- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 4 (1902/1903) /
459

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 29. Den 19 April 1903 - Hvad är och hvad bör ett etnografiskt museum vara? Af Hjalmar Stolpe - Utgräfningarne vid Carthago

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNING

mor. Vi finna här ej mindre än 29 sådana,
numera naturligtvis ej längre i bruk varande trummor,
den största samling, som finnes. Prästers ovisa nit,
eldsvådor, sådana som den i Köpenhamn år 1728,
hafva ödelagt detta så högeligen intressanta material
för studier af Lapparnes uråldriga religiösa
föreställningar. Om värdet af denna samling få vi det bästa
begreppet när vi besinna, att hvarken Norge eller
Finland äger en enda trumma i behåll från sina
Lappar och att i Sverige för öfrigt veterligen blott
finnas 8 stycken, medan Danmark äger 6 och ett
mindre antal finnas i öfriga europeiska museer.
Hufvudmassan (23 stycken) af etnografiska museets
trolltrummor togs i beslag vid en biskopsvisitation i Åsele
Lappmark år 1724, alla de öfriga äro äldre, några
införlifvade med rikets samlingar redan under
1600-talet, men i själfva verket högst betydligt äldre.

I nästa ram finna vi de med Lapparne nära
besläktade Samojedema och Ostiakerna
representerade, tyvärr alltför fåtaligt i förhållande till de
utmärkta tillfällen vi haft att erhålla samlingar från
dessa folk. Bättre, men dock långt ifrån tillräckligt,
är de i den yttersta nordosten bosatta Tschuktschernas
lefnadssätt åskådliggjordt.

Men allt kan ej komma på en gång. Nya
ansträngningar måste göras för att på alla håll
komplettera de samlingar, som skola gifva en åskådlig
bild af de mångfaldiga sätt, hvarpå jordens olika
folkslag lefva sitt lif och sträfva till högre
fullkomning eller — obarmhärtigt krossas under den så
ofta brutalt uppträdande »civilisationens» järnhäl.

Det kan väl hända att någon kan tänka: men
tjänar det verkligen någonting till att studera de
lägre, ja de lägst, stående folken? är något att däraf
lära? — Ja! mycket! Lika visst som hela vår
nuvarande andliga egendom är resultatet af en genom
årtusenden gående utveckling, lika visst är, att denna
utveckling ej kan rätt förstås, utan att man i grund
känner äfven de primitiva stadierna på
mänsklighetens långsamt trampade väg framåt. Det gör ett
egendomligt intryck, att hos folk, som ej stått i
nämnvärd beröring med någon högre kultur, igenkänna
sådana fullkomligt själfständiga tankar och idéer, som
vi skulle vara böjda att tro födda i går hos något
af de högre kulturfolken. Den »primitiva» människan
är ej på långt när så primitiv, som hon vanligen
tros vara. Äfven hon har bakom sig en
oändligt lång utveckling, styrd af samma naturlagar, som
ledt vår egen. Detta är en af de många lärdomar,
som stå att hämta ur studiet af de primitiva folkens
alster, på hvilka alla hon satt prägeln af sitt sär-

Efter fotografi.

Kliché: Kem. A.-B, Bengt Silfversparre, Sthlm—Gbg

SARKOFAGER FRÅN CARTHAGO, nyligen funna.

egna skaplynne och af de yttre förhållanden, under
hvilka hon lefver, öfver ingången till ett etnografiskt
museum kunde med fog sättas den grekiske tragöden
Sophokles’ bekanta ord:

»Mycket det underbart gifves, mest dock är
underbar mänskan själf.»

utgräfningarne vid carthago.

Efter fotografi. Kliché: Bengt Silfversparre

FYND AF EN SARKOFAG.

Synnerligen intressanta utgräfningar pågå nära Tunis, å
platsen för det gamla Carthago. De började för flera år sedan
och bedrifvas ännu, under franska statens skydd, af en halft
religiös orden (Pères Blancs) instiftad af kardinal Lavigerie. Man
har ur s. k. »dödsbrunnar» (puits funéraires) uppgräft 12
sarkofager, hvilka lära förskrifva sig ända till 20, 50 och 100 år före
Hannibals tid. Att döma af dräkterna å stenbilderna och
prydnaderna hos mumierna inuti sarkofagerna, antages att dessa ha
varit präster och prästinnor. Troligen skola mycket
värdefulla föremål framkomma vid

fortsatta
gräfningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:38:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/4/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free