Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 28. Den 10 April 1904 - Sigge Flach - Veckans porträttgalleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sigge flach.
Det är bilden af en af vårt lands allra främsta
förkämpar för rationel kreatursskötsel, som står i
intimaste samband med ett verkligt praktiskt bedrifvet
landtbruk, hvilken HVAR 8 DAG denna gång gifvit
hedersplatsen å sin första sida. Ingen för landets
"modernäring" intresserad person torde heller vara
okunnig om de förtjänster, som lagts i dagen af
kapten Sigge Flach, uppfinnaren af det s. k.
Skaraborgssystemet för nötboskapens premiering, hvilket blifvit
tillämpadt och genomfördt öfver hela landet —
liksom det i Finland införts som statsinstitution — och
i afseende på kreatursafvelns förbättring visat stora
och öfverraskande verkningar.
Först några ord om det yttre förloppet af Fredrik
Krister Sigismund Flachs lefnad! Han föddes i Fors
socken af Älfsborgs län d. 2 okt. 1839. Föräldrarne
voro öfverstelöjtnanten Johan Fredrik Flach och
Hille-vid Fredrika Zelow. Efter att ha genomgått
Chalmersska slöjdskolan i Göteborg och 1860 aflagt
studentexamen, tjänstgjorde F. vid statens
järnvägsbyggnader som elev, nivellör och t. f. stationsingeniör, så
väl innan han 1861 blef underlöjtnant vid Västgöta
regemente som under de första officersåren. Han
avancerade 1879 till kapten och tog 1891 afsked ur
krigstjänsten.
Vid sidan af den militära banan ägnade F. sig
med det lifligaste intresse åt landtbruket å sina
egendomar Prinshaga och Ökull i Skaraborgs län, nära
Axvall, och otaliga äro de pris och medaljer hans
ayrshire-kreatursbesättningar hemfört från rikets
landtbruksmötet Men F. är en person, som sett sakerna
i stort mer än de flesta, och det var hela sitt land
han ville gagna.
Den lefvande själen inom länets
hushållningssällskaps förvaltningsutskott, framlade F. vid Walle
härads landtbruksklubbs sammanträde den 31 januari
1881 sitt förslag till den systematiska
kreaturspremie-ringen. Klubben förklarade då, att den önskade, att
kapten F:s förslag måtte genom
hushållningssällskapets försorg snarast möjligt bli tillämpadt i länet —
och 1883 började äfven premieringen efter det nya
systemet, som därefter efter hand infördes i flere län.
Så beslöt Landtbruksakademien verka för, att
systemet skulle bli infördt i hela riket. Jönköpings läns
hushållningssällskap gjorde vidare hos k. m:t
hemställan om, att statsmedel skulle anslås för
nötbo-skapspremiering, och Landtbruksakademiens
förvaltningskommitté, hvartill denna hemställan remitterats,
och som genom en särskild kommitté behandlat
frågan, affattade ett förslag om, att k. m:t skulle till
riksdagen framställa proposition om ett årligt anslag
af 50,000 kr. för ändamålet.
Den 3 jan. 1889 uppdrog civilministern alltså åt
F. att "utarbeta ett för landet i sin helhet tillämpligt,
fullständigt förslag till ordnande af en med statsmedel
delvis bekostad nötboskapspremiering", och sedan
frågan yttefligare avancerat, begärde k. m:t af 1891 års
riksdag ett årligt anslag af 50,000 kr. på ordinarie
stat för understödjande af premiering af nötboskap.
Riksdagens båda kamrar beviljade äfven detta.
Redan vid 1892 års slut hade nästan alla
hushållningssällskapen antingen infördt eller beslutat införa
nötboskapspremiering enligt eller grundad på
Skaraborgssystemet; en del af ekonomiska skäl endast afvaktande
bidrag från staten.
Vi kunna här icke ingå på någon redogörelse för
Skaraborgssystemet, enär detta skulle taga i anspråk
alltför mycket utrymme. Det må här endast anföras,
att de förnämsta olikheterna mellan detta system och
den 1877 framkomna Bohuslänspremieringen ligga
däri, att Skaraborgspremieringen hufvudsakligen afser
de mindre jordbrukarnes kreatur samt de störres
handjur, för hvilka senare dock icke pänningpris utdelas,
då däremot Bohuslänspremieringen med sina höga
pänningpris var tillgänglig äfven för de större jord-
brukarnes såväl han- som hondjur. En annan väsent
lig olikhet äro de i Skaraborgssystemet använda
fri-sedlarne och betäckningsintygen, hvilka ej hade någon
motsvarighet i Bohuslänspremieringen, men hvilka för
premieringens ändamål visat sig vara af en djupt
ingripande betydelse.
Beträffande själfva ändamålet med premieringen
kan följande anföras:
Mången landtman har kanske ända hittills endast
i själfva djurens systematiska förädling och förbättring
trott sig se hufvudändamålet med
nötboskapspremie-ringen. Detta är icke riktigt 1 slutet af motiveringen
till den motion (1881) som ligger till grund för vårt
lands nötboskapspremiering säger F.: "Här gäller det
sålunda att verkligen väcka det allmänna intresset för
ladugårdsskötseln, så att det ej åter inslumrar, och
detta synnerligen hos de s. k. mindre jordbrukarne"
och efter själfva förslaget: "Att ett ökadt välstånd är
grundtanken, torde lätt inses, ty den förbättrade
ladugårdsskötsel, som premieringssystemet i förening med
kunskapers spridande framkallar, kan icke uppkomma
utan att själfva jordbruket — hvilket med
ladugårdsskötseln ju står i den intimaste växelverkan — i samma
mån utvecklas, hvarigenom ökade inkomster såväl från
åkern som ladugården måste blifva en gifven följd".
Sedan dess har F. vid de flesta premieringsmöten,
som han ledt såväl inom Skaraborgs som andra län,
framhållit, som välbekant är, att vi böra älska våra
djur, men kunna betrakta äfven dem som medel,
hvarigenom vi förvandla jordens växter till sådana
värdefullare produkter, som gå på världsmarknaden, samt
spillning, allt i syfte att öka vårt ekonomiska välstånd.
F. har sålunda, genom att vid premieringsmötena
och andra tillfällen allt mer framkalla ett ökadt
intresse för en förbättrad ladugårdsskötsel, med
djurförädlingen som medel, velat höja det allmänna
välståndet i sitt län och vårt land, så vidt detta på
jordens brukning beror.
F:s stora kapacitet har helt naturligt blifvit tagen
i anspråk för en mängd olika offentliga uppdrag och
poster, och hade han förvisso, om han så önskat,
kunnat ha plats i riksdagen. Bland annat har F. varit
mycket verksam för förbättrade kommunikationer i sin
bygd och har ej ringa del i tillkomsten af
Västergötland—Göteborgs järnväg.
Hedersledamot af Landtbruksakademien 1903, dit
F. 1884 kallades till ledamot, är han sedan 1896 i
besittning af akademiens stora skådepänning i guld. Han
är för öfrigt kommendör af Vasaordens första klass,
riddare af norska S:t Olafsorden och af ryska S:t
Stanislausorden, o. s. v.
(TILLHÖR VECKANS PORTRÄTTGALLERI.)
50 år fyllde den
26 mars
öfverad-jutanten hos
konungen, öfverst,
och sek.-chefen
för Lifregementet
t. f., Hugo
Jungstedt. Öfverste
J., som 75 blef
und.-löjtn. v.
Fortifikationen, samt
87 löjtn. 88 kapt.,
95 major och 99
öfverstelöjtn. v.
generalst., var 90
—99 lär. i krigsk.
o. krigshist., vid
Art.- o. Ing.
högskolan, 99 chef
för
Landtförsv.-dep.’s komman-doexp. och 1900
chef för
Krigshögskolan. De
förstnämnda
utnämningarna är
från 1902.
c. a. h. jungstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
