Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 52. Den 25 September 1904 - Tvenne märkliga teaterpremierer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle aldrig en inan underkasta sig. Kanske skulle han ändå undantagsvis göra
det, men då icke af angifven bevekelsegrund. Ty skulden ligger endast till en ringa
§rad hos honom. Han har icke brutit några löften och han vet icke om Katjusjas olycka,
kulden till att Katjusja går förlorad ligger hos hans hjärtlösa kvinnliga släktingar, som
med kallt blod jaga sin medsyster ut i elände i hennes lidandes dagar. Men dessa gamla
fastrar få dö i frid och lugn. Brorsonen, den "skyldige", under hvilka förhållanden har han
lefvat, hur har han upfostrats? För hans mor gällde visdomsordet så-göra-ju-alla andra.
Hvarför blir han plötsligt skyldig att bära förbannelsen af ett samhällsbrott på sina skuldror?
1 viss mening kräfver därför den iranliga hufvudrolen det omöjliga af sin innehafvare.
Han skall skapa af intet. Men framställ ären, herr Lindroth, spelade så, att om man också
icke trodde på honom, så kände man ändå med honom. Och frkn Håkansson som hade
Katjusjas svåra roll, återgaf den mästerligt.
Direktör Castegren, till hvilken man står i tacksamhet för hans tro på den stående teaterns
framtid i Göteborg, har infört en beaktansvärd nyhet vid föreställningarna. Ridån går icke
upp för applåder vid aktsluten förr än efter sista akten, till stor fördel för stämningen. Vi
väga härmed föreslå direktör C. att införa ännu en nyhet på den svenska scenen: ett fullt
otvunget talspråk, där så skall vara, och en icke allt för samvetsgrann öfversättning vid be-
arbetningar från främmande språk. Öfverallt och oupphörligt får man i ledig dialog höra
repliker som "De skola säkert sätta värde därpå" i stället för "Det skall de säkert sätta värde
på" utan att en enda röst höjer sig i klagan öfver, hur våra svenska öron misshandlas.
Bort det.
Välkomstapplåderna ha skallat lifliga på Göteborgs teater. Det är den förträffliga regien,
den goda skådespelarkonsten på alla händer man hyllar, den redliga viljan man tackar.
* * *
Både i Sverige och Danmark hade man vågat sig på att uppföra Ibsens stora idédrama
"Brand", men i Norge hade man så när som på några få lösryckta återgifvanden af fjärde
akten afstått från försöket såsom allt för vågadt. Emellertid, en uppgifts svårighet verkar
ju i längden mera frestande än afskräckande och i dagarne har det visat sig att en stor
succés blef följden, när Kristiania Nationalteater ändtligen bragte verket till uppförande på
scenen äfven i Norge. — Dekorationerna voro öfverdådigt vackra ach skådespelarne firade
verkliga triumfer. Särskildt var herr Egil Eides Brand — i en särdeles lyckad maskering —
alldeles imponerande och herr Stormoen och fru Dybwad spelade som alltid med fulländad
konst. Agnes framställarinna synes däremot icke fullt ha löst sin uppgift. Fastän
föreställningen varade til. midnatt förspordes ingen minskning i publikens entusiasm.
»BRAND» PÅ KRISTIANIA NATIONALTEATER
Klichti Kern. A.-B. Bmgt SUfxmparrt Sthlm—Gbg.
Po lo. ini,t. KMrmU
SCEN UR FÖRSTA AKTEN
MÖTET MED BRANDS MODER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
