- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 4 (1902/1903) /
178

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. Den 21 December 1902 - Gerard Jakob de Geer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GERARD JAKOB DE GEER.

Till rektor vid det ena af Sveriges båda »fria»
universitet, Stockholms högskola, valdes för kort tid
sedan professorn frih. GERARD DE GEER.

Valet var enhälligt — något som af flera skäl
ej torde varit förhållandet vid föregående tillfällen
— och det kan — ha de dagliga tidningarne
förklarat — betraktas som ett uttryck för att endräkt
vunnits i den pä dagordningen stående frågan om
förvärfvande för högskolan af examensrätt och detta
äfven i juridik, i det att man vill åstadkomma en
juridisk fakultet. Åsikterna om önskvärdheten af
examensrätten lära inom lärarerådet vid högskolan
vara delade, men alla professorerna ha med
densammas erhållande förenat förhoppningar om att
högskolans verksamhet skall allt fortfarande bibehålla
■sin rent vetenskapliga karaktär, och en garanti
härför ligger däri, att den nyvalde rektorn stått
utanför alla tvister och meningskiljaktigheter i frågan.

Att här inlåta sig på en närmare redogörelse
för Stockholms högskola blefve för långt och säkert
för tröttsamt för våra läsare. Vi få inskränka oss
till att erinra om, att år 1869 bildades i
hufvudstaden ett sällskap, kalladt Högskoleföreningen,
hvilket skulle verka för upprättande af ett universitet
i hufvudstaden. År 1877 hade man hunnit så långt,
att tiden ansågs vara inne att låta högskolan
antaga fasta former. Man ansåg lämpligast att börja
med undervisningen i de
matematisk-naturvetenskapliga ämnena, och därefter borde med det snaraste
äfven andra till filosofiska fakulteterna hörande
ämnen varda representerade vid högskolan. 1 sista
rummet borde den rättsvetenskapliga fakulteten
komma. Emellertid är nu utom de
matematisk-natur-vetenskapliga ämnena endast litteraturhistorien
representerad genom professor Levertins på sätt och vis
personliga professur. Men en stark strömning gör
sig gällande för åstadkommande af en
rättsvetenskaplig fakultet, och en kommitté liar i detta syfte
arbetat.

Undervisningen vid Stockholms högskola började
den 14 oktober 1878, och en liflig utveckling gjorde
sig oaktadt bristande pänningetillgångar, gällande
vid det fria universitetet. Sedan lärarekrafterna
ansenligt ökats — 1884 blef bl. a. Viktor Rydberg
professor i kulturhistoria och fru Kovalevski från
Ryssland professor i ren matematik — och de
nödiga institutionerna utvidgats i motsvarande grad,
skaffade man sig en ny lokal — man hade förut
hållit hus på flera håll — i n: r 30 Kungsgatan,
det väldiga Lundbergska huset, hvilken lokal just i
dagarne smyckats med en konstnärlig gåfva af fröken
Eva Bonnier, en marmorstaty, Linnea, utförd af den
unge konstnären Eldh i Paris. Statyn har tills vidare
lätt sin plats i farstun fyra trappor upp, men
kommer naturligtvis, då högskolan en gång erhåller egen
byggnad, att ställas på en hedersplats.

Den största donation, som tillfallit högskolan,
iir grosshandlaren John Söderbergs af år 1893. Den
uppgick till öfver 2,000,000 kr. Genom denna
donation räddades högskolan ur svåra bekymmer, så
att den kunnat blomstra, äfven sedan Stockholms
stadsfullmäktige år 1894 icke mera beviljade
understöd till den naturvetenskapliga fakulteten. Däremot
beviljade stadsfullmäktige då 30,000 kronors årsanslag
till en eventuell juridisk fakultet under tio år, på
betingelser, som högskolan dock icke hittills kunnat
uppfylla.

* *

*



Den man, som nu valts till högskolans rektor,
.bär ett frejdadt namn, hvars berömmelse han genom

träget och framgångsrikt arbete själf ökat. Gerard
Jakob De Geer är son till »den store De Geer»,
Louis, det nya svenska statsskickets grundare. Men
aldrig har professor De Geer ett ögonblick tänkt
på att draga fördel af anornas glans I En mera
anspråkslös, blygsam och karaktärsfast man än han,
påträffas sällan.

Professor De Geer föddes i Stockholm den 2
oktober 1858. Student 1877 och fil. kand. i
Uppsala 1879, blef De G. 1882 biträdande geolog vid
Sveriges geologiska undersökning och utnämndes 1885
till geolog. Han kreerades vid jubelfesten i
Uppsala 1893 till fil. hedersdoktor och utnämndes 1897
till professor i geologi vid Stockholms högskola. De
G. har företagit många vetenskapliga resor, däraf
en ända till Nordamerika. 1882 åtföljde han
Na-thorstska geologiska expeditionen till Spetsbergen och
var 1896 själf ledare för en geologisk-kartografisk
expedition till Isfjorden på Spetsbergens västkust.
Han deltog 1899 på inbjudan i den ryska
afdelningen af den stora svensk-ryska
gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen och ledde 1901 såsom chef
årets svenska afdelning af samma expedition.

De G. har utgifvit många om grundlig lärdom
och stor skarpsinnighet vittnande arbeten. De
förnämsta röra sig om de kvartära aflagringama och
ha varit särskildt betydelsefulla för frågan om
Skandinaviens foma nivåförändringar. Sålunda har De G.
i Om Skandinaviens nivåförändringar under
kvartärperioden (2 delar 1888—90) ådagalagt, att den
ansenligaste höjningen ägt rum på ett ovalt område
inom halföns centrala del, kring hvilket kurvorna
för lika höjning gruppera sig koncentriskt, och han
är den förste, som därmed lämnat afgörande bevis
för att verklig landhöjning och ej förändring af
hafvets vattenstånd varit orsak till det länge omtvistade
problemet om nivåförändringarnas natur. Bland hans
öfriga arbeten märkas: Om lagerföljden inom
nordöstra Skånes kritformation 1881, Om en postglacial
landsänkning i södra och mellersta Sverige 1882,
Om den skandinaviska landisens andra utbredning
1884, Om kaolin och andra vittringsprodukter inom
Kristianstadsområdets kritsystem 1885, Om ett
konglomerat inom urberget vid Vestanå i Skåne 1886,
Om vindnötta stenar 1886, Om Barnakällegrottan, en
ny kritlokal i Skåne 1887, Om isdelarens läge under
Skandinaviens bägge nedisningar 1888, Ön
pleisto-cene changes of level in eastern N. America 1893,
Om strandliniens förskjutning vid våra insjöar 1893,
Beskrifning till geologisk bergartskarta öfver Hallands
län 1893, Om kvartära nivåförändringar vid Finska
viken 1894, Om rullstensåsames bildningssätt 1897,
Rapporter om flera Spetsbergsexpeditioner, Om
Skandinaviens geografiska utveckling efter istiden 1896,
som utgör en populär sammanfattning af egna och
andras arbeten. Han har äfven kartlagt och
reviderat flera geologiska kartblad.

De G., som redan under sin studenttid
ådagalade utprägladt frisinnade åsikter och var en af
föreningen Verdandis stiftare, har lifligt deltagit i de
liberala sträfvandena i Stockholm och ingick vid 1899
års val som representant i Andra kammaren för
hufvudstadens Östermalmskrets, och tillhör han »liberala
samlingspartiet». Han är sedan 1884 gift med Mary
Elisabet Erskine.

En utmärkt vetenskapsman, som steg för steg
arbetat sig fram och i sin ungdom icke ens, när
det så måste vara, drog sig undan att meddela
elementär undervisning i skolor, en man, som belt ocli
hållet genom egen kraft kommit fram och aldrig
dagtingar med sina åsikter — det är Stockholms
högskolas nuvarande rektor!

— 178 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:38:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/4/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free