Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. Den 10 Januari 1904 - Bilder från Chicago, svensk-amerikanarnes främsta stad. Af Carl Sundbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ny ak 8 dag
BILDER FRÅN CHICAGO, SVENSK-AMERIKANARNES FRÄMSTA STAD.
med anledning af den fasansfulla eldsolyckan.
Den ohyggliga tilldragelse, som på förra årets näst sista dag hemsökte Chicago, och därvid under en teatereldsvåda många
hundrade personer förolyckades, har àjupt uppskakat världen. För oss i Sverige har Chicago en alldeles sårskild betydelse, då ett
ofantligt stort antal svenskar där äro bosatte — utom Stockholm finnes ingen stad med större svensk folkmängd. Också är vårt
deltagande nu i dess sorg varmt och uppriktigt.
HVAR 8 DAG år förvissad om att bilder från Chicago skola vara af största intresse, de sko’a göra oss något närmare
förtrogna med dess yttre; dessutom har den bekante Svensk-Amerika-forskaren, doktor Carl Sundbeck skrifvit en orienterande text,
År 1812 på hösten
inträffade i
Washington, som 22 år förut
blifvit Förenta
Staternas hufvudstad, en
underrättelse om, att
på försommaren
samma år besättningen i
Fort Deai born
påMichi-gansjöns sydvästra
strand blifvit
massakrerad af indianerna.
Fort Dearborn låg, där
Chicago nu ligger, och
underrättelsen
därifrån och till Washing
ton hade behöft 3
månaders tid att hinna
fram. — Det är
endast 91 år sedan!
Snart fanns det
emellertid åter soldater,
flintlåsgevär och
blockhus i Fort Dearborn.
I lugn? och ro
försvunno åren därefter,
och 1837 presenterar
sig platsen såsom
»inkorporerad» och har
4,000 invånare. —
Ännu ligga Illinois
prärier dock tysta och
öde däromkring, i norr
och nordväst susa
Wisconsins och
Minnesotas skogar. Bur-
A Hrhf ’ !t–y<jf Silfversparre.
FRÄN CHICAGO: Lincoln-monumentet i Lincoln Park.
feln och
grizzliebjör-nen äro inga sällsynta
jakttroféer för farmare,
soldater och trappers
där i trakten. Den
Cooperska perioden
närmar sig emellertid
sitt slut. På
1840-och 1850-talen bli
utvandrartågen allt flera,
de af oxar dragna och
med lärft öfverspända
vagnarna komma i
allt tätare rader, och
på sjön anlända från
Buffalo allt flera seg
lare medförande
nybyggare. Där synas
nu också de första
ångbåtarna, paddlande
med sina hjul. Det
är den nya tidens
pionierer.
Men först med den
första järnvägen
kommer på allvar den nya
tiden. Som genom
ett trollslag stiger då
befolkningen i staden,
som nu bär namnet
Chicago, till öfver
100,000. Ar 1870 är
detla antal
tredubb-ladt! Då är det som
den i Chicagos
historia så märkvärdiga
flirJii i Kem A H ttengt *u†nrr*tmrre Sthlm—Gbg
FRÅN CHICAGO: Linné-monumentet i Lincoln Park.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
