Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 31. Den 1 Maj 1904 - Prins Eugen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINS EUGEN.
HVAR 8 DAOS SrOCKUOLMSrvruUKAF. Km. A.-B. Bengt Süfvertporre, Sthlm—lit»
DEN LJUSA NATTEN, målning i olja af Prins Eugen.
På inbjudan af föreningen Verdandi har prins
Eugen i Uppsala anordnat en utställning af en del af
sina verk, både äldre och yngre sådana. Vi återgifva
här ett par af de exponerade målningarne, hvaraf "Den
ljusa natten" torde utgöra ett af prinsens allra
förnämsta arbeten. Samtidigt äro vi i tillfälle lämna
några alldeles nya fotografier af prins Eugen, tagna
för H. 8 D:s räkning i den improviserade atelier han
innehar i arffurstens palats, där han för närvarande är
sysselsatt med att afsluta en kolossal väggmålning —
15 meter i längd — som skall få sin plats i Norra
latinläroverkets i Stockholm stora samlingssal.
Man kan säga, att prins Eugen steg för steg —
liksom en vanlig, obemedlad artist — banat sig väg
som målare. Han har arbetat på det ihärdigaste, varit
ärlig som få, aldrig på grund af sin börd förhäft sig,
och utvecklat sig till en verklig konstnär. Richard
Bergh — en person, som just icke är känd för att
smickra — säger också i en uppsats, som han
publicerat om prinsen med anledning af
Uppsalautställningen: "Sverige äger i prins Eugen icke blott en af
sina djupast och personligast kännande naturskildrare,
utan också en för den monumentala väggmålningen
sällsynt begåfvad konstnär". Och om "Den ljusa
natten" skrifver herr Bergh:
"Den tolkar vältaligt midsommarnattens poesi
öfver den blanka uppsvenska insjön med dess flottilj
af mörka, speglande holmar. Rymden är ännu ljus,
fast solen redan längesedan börjat sin vandring bakom
åsarnes dunkla kammar, för att snart nog åter dyka
upp mer i öster ofvan synranden. Den öfre delen af
himmelen har småningom bleknat; det skälfver liksom
af kyla i luften; men närmast horisontlinjen anas
alltjämt solens gyllene gata. För en kort minut har
tystnaden famnat hela landskapet, en stillhet så stor, att
man nästan väntar få höra gökens lockton miltals borta
i någon grönskande hage eller kanske den spröda
låten från en fiol, som stötvis bäres fram öfver vattnet.
Det är en vek, innerlig och äkta nordisk känsla som
andas ur denna tafla, hvilken, trots en viss tyngd i
utförandet, likväl hvad poetiskt anslag och komposition
beträffar torde vara en af konstnärens bästa."
H. 8 D. har förut i en artikel om prins Eugen
sökt framhålla, huru nordisk han är som målare.
Nästan från första stunden och oaktadt studierna i
främmande land visste prins Eugen att återgifva den
uppsvenska naturen på ett fullt öfvertygande sätt. Det
drömmande, vemodiga drag, som är fäst vid Sverige, det
drag af obestämd, darrande längtan, som omsveper den
svenska nejden, framför allt i morgonens lätta dimma
eller kvällens hemlighetsfulla ljusdunkel, den smärtfyllda
poesi, som är egen för Sverige och fått så många
djupa uttryck i dikter på vers och prosa — häråt
gifver prins Eugen med penseln en tolkning som
knappast någon annan.
Framför allt målar han stort. Det kom tidigt
något mäktigt, monumentalt öfver hans taflor, men
det var i en nu gången tid, som om målarens
formgifning icke fullt motsvarade den uppfattade och
kända synen. Det kom något väl tungt öfver
målningen. Detta är nu borta. Linjerna stå klara och
tydliga, men den dekorativa bredden har icke
kommit något af den fina, innerliga stämningen att
förflyktiga. I främsta ledet, vid sidan af sådana män
som Bergh och Nordström, Björck, Larson och Pauli,
intager prins Eugen sin plats bland nutida svenska
målare. O. R.
H. S D.i STOCKHOLMSFOTOGRAF. Kliché: Bengt Sil/impam.
»KYRKTORNET», målning i olja af Prins Eugen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
