Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 29. Den 19 April 1903 - Hvad är och hvad bör ett etnografiskt museum vara? Af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Men för att det verkligen
rika och värdefulla
material till ett etnografiskt
museum, som vi äga, skall
kunna fylla sin viktiga
uppgift i den allmänna
bildningens och den
vetenskapliga forskningens tjänst,
fordras naturligtvis att det
skall kunna väl ordnas i
en passande lokal och i
det afseendet är det tyvärr
särdeles illa lottadt.
Redan det att de
etnografiska samlingarne äro
fördelade på två skiljda
håll, medför en högst
väsentlig svårighet. Sålunda
är den afdelning, som
omfattar världsdelarne
Australien och Amerika in
rymd i ett gammalt
förfallet boningshus med
trånga låga och mörka rum.
Att icke desto mindre just
denna afdelning blifvit den,
som i rikaste mått kommit
i åtnjutande af storartade
gåfvor af de dyrbaraste
samlingar, utgör ett bevis för att intresset för
etnografien, trots de missgynnande förhållandena, är i
kraftigt stigande i vårt land.
Men denna utomordentliga tillväxt af särskildt
det amerikanska materialet har haft till följd att
en hel annan världsdels alster måst packas ned och
till lyckligare tider magasineras. Det är »det
mörkaste Afrika», som fått maka åt sig och tränga sig
tillsammans på en mörk vind.
De asiatiska samlingarne hafva det i grund och
botten bättre. De 10 rum, i hvilka de äro uppställda,
äro jämförelsevis stora och ljusa och befinna sig
dessutom i en till det yttre respektabel byggnad, den
hvaruti också Stockholms Högskolas institutioner äro
inrymda, men — det är en stor olägenhet med
denna lokal — den är belägen 4 trappor upp. Det
foto. HVAR S DAO. Fig. 3. Kliehf: Bengt Silfversparre.
RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNING: Japan: Präster framför ett
begrafnings-altare i hus där dödsfall timat. Till höger å bilden en kolossal processionsstaty.
är nästan ursäkligt därföre, om denna afdelning ej
lockar så talrika besök, som dess särdeles
värdefulla innehåll annars med säkerhet skulle föranleda.
Denna erfarenhet visar bäst huru viktigt det är att
ett museum ligger lätt tillgängligt för den
allmänhet, som där skall söka sin bildning och af hvars
intresse museet är för sin utveckling i så hög grad
beroende.
Förslag till anskaffande af nya fullt värdiga
lokaler för Riksmuseets samtliga afdelningar, således
äfven för den etnografiska, äro under utarbetande.
Måtte de leda till ett i alla afseenden lyckligt
resultat, ej minst beträffande valet af läge.
Om vi nu företaga en hastig vandring genom
de nuvarande lokalerna, finna vi samlingarna
uppställda i följande ordning:
FOto. HVAR 8 DAO. Fig. 4. Fig. 5. Fig. 6. Kliehf; Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNING: Vapen från Nya Holland (fig. 4) och Fijiöarne (fig. 6).
Dansmasker, skallror, blåsinstrument m. m. samt en snidad »trollkarl» (människoätare) från Nordvest-
indianer (Nordamerika) (fig. 5).
— 456 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
