Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 17. Den 25 Januari 1903
- Esaias Tegnér
- II kammarens vice talman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS HENRIK VILHELM TEGNÉR.
Sextio år fyllde den 13 januari den frejdad©
språkforskaren, professorn vid Lunds universitet,
ESAIAS TEGNÉR, en sonson till Esaias Tegnér,
Frithiofs sagas store skald. Född i Kellstorps socken i
Malmöhus län — töräldrame voro kyrkoherden
därstädes, prosten Christofer Tegnér och Emma Sofia
Kinberg — blef T. 1859 student vid Lunds
universitet, 1865 fil. kandidat och promoverades s. å. till
■fil. d: r (primus). Utnämnd till docent i semitiska
språk, blef han 1872 adjunkt i jämförande
språkkunskap såsom innehafvare af en af de adjunkturer,
hvilka icke voro fästa vid bestämdt läroverk, och
utnämndes 1879 till professor i österländska språk.
På 1870-talet företog T. flere gånger, bl. a. såsom,
innehafvare af riksstatens större resestipendium,
vetenskapliga resor samt höll 1873 på uppdrag af
Stockholms högskoleförening offentliga föreläsningar i
Stockholm öfver allmän språkvetenskap. Vid den
internationella orientalistkongressen i Petersburg 1876
var T. Sveriges officiella ombud och 1889 ledamot af
kommittén för orientalistkongressen i Stockholm.
Sedan 1884 medlem af bibelkommissionen, var T.
våren 1889—98 för arbetet därstädes bosatt i
Uppsala. Sistnämnda år ombud vid kyrkomötet, erhöll
han, sedan proföfversättningen af Gamla testamentet
s. å. afslutats, uppdrag att deltaga i kommissionens
granskningsarbete.
Professor Tegnér kallades 1894 af Köpenhamns
universitet till teologie doktor. År 1876 blef ban
ledamot af Vetenskapssocieteten i Uppsala, 1879 af
Vitt.-, Hist.- och Antikvitets-Akademien, 1882 en af de
aderton i Svenska akademien och s. å. ledamot af
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg, 1890
af Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala och
1896 af Vetenskapsakademien. Han har dessutom
rönt äran att kallas till ledamot af olika utländska
vetenskapliga sällskap.
*
I likhet med sin store farfar, äger ock sonsonen
mycket af mänskligt vetande. Kasta vi en blick på
professor Tegnérs författareskap, se vi, huru ovanligt
mångsidigt det är. Hans första arbeten inom
filologien gällde de österländska, särskildt de semitiska
språken, och han har äfven sedermera behandlat
olika ämnen rörande den österländska kulturen, t. ex.
»Ninives och Babylons kilskrifter» och »Nordiska
författares arbeten om och på afrikanska språk». Men
efter hand öfvergick professor Tegnér allt mera till
den jämförande indo-europeiska språkforskningen och
le svenska språkförhållandena. Han har sålunda
skrifvit »Om språk och nationalitet», »Språkets makt
öfver tanken», »Hemmets ord», »Om Svenska
familjenamn», »Om poesiens språk» — hans inträdestal till
Svenska akademien — m. m. Som man torde
erinra sig, utkämpades i midten af 1880-talet heta
duster om den svenska rättstafningen, och T. tog då
ifrigt del i striden. Gent emot det 1885 stiftade
»Rättstavningssällskapet» utgaf han skriften »Natur och
onatur i fråga om svensk rätts tätning» och råkade
härigenom häftigt ihop med de mera radikala
ny-stafvame. Bl. a. fick han professor Noreen till
motståndare. Inom Svenska akademien måste T.
emellertid räknas till »de radikale» i fråga om
rättstafningen, och han deltog ifrigt vid redigerandet af
6:te upplagan af akademiens ordlista, i hvilken
aka-lemien för första gången, år 1889, tillämpar
modifierade grundsatser i rättstafningen, liksom han
energiskt deltagit i akademiens stora ordboksarbete.
Tydligt är, att T., med sina djupgående kunskaper i den
semitiska filologien lika väl som i svenska språket
och sin fantasirika poetiska begåfning, i hög grad
bidragit till bibelöversättningens fullbordan;
öfversättningen af de poetiska böckerna kom särskildt
på hans lott.
Denna poetiska begåfning har professor Tegnér
helt naturligt i arf af sin farfader, och den
bidrager i hög grad till att göra hans arbeten lättlästa
och sålunda tillgängliga för en långt större läsekrets,
än som eljest brukar samla sig kring en
vetenskapsman. Professor Tegnér vet att popularisera med
bibehållande af all önskvärd grundlighet, han vet att
med afseende å stilen både skaldiskt forma och
kåsera — och litet hvar kan därför vid sidan af ett
godt utbyte också ha nöje af att läsa åtskilliga af
hans skrifter. Han har icke heller försmått hvarken
att skrifva i dagliga tidningar eller tidskrifter,
afsedda för den stora allmänheten.
Låtom oss afsluta dessa antydningar om
professor Tegnérs lif och verksamhet med några ord
ur Svenska akademiens direktör, professor Ljunggrens
tal till den utmärkte forskaren vid dennes inträde
i akademien:
— Ehuru Ni förklarade Er vilja tala om
»poesiens språk», har Ni talat både om poesien och
om språket, och Eder framställning har bekräftat
sanningen af det yttrande vi nyss hörde, att det
är omöjligt att säga »hvar råmärket står emellan
prosa och poesi». Skarpsinnigheten och lärdomen
äro hos Eder nära förtrogna med fantasien, och,
då dessa båda träda upp i det offentliga, låna de
stundom af denna förtrogna väninna dyrbara
smycken, ja, ibland hela dräkter. Ni har visat, att
grund-ligheten är väl förenad med behaget och att en
språkundersökning kan utan fara föras in på
gränserna af ett vältalighetsstycke. Synes för många
filologien, i jämförelse med poesien, såsom ett
ökenland, så måste likväl den, som så dömer, medgifva,
att Ni har där upptäckt oaserna.» — — —
II KAMMARENS VICE TALMAN.
roto. Hf AR 8 DAO. Klichfi Bengt Silfversparre.
PER PEHRSSON I TÖRNERYD.
J^ill vice talman i riksdagens Andra kammare efter hr
Swartling, com blifvit kammarens talman, och hvilkens bild vi
förut återgifvit — liks >m ock af i:ste kammarens talmän —
har af konungen utsetts representanten för Bräkne domsaga i
Blekinge, hr Per Pehrsson i Törneryd, hvilken sed «i 1878 haft
sin plats i kammaren. Hr P., som 1885 erhöll en plats i
statsutskottet, hvars vice ordförande han sedermera varit, är en af
kammarens mest dugande förmågor. Ifrig protektionist, har
han i kulturfrågor dock icke intagit någon afgjordt konservativ
hållning. Han var för öfrigt emot dtn sto*a utbrytningen ur
landtmannapartiet och tog vid fjolårets riksdag 1 ill ordet mot
den proportionella valmetoden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:38:06 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/4/0276.html
