Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 33. Den 15 Maj 1904 - »Öga för öga och tand för tand» af E. Walter Hülphers - Från tennistäflingarne - Den utdömda folkteatern i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
H. 8 Ds STOCKHOLMSFOTOGRAF. KlicM: Bengt Silfxnpam.
FRÅN TENNISTÄFLINGARNE: Striden om mästerskapet i
Sverige stod ytterst mellan herr G. Settervall (segrare) och
sjökadetten T. Flygare, hvadan den förre således är årets
svenske champion.
far för ett stycke’ kött, han som nu var mer än en
vanlig människa, ty han var död och hade
dödsstark-hetens helighet öfver sig. Skräcken grep honom. Han
tog en af karlarne i armen. Nu ... nu hade han nog
att vänta straff. Norrskenets gröngula flammor på
snön. Där drog det skuggor fram.
"Vi få gå!" sade han häftigt och med blicken
vild.
"Vi ska väl slakta den andra med!" sade han
som nyss sysslat med kalfven. Ett par andra gömde
de urtagna inälfvorna i snön. De gröngula
norrskenslågorna fladdrade öfver myren.
"Vi få gå!" sade Paavo hest.
Men de andra karlarne lydde honom inte. Två
af dem gingo ut för att syssla med den skjutna kon.
"Kom så gå vi före", sade Petrus Ullonen och
fattade sin staf, och vändande sig till de andra
till-lade han. "Glöm inte att täcka öfver dem väl, ni
kommer väl ihåg vargspåren däruppe."
Och så skidade de iväg uppför åsen.
"Det var synd att vi sköto kon också", sade
Paavo efter lång tystnad. Ullonen såg förvånad på
honom, men så förstod han och svarade endast:
"Älgkött är god mat."
Och Ilko teg, ty han också förstod honom så väl.
Älgkött är god mat för fattigt folk. Det var bara
hans dåliga samvete som slog honom. Det där att
han sprungit ifrån sin far som nu hade något hos sig
af att man stod inför vår Herre hvar gång man steg
fram till liket. Eller var det inte det som gjorde att
han då alltid måste taga af sig mössan? Det hade
han aldrig gjort för honom medan han gick och stod
i lifvet. En död man, och sådana hade han hört
sägas brukade gå igen ... Norrsken är styggt då det
dansar fram med skuggor under träden. Det var
gröngult alldeles som ... Och de blå skuggorna
under kindknotorna. Han ryste.
"Så besynnerligt att hon kom tillbaks", sade han
långsamt. Han blef nästan rädd för sin egen stämma.
"Det var kalfvens skull", svarade Ullonen.
"De äro bra kära i sitt", tillade Ilko.
"De äro nog det", svarade Ullonen.
Men han, han hade kunnat göra som han gjort.
Och Gud nåde honom nu kanske för honom. Han
hade gjort någonting styggt emot honom, värre än
om han gått och smutsat ner hans bädd medan han
lefde...
Hastigare och hastigare löpte han. Kanske kunde
han därigenom göra det onda mindre svårt. Snart
var han framme. Då stannade han plötsligt slagen
af fasa. Kistan stod ej mera på flaken, den låg
kull-vräkt på marken. Svepningen... En flock vargar.
Utan att tänka fick han lodbössan från ryggen. Ett
skott. Nu sköt också Ullonen. Där bortifrån kom ett
långdraget tjut och de öfverlefvande vargarne flögo
in i skogen.
Då de kommo fram och fingo se liket...
Ullonen fick ensam lägga det tillbaka i kistan och sluta
till locket. Ilko måste vända sig bort. Men han hade
fått se en skymt af det söndersargade ansiktet. ..
Det var nog för hans lifstid.
DEN UTDÖMDA FOLKTEATERN I
STOCKHOLM.
Af Stockholms teatrar komma Vasateatern och
Folkteatern att stängas på grund af öfverståthållareämbetets
beslut med anledning af de resultat, hvartill
kommittén för undersökning af Stockholms teatrar
beträffande eldfarlighet kommit. Folkteatern vid
Östermalmstorg tyckes redan i midten af månaden skola
för alltid upphöra med sin verksamhet. Denna teater,
som, byggd af professor Scholander, öppnades 1856
och då kallades Ladugårdslandsteatern, har allt sedan
1889 haft en glansperiod och otvifvelaktigt varit till
gagn, i det att den bjudit de bredare lagren på i
allmänhet ganska god dramatisk konst.
De revyer, som spelats från nyåret till långt fram
på våren, ha år efter år dragit "hela Stockholm" till
den lilla salongen, som nu kommer att ändras till
butiker och verkstadslokaler.
B. 8 D:t STOCKHOLMSFOTOGRAF. KlicM: Bengt Silfversparre
— 536 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
