Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 51. Den 18 September 1904
- Göta rikes första stad. Af P. G. Nbg
- Ett 30-årsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
MINNESPENNING ÖFVER GÖTEBORG, slagen af Karl IX 1610.
dan blef det egentliga Göteborg, har varit
beståndande genom tiderna. Ännu 1783 års samling af
Göteborgs stads privilegier inledes med hvad Wij
Göstaff d. v. s. Gustaf Vasa i Lödöse 1526 stadgat
angående Lödöse stads Frijheter.
Å andra sidan finns i denna privilegiesamling
icke en rad ur eller ett ord nämndt om de
privilegier som Karl IX utfärdade för sitt Göteborg. Äro
icke dessa piivilegier beva ade? Eller var Karl IX
verkligen blott af en sådan tillfällig betydelse för
Göteborg att den glömska som drabbats hans insats
i Göteborgs historia är förtjänt? Eller hafva
göteborgarne anledning att särskildt minnas Karl IX? Han
grundlade en stad som aldrig blef någon riktig stad.
Han slog minnespänningar öfver sin skapelse innan
han skapat den. üch d. t lilla af stad som han
tvingade fram reste sig aldrig ur askan, sedan krig
förhärjat det Dess minne utplånades af det Göteborg
som sedan blef.
Och dock är det främst Karl IX:s förtjänst att
Sverige fick ett Göteborg i stället för ett Lödöse. Ty
äfven om staden slog rot på annan plats än han tänkt,
är den ändå hans andas barn. Därom vittna —
såsom Emil Wolff påvisat — just hans privilegier. Ty de
af Gustaf Adolf utfärdade privilegierna äro i hufvudsak
en mycket trogen kopia af Karl IX:s privilegier, hvilka
i sin tur voro uppgjorda med holländska
stadsförfattningar som mönster. Därför har nu Göteborg genom
att resa ett monument godtgjort en försummelse och
hedrat minnet af den som har minst halfva hedern
af stadens til’komst.
*
Staden var naturligtvis befäst och gärdad af både
vallar och vatten. Och med det lilla område som
begränsades af älfven och vallgrafven hade staden att
i nära två hundra år låta sig nöja.
Staden blef, alldeles som afsedt var, en
handels-och stapelplats af allra största betydelse. Utländingar,
mest holländare och skottar, förmåddes i stort antal
att flytta in, ty på den tiden var det utländingen
som skulle göra’t i långt högre grad än nu. Men om
också det utländska elementet till en början var det
öfvervägande, var aldrig det svenska fullständigt
undertryckt, och så småningom blef Göteborg en helt
svensk stad, som dock ända in i våra dagar bibehållit
en del särmärken, hvilka kanske äro arf från de
utländska dagarna.
Den nya tiden sprängde fram och alla vallar
föllo. Staden, som varit nästan hermetiskt utesluten
från natur och grönska, fråssade i parker och alléer
på andra sidan om den gamla skiljegrafven och först
sedan den riktigt andats ut vågade den sig fram på
ängarne med stenhus och makadam, en något
obetänksam segerherre, liksom städerna i allmänhet innan
de lärt sig bruka sin nyvunna frihet från rå och
tvång.
Och skiften ha lagrat sig i tidernas lopp,
Göteborg har höjt sig och kanalerna börja bli obehöfliga
och fyllas igen. Men det gamla Göteborg försvinner
icke så lätt. Så länge Stora Hamnkanalen lämnas
oantastad, så länge man ännu får se tyska kyrkans
vackra torn hvitt af rimfrost mot en klar
vinterhimmel, så länge ännu sådana byggnader som museum
stå kvar med sin starka stämning af hederligt
patriar-kaliskt handelsväsen i den säfligt-myndiga stilen från
kompaniernas tid — så länge har Göteborg icke brutit
de starkaste banden med sin egen forntid.
Göteborg står nu i full blomstring. Dess hamn
— kanske det vackraste staden har — är Sveriges
förnämsta, och järnvägsbanor, delvis ganska nyanlagda,
samlas här i sin slutpunkt från alla håll. Om det
också icke är mycket berömmande att säga om
arbetarekvarter sådana som Landala och arkitektur sådan som
Linnégatans, så får man icke glömma att Göteborg
är Alléernas, Slottsskogens, Trädgårdsföreningens och
Vasakvarterens stad. Och hvad man framför allt må
minnas är att Göteborg alltjämt åtnjuter anseende som
de stora mæcenaternas och de många donationernas
och välgörenhetsinrä’tningarnas stad.
Dessutom har Göteborg med det "system", som
burit dess namn öfver världen, ett system som
mycket tadlats men mera prisats, först gjort det storartade
försök till lindrande af ett svårt samhallsondt, som
säga hvad man förrästen vill om dess verkningar,
åtminstone har åstadkommit så rmcket, att man på en
mångfald platser i in- och utlandet, vare sig med
till-lämpning af eller i motsats till "systemet", sökt lösa
en social fråga af största betydelse.
De båda gamla skansarna, Kronan och Göta Lejon,
som ännu skåda ut öfver näjden se hvarken gillande
eller ogillande ut. De endast iakttaga med förundran,
hur de från alla sidor omslutas af den stad, långt
framför hvars vallar de en gång voro satta att posta.
P. G. Nbg.
ETT 30-ÅRSJUBILEUM.
Det är i
dagarna 30 år
sedan den
framstående [-skådespelerskan-]
{+skådespeler-
skan+} fröken
Thecla
Åhlander debuterade på
Dramatiska teatern,
hvars scen hon
allt sedan
tillhört. Fröken
Åhlander har
företrädesvis
spelat
"gammal dam" i
den komiska
stilen, och
hennes fina
konst har ställt
henne högt i publikens ynnest.
— 814 —
Kliché: Bengt Silfversparre.
THECLA ÅHLANDER I »ÄRA».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:39:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/5/0832.html
