Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 10. Den 6 December 1903
- Tjolöholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DA C
FRÅN TJOLÖHOLM: Vy öfver fjorden nattetid. kum.- xm. a.-b. rmgt sv.fvmpam stum—oi*
FRÅN TJOLÖHOLM: Mausoleet. *»<*’ uv^vm.
ligen redan nu att det icke kommer att stå det yttre
efter i utsökt konstnärlighet.
Slottets förnämste bundsförvant är hafvet. Den
stora fasaden breder sig som ett enda famntag utåt
den fria vidden. Skärgården är gles och horisonten
långa stycken obruten. Och så är det i söder och
väster man blickar. All den prakt, som en solnedgång
i hafvet innebär, hör därför rätteligen också till taflan.
Och slottets herre? Han, som haft entusiasmen
att vilja allt detta?
Framför slottet, något åt sidan neråt sjön ligger
ett hvitt mausoléum. Här gömmes stoftet af honom,
som aldrig fick se sina drömmars slott.
Vår tid är icke bortskämd med proportioner, som
gå åt det storartade. The-greatest-of-the-world-stilen
är ju endast tom uppblåsthet och förändrar icke
regeln. Men den solida prakten och den enkla,
genomtänkta storslagenheten har man numera sällan ro för.
Därför måste man alltid vara den man tacksam, som
sätter sig den uppgiften före, att rädda något af gångna
tiders skönhetspatos midt upp i vår torra nykterhet.
Hvad slottsherrn aldrig hann att realisera, har
slottsfrun tagit upp. För henne är slottet en
minnesvård öfver hvad hennes make velat, eller rättare
öfver deras gemensamhetslifs stora plan. Hennes
kraft leder det hela, hennes omtänksamhet omfattar
allt. Hon låter icke bygga slottet åt sig, hon
bygger det själf. Hon går till sitt arbete så som en
konstnär går till sitt
verk — och så som
han skulle gjort
det.
*
Ett stycke bakom
slottet ligger byn.
Man går förbi
trädgården med sina
orangerier,
serträd-gårdsmästarbostäl-let och
maskinhuset, som skall
lämna elektriciteten till
slottet på litet
afstånd. Svänger så
på allvar till höger
och finner den lilla
byn hopkrupen vid
foten af en skogig
höjd. Det är en
hel rad små stugor,
genomhemtrefliga
både utan och innan, röda med gröna fönsterluckor,
varma halmtak och obeskrifliga skorstenar. Hvarje
stuga har sin täppa, och hade det icke varit midt i vintern
nu, så kunde man kanske fått se en skymt af den
fredliga täflingskamp, som pågår hushållen emellan i
trädgårdsskötsel. Midt i byn ligger, så som sig höfves,
kyrkan. Den är icke riktigt färdig ännu men blir snart.
I nästa tvärsväng af vägen ligger »storstugan®.
Här fins ett stort läsrum med öppen spis. En hel
del publikationer äro framlagda. Här språkar man
eller studerar dagens frågor och händelser om
aftnarna, här bjudas på föreläsningar och konserter och
här hållas skörde- och julfester. Innanför ligger ett
kök där det materiella underlaget vid dessa senare
tillfällen kan åstadkommas. — På andra sidan
läsrummet se vi en stor skjutdörr. Draga vi den åt sidan
och titta in, då komma vi rakt in i småskolan, där
»syster», som annars egentligen har de sjuka på sin
lott, som bäst är i färd med att inviga sina småttingar
i alfabetets mysterier. Bort i skolrummet stå tvenne
väfstolar, med rödbårdade handduksväfvar eller hvad
det kan vara. Här innanför återigen ligger
slöjdrummet, dit det är så roligt att komma, men hvarifrån
det är så tråkigt att gå. Riktigt fina saker kunna
barnen slöjda, det visar syster oss prof på.
Byn verkar litet engelsk. Först och främst
påminner kyrkan om de små flint-kyrkor med
tvärhugget fästningstorn, som man ofta träffar på i engelska
byar. Och så hela anordningen, eller redan det att.
bvn existerar, att
man här ser en för
verkligad idé, som
blifvit konsekvent
genomförd och till
-lämpad, leder tan
ken snarare utom
än inom Sverige.
Men ändå är byn
svensk; dessa
stugor äro svenska,
och ingenting annat
än svenska.
Öfverallt på
Tjolöholm möter
manen stark vilja och
en klar, fast tanke.
Detta är icke det
minst imponerande
man kan iakttaga på
denna stolta
egendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:39:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/5/0168.html
