Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 38. Den 19 Juni 1904 - Tornedalens folkhögskola och dess kulturuppgift. Af Hugo Samzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORNEDALENS FOLKHÖGSKOLA OCH DESS KULTURUPPGIFT.
ETT APROPOS MED ANLEDNING AF FERIEKURSERNA.
Foto. Mina Planting, Öfoertorneå. Km. a.-u. bmgt siifkrtpam. sthlm—att
UTSIKT ÖFVER MATARENGI (Öfvertorneå) Kyrkeby med den gamla kyrkan och folkhögskolan. I fonden midnattssolbärget
Avasaksa på finska sidan af Torne älf.
De öfre delarna af Norrbottens län, icke minst de
på utvecklingsmöjligheter rika gränstrakterna mot
Finland, hafva under senare åren tilldragit sig en städse
växande uppmärksamhet. Detta förhållande har
framkallats af åtskilliga anledningar, bland hvilka det torde
vara tillräckligt att erinra om oväntadt stora
malm-fyndigheter och tills vidare nästan obegränsade
odlingstillfällen af yppersta slag, norra stambanans
föreslagna framdragande till gränsälfven,
försvensknings-och skytterörelsen, egnahemsföretagen o. s. v. I
allmänna medvetandet har numera den uppfattningen
rotfäst sig, att vi i våra vidsträckta norra gränsmarker
hafva en egendom, som af många orsaker kräfver en
klok och vårdsam förvaltning.
Haparanda stad har länge utgjort ett centrum för
de kulturella sträfvandena och försvenskningsarbetet
inom Tornedalen. Här öppnades nämligen — förutom
det 5-klassiga läroverket — den 1 oktober 1875 ett
med statsanslag underhållet seminarium, som har till
uppgift att utbilda lärare och lärarinnor för
småskolorna i våra finnbyggder, där undervisning tidigare
meddelades barnen på finska språket, men där
lektionerna numera hållas på svenska i afsikt att
åtminstone bland det uppväxande släktet vinna
tvåspråkig-het. Sammalunda är förhållandet beträffande
folkskolorna. Vid utgången af år 1900 funnos i svenska
finnmarken 44 folkskolor och 71 småskolor.
Ett kraftigt uppsving har det i dessa gränsorter
högst betydelsefulla kulturarbetet rönt genom
inrättandet i slutet på 1890-talet af folkhög- och
landtmannaskolorna i Boden och Öfvertorneå. Den förra
läroanstalten har af undertecknad redan skildrats i denna
tidskrift, den senare må denna gång göras till föremål
för en redogörelse med anledning af de feriekurser
och nationella fester, som där vid gränsälfven
midsommartiden komma att anordnas under vänlig
medverkan af kända föreläsare från Stockholm och Uppsala.
Om denna skola har offentligt yttrats, att hon har en
alldeles särskild uppgift, utom folkhögskolornas vanliga,
"nämligen att utbreda och befästa svensk odling och
språkkunskap i gränsbygden". Här kunde också gärna
blifvit sagdt, att hon genom sin landtmannakurs är af
största betydelse för upphjälpande af ortens efterblifna
jordbruk, kreatursskötsel och den mejerihandtering,
hvartill ännu endast ansatser finnas.
Tillblifvelsen af Tornedalens folkhögskola och
möjligheten till denna fortsatta verksamhet är i första
hand resultatet af ortens domares och riksdagsmans,
häradshöfding Georg Kronlunds intresserade
bemödanden. Därjämte må såsom nitiske främjare af det
genom folkhögskolan igångsatta utvecklingsarbetet
nämnas folkhögskoleföreningens ordförande, landshöf-
ding K■ J. Bergström, äfvensom folkskoleinspektören,
kontraktsprosten J. A. Nyman. Folkhögskolan, som
har till uppgift att hos ungdomen väcka kärlek till
fosterland och hembygd, aktning för kroppsarbetet,
lust för ett arbetssamt, redbart och nyktert
lefnadssätt, mottar såväl svensk- som finsktalande manlig
och kvinnlig ungdom från hela öfre Norrland.
Eleverna erhålla god praktisk undervisning i de vanliga
folkhögskoleämnena, särskildt i sådana ämnen, som
äro i värde för en jordbrukares son och dotter i öfre
Norrland. På samma gång det allmänbildande och
uppfostrande elementet i all folkhögskoleundervisning
kommer till sin rätt, lägges stor vikt vid det enkla,
praktiska arbetet i kök och väfsal, i verkstad och
ladugård. Såväl manliga som kvinnliga elever deltaga
i hemmamejerikursen. Efter afslutad folkhögskolekurs
få de elever, som ämna genomgå landtmannaskolan,
på sommaren under sakkunnig ledning deltaga i alla
på skolhemmanet förekommande jordbruks- och
nyodlingsarbeten. En dylik kurs förekommer eljest icke
vid någon skola af detta slag i riket, där eljest endast
teoretisk undervisning meddelas. Jordbrukskursen
afslutas med en kortare studieresa i Norrbotten, hvartill
stipendier erhållas. Landtmannaskolan har med sin
omväxling af teoretisk undervisning och praktisk till—
lämpning fått just den organisation, som af våra främsta
fackmän på detta område ansetts som den riktiga för
en dylik skola i öfre Norrland, där det så mycket
gäller att med de goda exemplens makt vinna terräng
för nya idéer.
Ägare af denna intressanta folkinrättning vid
gränsälfven är Tornedalens folkhögskoleförening, hvari alla
de, som lämnat bidrag till stiftelsen, äro medlemmar.
Själfva hemmanets areal är något öfver 400 hektar,
däraf 9 hektar öppen åker. Hemmanet föder 13
mjölkkor jämte ungdjur och 3 hästar. Mjölkafkastningen
utgör omkring 2000 liter pr ko om året. Gent emot
det i Tornedalen eljest vanliga enskiftesbruket har vid
skolhemmanet införts ett efter ortens förhållanden
afpassadt växelbruk. Sålunda odlas i den högländta,
varmare marken rotfrukter, korn, en mindre del råg,
foderväxter^ och hafre eller blandsäd i ständig
omväxling. Å myrjorden och å den mera frostländta
fastmarken lägges hufvudsakligen an på foderskörd,
hvarför mångåriga vallar här förekomma. De sista tre
åren hafva från finnbyggden hit upp företagits
jordbruksstudieresor, som varit väl ägnade att sätta fart
i älfdalens jordbruk. De första båda åren insamlades
genom häradshöfding Kronlunds initiativ medel till att
låta skolans elever företaga en studieresa till mellersta
och södra Sverige. Sedan förekom en resa för
jordbrukare från Tornedalen i allmänhet, hvartill staten
— 604 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
