Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 36. Den 7 Juni 1903 - Helsingborg i utställningstider. Af X-man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
- _____
Foto. DaJUgvigt, Helsingborg.
HAMNPAVILJONGEN OCH HAMNINLOPPET.
STADSPARKEN.
NÅGRA VYER FRÅN HELSINGBORG.
KOM : Kern A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
SOFIAKÄLLAN.
HÄLSOVÄGEN.
väckelsen utgingo från ett par, tre affärsmän, som
icke blott insågo, med hvilka framtidsmöjligheter
Helsingborg satt inne, utan äfven förstodo att begagna sig
af dem. Den framgång, som krönte deras företag,
verkade med exemplets makt och snart uppstod i det
gammaldags Helsingborg en affärsverksamhet,
hvartill man ej sett make, och hvilken alstrade en
expansionskraft, som oupphörligen sökte sig nya aflopp.
Fabriker och industriella anläggningar växte upp,
järnvägar och hamnar byggdes, handelsflottan ökades
oupphörligen med stora fartyg — ett nytt blad höll
på att skrifvas i Helsingborgs historia.
Denna ekonomiska pånyttfödelse satte äfven sitt
märke på stadens yttre fysionomi. De gamla små
husen och bofälliga kåkarne utmed stranden —
Helsingborgs fasad mot stora världen — försvunno, och
i deras ställe uppstod ett väldigt led af höga
praktbyggnader i 80- och 90-talets nu, som vi hoppas,
snart öfvervunna smak. Där bakom kvarstod
visserligen den gamla staden så godt som oförändrad (och
är så än i dag till största delen), men för den
för-bifarande besökaren tedde sig numera Helsingborg
som en n y stad. Genom tillkomsten af det nya,
ståtliga rådhuset, Gustaf Adolfs-kyrkan,
elementarläroverket, saluhallen m. m. har det nya Helsingborg
ännu mer trädt i förgrunden, för att inte tala om
den modernisering, eller som det äfven kallas
restaurering, af gamla »Kärnan», som skedde för några
år sedan — antagligen till stadens förskönande.
»Stadens förskönande» är ett uttryck, som i
Helsingborg säkerligen har större öfvertygande och
bevekande makt än i de flesta andra städer. Med detta
som motto ha många och dyrbara planer uppgjorts
och, hvad mer är, genomdrifvits både hos
drätselkammare, stadsfullmäktige och andra myndigheter.
Jag vill här endast erinra om, hvad som under
det nyss ingångna seklet uträttats i den vägen. Först
må då nämnas den mångomtalade terrasseringen upp
till »Kärnan», hvartill stadsfullmäktige anslogo
suc-cesive 150,000 kr. Sedan det blef bestämdt, att
1903 års industriutställning skulle förläggas till
Helsingborg, medgåfvo fullmäktige att
terrasseringsarbe-tet finge påskyndas så, att det blefve färdigt till
denna utställning. Något fixeradt belopp torde ej
ha fastställts härför, men visst är att de 150,000
kronorna långt ifrån räcka. Huruvida denna pompösa
stenbyggnad med sina tom och hvalfbågar också
verkligen bidrager till stadens förskönande, må
lämnas oafgjordt. Meningarne därom äro mycket
delade, men verket är ännu ej fullbordadt. Så
mycket är nog emellertid säkert, att helsingborgarne här
rest sig själfva ett minnesmärke, som kommande
tiders historieskrifvare ej skola underlåta att anföra
som en illustration till karaktäristiken af Helsingborg
vid det 20: de seklets början.
En ståtlig och konstnärlig prydnad har
Helsingborg fått i den ryttarstaty af Magnus Stenbock, som
med bidrag af såväl enskilda som af staden restes
på Stortorgets förlängning hösten 1901. Som
afgjordt bidragande till stadens förskönande måste man
anse inköpet för stadens räkning af den vackert
belägna Öresundsparken, hvilken tillsammans med den
gamla Hälsoparken skall utläggas till en stor
offentlig plantering med sträckning utefter en stor del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
