Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 13 December 1903 - Några porträtt till frågan om årets Nobelpris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Efter porträtt. Kliché: Bengt Silfversparre.
GUGLIELMO MARCONI.
undsättningsorter på kusten, expeditioner i
ödemarker, som slippa isoleringens fasa, — se där några
af de delvis redan realiserade
framtidsperspekti-verna! Och hvem vet, hvart den trådlösa
öfverfö-ringen af elektrisk kraft kan leda, sedan nu Marconi
gifvit uppslaget inom telegrafin.
Svårast har det visat sig att förutse utgången af
valet af pristagare till det litterära priset. Svenska
akademien har roat sig med små öfverraskningar och
kanske har den äfven i år en sådan i beredskap åt
de intresserade. Bäst som vi titta åt ett håll, få vi
kanske helt oväntadt vrida på hufvudet. Emellertid
tycks opinionen nu med ovanlig enhällighet ha
stannat vid vårt broderlands båda största diktarnamn,
Bj. Björnson och Henrik Ibsen. Ryktet har
fått särskildt fart, därför att man vet, att den
förstnämnde — »den gåtlike» har ju alltid föredragit att
betrakta världen på afstånd — kommer att vistas i
Stockholm just under de »kritiska» dagarna.
Få nu se. Säkert är, att om utslaget blir det
man väntat, tillfredsställelsen blir oblandad. Hvad
de båda veteranerna i det skönas tjänst verkat, är
alltför väl kändt för att här behöfva ens antydas.
Och så veta vi: det skulle icke skada, om vi
visade både oss själfva och utrikesmännen, att vi
icke äro besatte af falsk anspråkslöshet gentemot
våra närmaste. Och man bör heller icke öfverdrifva
sin sträfvan efter opartiskhet. Fast vi veta också:
ett riktigt, definitivt värdesättande är härvidlag
nästan öfverstigande mänskliga krafter.
Björnson-Ibsen-ryktet cirkulerar äfven i den
versionen, att de båda norska skalderna skulle få dela
priset med sin engelske skaldebroder, Swinburne,
den glödande stilens och den flammande
öfvertygel-sens mest betydande namn i den senare engelska
skönlitteraturen.
Ett namn som allmänt nämnts i detta
sammanhang är Herbert Spencer, den store engelske
filosofen, det mäktigaste tänkarehufvud som den
anglosaxiska rasen har att uppvisa sedan Locke’s och Hume*s
Foto. Fred. Rixte, Köpenhamn. Kliché: Bengt Silfivrsparre
NIELS FINSEN.
tid. Men den 8 dec., ett par dagar innan måhända
äran af ett Nobelpris nått den vördade veteranen, slöt
han sina ögon för alltid. Underrättelsen härom nådde
oss under pågående tryckning af tidningen.
A itc/iè: beiujt Silfversparre
A. C. SWINBURNE.
— 167 —
Efter porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
