Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 28. Den 12 April 1903 - Nobelverken. Af Ida Bäckmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR S DAG
men då han 1876 gjorde en resa till Baku och på
ort och ställe lärde känna förhållandena, försvunno
hans tvifvel och han ingick som kompanjon i
affären. Ludvig anskaffade nu äfven det nödiga
rörelsekapitalet och blef från den tiden företagets egentliga
ledare. För att minska transportkostnaderna för
naf-lan mellan Balachani och Baku anlades en
rörledning, hvarigenom naftan medelst ångpump fördes in
i fabriken. Nu var frågan, hur transporten af varan
äfven i det inre af Ryssland skulle gestalta sig
billigare. Ludvig Nobel hade snart sin plan färdig. Han
lät på Motala mekaniska verkstad efter sin egen
ritning bygga den första cistern- eller tank-båten
Zoroaster, hvilken kunde rymma 15 000 pud petroleum.
Genom kanalsystemet fördes denna båt ur Östersjön
ned utefter Wolga och framkallade den andra stora
omhvälfningen i petroleumindustrien. Inom kort
uppstod nu på Kaspiska hafvet en hel flottilj af sådana
cisternfartyg.
För’ att äfven minska järnvägsfrakterna å
petroleum, lät, Ludvig Nobel bygga 200 cisternvagnar och
ökade så småningom deras antal till 1,400 och dessa
äro nu fördelade öfver hela det ryska
järnbanenätet. Från Tsaritsvne och andra vid Wolga
belägna järnvägsstationer, där man anlagt storà
nafta-depöter med talrika reservoirer för petroleum kunde
hädanefter försändelser af varan snabbt och billigt
ombesörjas till de flesta mer eller mindre betydande
handelsplatser i Ryssland och Sibirien. Under tiden
hade Robert Nobels lilla raffineri i Baku blifvit i
betydlig grad förstoradt och destillationsapparaterna
så förbättrade, att petroliets kvalitet nu fullt kunde
jämföras med den konkurrerande amerikanska
produkten.
Som ett viktigt framsteg måste man äfven
beteckna den användning de vid destilleringen
kvar-blifna naftaresterna fingo som brännmaterial. Först
senare kom man på den tanken att ytterligare
destillera dessa rester, och genom fortsatta försök
häruti har man nu lyckats framställa en .hel räcka af
olika smörjoljor, hvilkas försäljande göra en god
tillökning i Nobelbolagets inkomster.
På den Apscheronska halfön äger bolaget för
närvarande 380 borrtorn, och af dessa äro i
genomsnitt 80 dagligen naftagifvande. Den årliga
kvantiteten nafta som erhålles uppgår till öfver 86 mill.
pud eller 1,430,000 tons. Den genom borrtornen
erhållna naftan blir genom rörledningar förd till
samlingsstationerna och härifrån lika’edes genom rör pum-
pad öfver till bolagets fabriker, hvilka befinna sig
i den s. k. »svarta staden vid Baku.» På själfva
naftafälten äger bolaget ett mycket utbredt rörnät,
hvars sammanlagda längd uppgår till 112 kilometer,
och fem hufvudledningar, hvilka tillsammans hafva
en längd om 58 kil ometer,föra härifrån till
fabriksområdet.
Bolagets olika fabriker ligga i Bakus östliga
förstad och omfatta här en areal af ungefär 90
hektar. Bland de från hvarandra skilda själfständiga
etablissementen kunna här nämnas: Petroleumraf-
Klichi ; Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Oby.
NOBEL VERKEN: Fabriken for feta oljor.
Efter fotografi.
Kliché: Bengt Silfversparre.
NOBELVERKEN: Naftafontän,
— 448 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
