Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 48. Den 30 Augusti 1903 - Hugo Hildebrand Hildebrandsson - J. G. Richert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUGO HILDEBRAND HILDEBRANDSSON.
»Hvilket väder blir det i morgon?» frågar man
icke sällan af pur nyfikenhet, men ofta dikteras denna
fråga äfven af allvarliga intressen, icke minst nu
på sommaren, då bärgningen af skörden pågår. Vår
tids vetenskap kan också i viss mån gifva svar på
frågan, och de dagliga »väderleksspådomar», som
utsändas från Meteorologiska centralanstalten i
Stockholm, äro ju väl bekanta öfverallt i Sveriges land
och ha utan tvifvel ett icke ringa värde.
En grundläggare af den meteorologiska
verksamheten i Sverige har HUGO HILDEBRAND
HILDEBRANDSSON varit, och då den välförtjänte
vetenskapsmannen i dagarne fyllt 65 år, begagna vi detta
tillfälle återgifva ett porträtt jämte en kortfattad
biografi.
* * *
Född i Stockholm den 19 augusti 1838 tillhör H.
samma släkt som riksantikvarien Hildebrand; ban
är nämligen kusin med denne, i det ■ att hans
fader, kaptenen och musikskriftställaren Hildebrand
Hildebrandsson, var bror till riksantikvarien
Hildebrands far, Bror Emil Hildebrand, äfven han
riksantikvarie.
Student i Uppsala 1858 var H. 1865—69
amanuens vid Fysiska kabinettet. Han promoverades 1866
till fil. d: r och blef samma år docent i fysik. 1868
—77 höll H. föreläsningar i fysik vid Ultuna
landtbruksinstitut, blef 1874 e. o. adjunkt i meteorologi
och blef chef för observatoriets meteorologiska
afdelning och 1878 utan ansökan e. o. professor ocli
föreståndare för meteorologiska instituüonen.
Den man, som började ordnandet af den
meteorologiska verksamheten vid Uppsala observatorium, var
väl nu mera aflidne professor Robert Rubenson, och
vid hans sida stod H. År 1869 företog den sistnämnde
som Helmfeldtsk stipendiat en resa till Tyskland,
Österrike, Schweiz, Frankrike, England och Norge
för att i dessa land studera organisationen af den
meteorologiska verksamheten, och den reseberättelse,
han följande år afgaf, lades till grund för upprättande
af det meteorologiska institutet i Köpenhamn, och
den meteorologiska centralanstalten i Stockholm
inrättades 1872 i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
detta förslag.
I Frankrike hade sedan 1864 och i Norge
sedan 1867 åskvädren studerats på ett stort antal
stationer. I januari 1871 organiserade H. tillsammans
med observatoriets prefekt, professor G. Svanberg,
genom hushållningssällskapema i Sverige ett nät af
flera hundra stationer för iakttagelser icke blott af
åskvädren, utan också af isförhållandena och
frostnätterna, hvartill 1873 lades de fenologiska
iakttagelserna af växt- och djurvärlden. Iakttagelserna
infördes på kringsända formulärblanketter, hvilka på
bestämda tider ifyllda inskickades till Uppsala, där
på grund häraf en mängd afhandlingar, författade
af H. själf eller enligt hans anvisningar af andra
personer, utgifvits. Separataftryck af dessa
afhandlingar ha utdelats till observatörerna samt bidragit
till kännedomen om den meteorologiska forskningen
bland allmänheten. I elfva år upprätthölls detta
observationssystem af H., tills arbetet 1882
öfver-togs af meteorologiska centralanstalten i Stockholm.
År 1873 ordnade H. ytterligare ett
observationssystem för undersökningar af de öfre luftströmmarnes
rörelser, hvilka bestämmas genom iakttagelser af de
så kallade fjädermolnens gång. Resultaten, som voro
af vikt för studiet af stormarnes natur,
offentliggjordes i en på franska skrifven afhandling, och
följden häraf var, att redan samma år stationer för
dylika iakttagelser upprättades i nästan alla
europeiska land, hvilka stationer insände sina rapporter
till Uppsala. På grundval af detta stora material
utgafs 1877 med statsbidrag »Atlas des mouvements
" supérieure de 1’atmosphère».
År 1886 uppgjorde H. i Uppsala tillsammans
med v. presidenten i Royal Meteorological Society i
London, the honorable Ralph Abercromby ett förslag
till ny klassifikation af molnformerna, hvilken på den
meteorologiska konferensen i München 1891 antogs
såsom internationell. H. valdes där samtidigt till
ordförande i den internationella molnkommissionen,
som skulle förbereda de på hans förslag beslutade
samtidiga molnobserva’.ionerna öfver hela jorden samt
utgifva en normalatias öfver molnformerna. Och
denna atlas, »Atlas international des nuages», utgaf
H. 1896 jämte A. Riggenbach-Burckhardt och L.
Teis-serenc de Bort.
Det knappa utrymmet i vår tidskrift hindrar oss
från att uppräkna de verk > och afhandlingar, hvari
H. ytterligare nedlagt sina rön. Af de utmärkelser,
som kommit honom till del, inskränka vi oss till
att nämna, att han sedan 1880 är hedersledamot af
K. Meteorologiska sällskapet i London. Det bör
kanske för öfrigt, i dessa de kuggade abiturienternas
upprorsdagar, omtalas, att H. allt sedan 1885 varit
censor i mc genhetsexamen och en särdeles samvetsgrann
sådan.
Professor H. representerar en vetenskap, som
förvisso ännu icke sagt sitt sista ord. Tvärt om! Dess
utöfvare äro de förste att erkänna, att meteorologien
ännu befinner sig i ett tidigt stadium, men det
hindrar icke, att vi äro tack skyldiga pioniererna på
området.
J. G. RICHERT.
Kliché: Bengt Silfversparre.
Till PROFESSOR I VATTENRYGGNADSKÖNST vid
Tekniska Högskolan är utnämnd den framstående
fackmannen, civilingeniören J. G. Richert, och hänvisa vi till
HVAR 8 DAGS häfte N:o 22 af innevarande årgång, där en
utförligare biografi återfinnes.
- 758 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
