Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 13. Den 28 December 1902 - Johan Henrik Gotthard Fredholm - Senaste porträtt af konung Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN HENRIK GOTTHARD FREDHOLM.
»Civilingeniör, riksdagsman», står det efter hr
Fredhoims namn i den nya upplagan af Hofbergs
Biografiska lexikon. Dessa båda benämningar säga
kanske icke så mycket, men bakom dem ligger i alla
fall ett helt lif i det stora allmännas tjänst, ett lif
af sträfsamma studier in- ocii utrikes, af sakliga
utredningar utan tal eller, rättare sagdt, med en
ofantlig mångfald af tal, siffertal, ty ingeniör
Fredholm är en statistikens och sifferuppgittenias man.
Men han är — i olikhet med en hel del personer,
hvilka, i besittning, äfven de, af omfattande
kunskaper, sysselsätta sig med samhällsnyttiga utredningar
af olika slag och finna ett nöje häri — en praktisk
man, som framför allt vill, att »det skall bli något
af» och icke är belåten med enbart teoriserande..
Det är icke heller blott vid studiebordet, som
hr Fredholm inhämtat sitt vetande, hvilket i vissa
afseenden är förvånande stort och vittnar lika
mycket om skarpsinne som ett utmärkt minne. Född i
Stockholm den 8 juli 1838 — föräldrarne voro
stads-fiskalen Johan Gotthard Fredholm och Johanna
Charlotta Holm — genomgick F. efter i
Uppsala 1857 aflagd studentexamen 1857—60 Tekniska
högskolan och 1862—63 Byggnadsskolan vid De
fria konsternas akademi, aflade 1864
landtmäteriexa-men och genomgick 1865—67 Ultuna
landtbruksinstitut. Redan detta talar ju om en mångsidig begåfning
•och stor arbetslust I F. tjänstgjorde sedan 1868—7ü
som Landtbruksakademiens stipendiat, var 1871—72
byggmästare och järnvägsingeniör och idkade
därefter i tre år industriell verksamhet i Stockholm. Som
Letterstedtsk stipendiat företog F. 1877—79 en
vidsträckt utländsk resa för studium af
landtbruksmaskiner, var 1880—82 sekreterare i tullkommittén och
1882—84 i kommittén för landtbruksläroverkens
omorganisation.
Sistnämnda år insattes F., hvilken redan länge
gjort sig bemärkt för sitt intresse för allmänna
angelägenheter och sina omfattande kunskaper, af det
liberala partiet i hufvudstaden i riksdagens Andra
kammare, där han allt fortfarande har plats. F. har
här, om han också i mycket varit af andra åsikter än
det rådande partiet, spelat en betydande roll, tack
vare sina grundliga insikter å så väl närings- och
tullagsstiftningens som skatteväsendets och de sociala
frågornas fält. Vid majriksdagen 1887 invaldes F.
i bevillningsutskottet, där han sedan ständigt haft
plats, från 1900 som dess v. ordf. Ifrig frihandlare
— F. är för öfrigt moderat-liberal och tillhör nu mera
liberala samlingspartiet — gick han vanligtvis på
1880-talet i spetsen för utskottets frihandelsvänliga
del. Han har bl. a. väckt motion om åvägabringande
af en förbättrad näringsstatistik, om förordning
angående statens upphandlings- och entreprenadväsen,
hvilken motion också efter en kommittéutredning ledde till
resultat, om åtgärder för
hvitbetssockertillverknings-afgiftens afskaffande och sockertullens sänkning, en
synnerligen uppseendeväckande motion i en
fortfarande på dagordningen stående fråga, om statens
pensionsväsen, m. m.
Det är i med siffror och beräkningar späckade
framställningar, som F. har sin styrka. Han är
ingen vältalare, som med känsloskäl söker taga sina
åhörare, men han är under alla omständigheter en
utmärkt god talare, hvilken logiskt sammanbinder sin
tunga bevisföring. När ingeniör F. rycker i elden,
blir det tyst i kammaren, och alla lyssna
samvetsgrant till hans ord, som alltid präglas af den
största sakkunskap och omutlig sanningskärlek.
F. har vidare 1887 och 1891 varit statsrevisor,
1896—1902 stadsfullmäktig samt ledamot af
kommunalskattekommittén 1897—1900 och af
pensionskommittén från 1899.
År 1889 företog den insiktsfulle och outtröttligt
verksamme mannen med understöd af Lorénska stif-
telsen en utrikes resa för studium af
arbetarskydds-lagstiftning och fabriksinspektion; resultatet häraf
blef skriften »Arbetarlagstiftningen och
fabriksinspektionen i utlandet». F. har för öfrigt utgifvit flera
andra skrifter och publicerat ett stort antal
uppsatser i tidningar och tidskrifter.
En gedigen man — se där hvad man med
allt skäl kan säga om Fredholm! En man, som
går helt upp i sitt arbete. En liten anekdot är i
detta fall belysande för honom. Det var på
slottet, dit F. inbjudits på middag. — Och efter
middagen — omtalade F. en gång, när det var tal
om denna middag bland hans vänner — pratade
jag med hofdamerna, och vi hade mycket trefligt.
Men jag hade också valt ett lämpligt
samtalsämne.
— Nå, hvad talade du om? — frågade man
den gamle ungkarlen.
— Om blommor.
— Om blommor? Du, om blommor?
— Ja, om tullen på blommor, förstås...
Låtom oss till sist uttrycka en förhoppning om,
att hr Fredholms hälsa, som för en tid sedan icke
var riktigt god, måtte stadga sig, så att han med
samma lif och lust som förut kan deltaga i
riksdagsarbetet och äfven visa sig i vännernas lag.
SENASTE PORTRÄTTET AF
KONUNG EDVARD.
Efter Fotografi. KlichS: Bengt SUfvmpam.
KOXUNUEN I SKOTTSK HÖGLANDSDRÄKT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
