommitté liar i detta syfte
arbetat.
Undervisningen vid Stockholms högskola började
den 14 oktober 1878, och en liflig utveckling gjorde
sig oaktadt bristande pänningetillgångar, gällande
vid det fria universitetet. Sedan lärarekrafterna
ansenligt ökats — 1884 blef bl. a. Viktor Rydberg
professor i kulturhistoria och fru Kovalevski från
Ryssland professor i ren matematik — och de
nödiga institutionerna utvidgats i motsvarande grad,
skaffade man sig en ny lokal — man hade förut
hållit hus på flera håll — i n: r 30 Kungsgatan,
det väldiga Lundbergska huset, hvilken lokal just i
dagarne smyckats med en konstnärlig gåfva af fröken
Eva Bonnier, en marmorstaty, Linnea, utförd af den
unge konstnären Eldh i Paris. Statyn har tills vidare
lätt sin plats i farstun fyra trappor upp, men
kommer naturligtvis, då högskolan en gång erhåller egen
byggnad, att ställas på en hedersplats.
Den största donation, som tillfallit högskolan,
iir grosshandlaren John Söderbergs af år 1893. Den
uppgick till öfver 2,000,000 kr. Genom denna
donation räddades högskolan ur svåra bekymmer, så
att den kunnat blomstra, äfven sedan Stockholms
stadsfullmäktige år 1894 icke mera beviljade
understöd till den naturvetenskapliga fakulteten. Däremot
beviljade stadsfullmäktige då 30,000 kronors årsanslag
till en eventuell juridisk fakultet under tio år, på
betingelser, som högskolan dock icke hittills kunnat
uppfylla.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
