742 (Hvar 8 dag / Årg. 4 (1902/1903))

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 47. Den 23 Augusti 1903 - Ferdinand Boberg - En Vasaprinsessa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FERDINAND BOBERG.

Såsom framgår af en. artikel å annat ställe i
detta nummer kommer i nästa vecka ett stort nordiskt
ipostmarmamöte att hållas i Stockholm. Platsen för
mötesförhandlingarne hlir det nya, ännu icke fullt
färdiga posthuset vid Vasagatan — och vi prvda
i dag HVAR 8 DAGS första sida med bilden" af
den arkitekt, hr FERDINAND BOBERG, som
uppgjort ritningarne till den nva, storartade
postbyggnaden.

»Under den senaste tiden har byggnadskonsten
i Sverige — skrifver Nordensvan i sin »Svensk konst»
— utvecklat sig på ett sätt, som ställer
arkitekternas verksamhet fullt i jämnhöjd med, om ej —
hvad tanke och konsekvens och lifaktighet
vidkommer — öfver arbetet inom andra konstgrenar.
Studierna äro allvarliga och omfattande, sträfvandet
energiskt och ungdomligt liffullt. — Det nva släktets
sträfvande riktar sig märkbart till en personligt fri
uppfattning och behandling af stilarne. Man
begagnar sig af dem på ett tämligen fritt sätt och
lämpar fyndigt gamla stilar efter moderna behof.»

»Främst bland de arkitekter, som, låt vara med
en tydlig beundran för Amerikas arkitektur, söka
efter ;nya former — säger i sin tur hr Carl G.
Laurin i sin »Konsthistoria» på tal om den svenska
arkitekturen i nuvarande tid — står Ferdinand Boberg.
På utställningen 1897 väckte hans hvita konsthall
med sin originella dekorering, sin loggia och sitt
inre med imponerande genomb’.ickar under de rena
hvalfven allmän beundran. Lika vackert och
lyckligtvis af ett varaktigare material är hans
elektricitetsverk, 1892. Portalen mot Regeringsgatan visar
i sin ornamentik af trådar och glödlampor, huggna
i de väldiga kalkstensblocken, på byggnadens
ändamål, och hvarje detalj i byggnaden tyder på, att
här är en plats för alstring af en väldig
naturkraft, en fästningslik borg, där.’blixtar äro bundna
af människans snille, färdiga att utsändas på hennes
bud. Bobergs energiska verksamhet att äfven åt
fabriksbyggnader gifva en ur skönhetssynpunkt
tilltalande form har varit ett viktigt uppslag. Hans
gasverk vid Värtan ger det intryck af massiv kraft,
som så väl passar för en dylik byggnad. Boberg
har förutsättningar för att kunna vara en modern
arkitekt i bästa mening, med lefvande intresse och
sympati för sin tid, för dess andliga och materiella
utveckling och först och sist med en kraftig fordran
på skönhet.»

Ja, Gustaf Ferdinand Boberg erkännes allmänt att
vara den främste bland de yngre svenska
arkitekterna 1 Född i Falun den 11 april 1860,
genomgick han, efter förberedande studier vid Tekniska
högskolan i Stockholm, konstakademiens arkitekturskola
1882—84 och eröfrade den k. medaljen. Han
företog sedan i ett par års tid sin första studieresa
utrikes, till Italien och Frankrike, hvilken följdes af
flera andra, till många land i Europa och till
Nordamerika. Trettio år gammal lämnade Boberg i Gäfle
brandstation ett betydande arbete, och härefter
gjorde han sig 1892 och 1893 i hög grad bemärkt med
de här ofvan nämnda Stockholms elektricitetsverk
och Stockholms gasverks byggnader vid Värtan.

Boberg har vidare ritat Stockholms
vattenlednings vattentorn vid Mosebacke, Munktells
verkstäder i Eskilstuna, Skagershults kyrka. Jämte
Wickman och Ringström utarbetade han på uppdrag af
ett enskildt konsortium de originella ritningame till
ett nytt riksdagshus på Riddarholmen och äfven till
ombyggnad af det gamla riksdagshuset. Det blef han
och Lilljekvist, som fingo i uppdrag att efter
prisbelönt skiss utarbeta ritningarne till den stora
industrihallen vid 1897 års Stockholmsutställning, i
hvilken han för rasten deltog på flera vis och ge-

nom sin konsthall gaf en särskild stämpel af
skönhet. Det blef också Boberg förbehållet att efter
utställningen ordna Djurgårdens entré.

För hela världen framträdde den djärfve och
originelle arkitekten år 1900 å Parisexposilionen,
dälden svenska paviljongen var ett verk af hans
ritstift. Mycket omtvistad blef denna byggnad, men
i flera utländska facktidskrifter förklarades det, att
Sveriges röda träbyggnad ined dess oregelbundna
form och dess prägel af landtlig fest var den mest
ursprungliga byggnaden af alla. Och syntes,
gjorde den!

Bland Bobergs senaste arbeten erinra vi om
Carlbergska huset, där Svenska akademien har sitt
Nobelbibliotek, vid Norra bantorget i Stockholm, och
om den stora byggnad, som kommit till stånd å
platsen för Bondeska palatset vid Strömmen.

HVAB 8 DAG har förut visat båda dessa
byggnader i bild. Carlbergska huset är väl typiskt för
Bobergs konst, hvilken gärna rör sig med»
medeltida motiv, behandlade på ett fritt, modernt och
personligt sätt. Likt ett väldigt gammalt slott, à Ja
Gripsholm, ligger det som en charmant fond ti.l
Vasagatan. Med afseende på det nya posthuset må
det väl undras, huruvida icke arkitekten uppoffrat
något af det praktiska för det estetiskas skull.
Genom de långt inskjutna fönstren tyckes till exempel
icke mycket ljus kunna intränga.

Boberg har äfven haft tid att utföra ett stort
antal etsningar samt ritningar till möbler och dylikt.
Hans skapande kraft är ovanligt stor och mäktig.

EN VASAPRINSESSA.

Efter fotografi. Kliché: Bengt Silfversparre.

ENKEDROTTNING CAROLA AF SACHSEN,
Gustaf IV Adolfs sondotter, fyllde 70 år den 5 Augusti.

— 742 —

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Thu Dec 21 14:38:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/hvar8dag/4/0760.html

		Hvar 8 dag / Årg. 4 (1902/1903) / 742 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|