Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 49. Den 6 September 1903 - Den franska undsättningsexpeditionen för Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
D:r Charcot D r Bonnier
ismen och den atmosfära
elektriciteten.
Redan innan jag satt min fot
ombord på »Le Frangais»,
förvånades jag öfver fartygets litenhet.
Det mäter nämligen blott 36
meter i längd. Liten men naggande
god, försäkrade mig mr Gautier,
fartygets kontruktör, som jag äfven
träffade ombord.
Mr Gautier är, i förbigående
nämndt, en af Frankrikes mest
berömde skeppsbyggare. Från
hans varf hafva ej mindre än öfver
5C0 fartyg utgått och af dessa
hafva endast tvänne gått i kvaf,
såsom mr Gautier med berättigad
stolthet själf berättade mig.
»Le Francais» mäter omkring
300 tons och 7 meter i bredd,
gör IOV2 knop, är byggd af ek och
naturligtvis iså solidt som möjligt. Fartygets sidor t. ex.
mäta ej mindre än 33 centimeter i tjocklek under
vattenlinien och dessutom försedda med
kopparbeläggning. De böra alltså med framgång kunna
motstå isbergens tryck. Fartyget är tackladt som
tremastad skonert, men. äger äfven en maskin på 250
hästkrafter. För att inbespara så mycket som
möjligt af bränslet, ämnar man på utresan
hufvudsakligen begagna sig af seglen. Propellern kan hissas
upp på däck genom en ränna, och undviker man
härigenom det motstånd, som den i annat fall
under segling skulle utöfva.
Fartyget kostar, den vetenskapliga utrustningen
oberäknad, öfver 125,000 kr. Franska
vetenskapsakademien. geografiska sällskapet i Paris och ett par
andra vetenskapliga samfund hafva tecknat bidrag,
men i allmänhet rätt obetydliga sådana, för
täckandet af expeditionens utgifter.
Ursprungligen hade dr Charcot planlagt en
expedition till de norra polartrakterna. Detta företag
syntes emellertid ej kunna förverkligas på grund
af den ringa uppmuntran, det rönte af de dock så
Kapten Gyldén Kapten Gerlache
FRANSKA UNDSÄTTNINGSEXPEDITIONEN FOR NORDENSKJÖLD:
Besättningen å »Le Francais».
— 785 —
rika vetenskapliga institutionerna. De väntade men
uteblifna underrättelserna från den Nordenskjöldska
expeditionen kommo då dr Charcot att rikta sina
tankar på Sydpolen. Han lyckades intressera
tidningen Le Matin för sina planer att lämna
undsättning åt Antarctic. Le Matin igångsatte bland sina
prenumeranter en subskription, som tills dato
inbrakt öfver 60,000 kr., hufvudsakligen i mindre
summor. För att egga subskriptionslusten kom
tidningen på den utmärkta idén att till alla dem, som
tecknade minst 2 francs, utlofva ett från världens
sydligaste poststation, Punta-Arenas, afsändt vykort
med fotografi af expeditionens medlemmar. Till dem,
som bidrogo med minst 100 francs, utlofvades efter
expeditionens hemkomst ett album med i
sydpolstrakterna tagna fotografier.
Expeditionen styr kosan först till Madeira,
därifrån till Buenos Ayres och så till Punta-Arenas, där
man kommer att komplettera sitt kolförråd och
inlasta ett för öfvervintringen afsedt lätt flyttbart hus,
mottaga och afsända expeditionens sista post samt
expediera de tusentals vykorten till M a t i n s
prenumeranter. Sedan går färden så direkt som
möjligt till Grahams Land, där Nordenskjöld
förmodas befinna sig.
Dr Charcot är fast öfvertygad om att han
skall blifva i tillfälle att påträffa den svenske
upptäcktsresanden. Lyckas han häri, ämnar
man uppsöka den svenska
undsättningsexpeditionen eller ock transportera Nordenskjöld och
hans kamrater till bebodda nejder. Därefter
återvänder emellertid »Le Francais» till
polartrakterna. Dr Charcot ämnar stanna här
omkring två år — »Le Francais» har lifsmedel
ombord för 28 månader — och hoppas
framtränga så långt som möjligt mot Alexander
I: s Land. Expeditionens fartyg ämnar man
ej låta öfvervintra i isarne. Det kommer vid
vinterns början i mars månad att återvända
till Sydamerika och stannar där üll
december, då det åter styr kosan mot
polarregionerna. På sommaren 1905 torde man därför
hafva förhoppning om att få återse dr Charcot.
För att åvägabringa bästa möjliga
samarbete mellan den franska och den svenska
undsättningsexpeditionen besökte den senares
chef, kapten Olof Gyldén, i förra månaden
Paris för att sammanträffa med dr Charcot. Det
var vid detta möte, som det fotografi togs,
hvilket visar oss de båda polarfararne med
dr Charcots närmaste män sittande kring en
polarkarta, på hvilken man utprickat eventuella
mötesplatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
