Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. Den 17 Januari 1904 - I Prag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Kliché: aengr Silfversparre.
BILDER FRÅN PRAG: Rådhusuret. Vid timslàgën skrida
apostlarne förbi och tuppen gal.
Redan år 1124 skola judarne ha haft en
synagoga i Josephstadt. Ursprungligen bodde de vid blott
en gata, men efter hand inköpte de 150 hus där
omkring, och »judestaden» uppkom. Den hade nio portar,
som hvarje afton låstes, och tvärs öfver gatorna
dragna kädjor utmärkte ända till 1848 Josephstadts
gränser mot den kristna stadsdelen, där ingen jude
fick uppehålla sig nattetid. År 1689 tände
fransmännen eld på stadsdelen, som till större delen gick upp
i lågor. Men snart hade nya hus uppbygts.
Nu i våra dagar består befolkningen i judestaden
lika mycket af fattiga kristna som af judar. Och de
trifvas väl tillsammans, om de också tillreda sin mat
på olika sätt.
Ett litet stycke in i Josephstadt vid
Rabbingränden, Rabbinska ulice — i Prag står alla gatorna på
tsjechiska, hvilket vållar främligen hufvudbry —
ligger det gamla judiska rådhuset. Uret på byggnaden
har romerska och hebräiska siffror, och visarne röra
sig från höger till vänster. Midt emot rådhuset
påträffas Altneuschule, en af Prags äldsta byggnader och
en af Europas äldsta synagogor: »den allra äldsta»
säger gärna förevisaren. Kyrkan, i tidig götisk stil,
förskrifver sig från fjortonde århundradet. Portalen
är vacker med sin spetsbåge, och ned för några
trappsteg kommer man in i den halfmörka lilla kyrkan,
hvilkens tak stödes af två åttahörniga pelare. Ut
märkt vackra, hundraåriga messingslampor smycka
synagogan, som har ett förbyggdt hvalf, en
fängelsegång, rundt om. Här ha kvinnorna sina platser,
under det att de, som bekant, i senare synagogor ha
sina platser å läktare. Tre gånger om dagen hålles
gudstjänst i Josephstadt.
De små stolarne i den gamla, sällsynt
stämningsfulla kyrkan äro lösa. Något som särskildt kan
intressera oss, svenskar, är en väldig fana, som finnes
här inne. Den skänktes af käjsar Ferdinand III till
judarne i Prag som ett erkännande af deras mod och
uppförande under svenskarnes belägring 1648.
Fanstången är så tung, att det skall behöfvas fjorton man
för att lyfta den.
Icke långt från Altneuschule ligger »Beth Chajim»,
den gamla judekyrkogården, upptagande en areal af
1,23 hektar. En mera pittoresk kyrkogård finnes icke
på jorden. Härs och tvärs stå grafstenarne, till hälften
öfvervuxna af frodiga buskar. Det förtäljes, att
»Beth-Chajim» skulle funnits redan i sjunde århundradet
hemskt, förskräckligt, men
underbart — det är gamla Prag.
Och det allra märkligaste
är nästan Josephstadt,
judestaden.
Af Prags omkring 400,000
invånare bekänna sig de flesta
till katolska läran. Antalet
protestanter uppgår blott till
ett par tusen, men judarne
kunna räknas till omkring
25,000.
Midt i staden på få stegs
afstånd från rådhuset ligger
Josephstadt, som nu för hvarje
år blir allt mindre och min
dre. Breda esplanader dragas
nämligen in i denna stadsdel,
och i stället för de ynkliga små
husen uppbyggas nutidspalats.
Smutsen får vika för luft och
ljus. I sanitäit hänseende är
detta naturligtvis oersättligt, i
kulturhistoriskt är det högst
beklagligt.
Kliché: Bengt Silfversparre..
BILDER FRÅN PRAG: Gamla Prag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
