Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 22 November 1903 - Nordiska biblioteket i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISKA BIBLIOTEKET I PARIS.
I samband med svenska
kyrkans i Paris
25-årsjubi-leum och dess högtidliga
firande ägde i fredags i förra
veckan rum en för oss
nordbor icke mindre märklig
tilldragelse, nämligen öppnandet
af det nordiska biblioteket
därstädes. För de allra flesta
skandinaver, äfven för dem,
som mer än en gång gästat
den franska hufvudstaden,
torde det vara en fullkomlig
nyhet att det i Paris finnes
ett nordiskt bibliotek. Och
dock har detta bibliotek
existerat i öfver 200 år!
Orsaken till att det är så föga
kändt och en tid var alldeles
bortglömdt är den att den
skandinaviska synnerligen värdefulla boksamlingen bildat en del
af det midt emot Panthéon liggande, af Sorbonnes studerande så
flitigt besökta Bibliothèque S:te Geneviève, efter
Nationalbiblioteket det största i hela Frankrike.
Det nordiska biblioteket eller Le fonds scandinave, såsom
dess officiella namn lyder, daterar sig ända från år 1710. Detta
år testamenterade nämligen ärkebiskopen Le Tellier i Reims hela
sin boksamling till klostret Sainte-Geneviève, hvars munkar voro
vidt berömda för sin boklärdhet. Denne Le Tellier var en litterärt
intresserad person, som använde hela sin förmögenhet till inköp
af böcker. Hans boksamling omfattade bland annat 1,000 band
nordisk litteratur, delvis mycket värdefull och sällsynt sådan. I
halfannat århundrade lågo nu böckerna på klostrets hyllor. Att
de flitigt lästes, därom vittna de slitna volymerna.
Under revolutionen indrogs klostret med all dess egendom af
franska staten, som förändrade klosterbyggnaden till bibliotek.
Med undantag af några nytillkomna enstaka volymer hade den
nordiska afdelningen förblifvit oförändradt densamma som då Le
Tellier testamenterade densamma till klosterbröderna. Först år
1868 skulle det blifva annorlunda. Detta år dog i Kristiania
franske konsuln de la Roquette och testamenterade hela sin
efterlämnade boksamling till Sainte-Geneviève-biblioteket. Själf
författare, stod de la Roquette i vidsträckt brefväxling med
framstående nordiska vetenskapsmän, författare och konstnärer, män
sådana som Grundtvig, Runeberg, Wergeland, Elias Lönnrot m. fi.
Icke allenast hans flera tusen nummer räknande boksamling, utan
äfven mer än trettio stora portföljer med bref, manuskript o. d.
tillföll biblioteket. Nu först vaknade de franska myndigheterna
upp och började intressera sig för den nordiska bokafdelningen
i Sainte-Geneviève-biblioteket. Öfverbibliotekarien H. Lavoix
sändes till norden för att knyta förbindelser och väcka intresse för
boksamlingen. Han mottogs äfven i audiens af konung Oscar,
som föranstaltade att
värdefulla bokgåfvor sändes ned
till Paris.
Men med åren slappades
intresset. Man tycktes ej
förstå, af hvilken betydelse det
är att i ett sådant
kulturcentrum som Paris det finnes ett
nordiskt bibliotek. Le fonds
scandinave förföll nästan
totalt i glömska. De
skandinaviska böckerna täcktes af
mångåriga dammlager. De
franska
bibliotekstjänstemännen brydde sig ej ens om att
katalogisera samlingen. Då
man ej i norden intresserade
sig för en kulturpost, som mer
än något annat skulle kunna
sprida de skandinaviska
ländernas namn ut öfver världen, var det ju ej att undra öfver att
fransmännen lämnade den åt sitt öde.
Men så kom biblioteket en dag år 1896 att händelsevis besökas
af en ung norrman, hr Erik Lie, son till Jonas Lie. Hr Lie förstod
genast att här var något att göra af. Han lyckades öfvertala
bibliotekets styrelse att få ordna dess skandinaviska afdelning och
började så tillsammans med en af Sainte-Geneviève-bibliotekets
amanuenser, mr Eugene Capet, att katalogisera boksamlingen.
Samtidigt sökte hr Lie återuppväcka det slumrande intresset i Norden
för Le fonds scandinave. I Norge lyckades han förmå den norska
bokhandlareföreningen,, att lofva sända all ända sedan 1848
utkommen litteratur. Ar 1900 fick biblioteket mottaga hela den
bokutställning, som exponerades på världsutställningen. I
Danmark har det stora Gyldendalska förlaget skänkt biblioteket
betydliga mängder af böcker.
Biblioteket öppnades, som nämndt, för allmänheten i förra
veckan. Katalogen befinner sig för närvarande under tryckning
och kommer att föreligga fullt färdig i nästa månad. Till en början
kommer biblioteket att hållas öppet endast ett par dagar i veckan.
Till förmån för de skandinaver, som under söckendagarne äro
upptagna af sitt arbete, är biblioteket äfven öppet om söndagar,
en anordning, som helt säkert hälsas med glädje af den
skandinaviska kolonien i Paris, hvars medlemmars majoritet utgöres af
handtverkare.
Nordiska biblioteket, som för närvarande räknar 45,000
volymer, har blifvit inhyst i andra våningen af en alldeles intill
Sainte-Geneviève-biblioteket liggande byggnad, i hvars tredje våning
öfverbibliotekarien har sin bostad. Dat upptager för närvarande
fem stora rum med utsikt mot Panthéon.
Må man hoppas att allmänheten här hemma har det i åtanka
med gåfvor af litteratur, så att det nordiska biblioteket i Paris
snart tager i anspråk hela byggnaden.
i 2 3 4
S:TE GENEVIÈVE-BiBLIOTEKET (1) och den byggnad vid sidan däraf, i hvilken NORDISKA BIBLIOTEKET (2) är inrymdt.
I grannskapet ligga S:t Etienne du Mont (3), Tour de Clovis (4) samt Panthéon (5).
— 11 fi —
ERIK LIE.
EUGÈNE CAPET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
