Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 44. Den 31 Juli 1904 - En norsk kulturhistorisk insats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Vel" i samma stad, hafva nu efter en grundlig
omgestaltning och högst betydlig utvidgning ånyo
högtidligen öppnats. Invigningsfestligheterna ägde rum
i början at" denna månad, gynnade af ett strålande
sommarväder och under stor tillslutning af i eller för
saken intresserade.
Det är prof. Yngvar Nielsen som tagit initiativet
till att samlingarna, "Gudbrandsdals-museet",
utvidgats till det omfång de nu äga. Och efter honom
hafva en hel rad af Norges förnämsta namn understödt
saken, såsom ett företag af nationell betydelse. Herr
Sandvig är fortfarande den som är ledaren och själen
i det hela.
Grupperade omkring ett litet speglande tjärn
med skogen alldeles bakom och med den härligaste
utsikt öfver Lillehammer, Mjösen och
Gudbrandsda-len, ligga här ett tiotal stugor, som, sammanförda
Kliché: amgt Silfvcrtparrt.
PER GYNTS STUGA.
Äfven om inga "vilde dyr" gå
omkring och våndas i burar här
och hvar i skogsbrynet för att
"representera", toide man ändock
kunna beteckna detta sällsynt
vackert belägna museum, hvars
omgestaltning i stor skala säkert
kräft stora och många offer, som
ett norskt Skansen. Och liksom
invånarne i Lillehammar varit idel
offervillighet och intresse för sitt
museum, komma nog de många,
som årligen dragas till
Gudbrands-dalens härligheter icke att
försumma att ägna en raststund åt
det Gudbrandsdalen som varit.
INTERIÖR FRÅN PER GYNTS STUGA. e^gt mf^mrr,.
från olika delar af
Gudbrandsdalen, gifva en lefvande inblick i
hur man under längesedan gångna
tider byggde och bodde i dalen.
Här är Prästegaarden från
reformationstiden och Kapteinsgaarden,
Kapellet invigt 1459, och
Røgovn-stuen från Romsdalen. Litet
afsides inne i skogen ligger Per
Gynts stuga af väldiga
timmerstockar. Längre bort vid
tjär-net följa Hjältarstuen från 1550
och midt emot denna Søkrestuen
från 1650, och ännu flera.
I stugorna äro kulturhistoriskt
belysande samlingar uppställda,
som inåt komplettera den bild, som
stugorna i yttre afseende gifvit.
INTERIÖR FRÅN EN AF BONDGÅRDARNE. kum.- B** su/^^rt.
— 700 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
