Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Den 1 Oktober 1905 - Stora Kopparbergs bergslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORA KOPPARBERGS BERGSLAG.
För HVAR 8 DAG.
I föregående årg., häftet n:r 40, finnes helsidesporträtt jämte
biografi af disponenten Ljungberg, äfvensom en första uppsats
om Bergslaget, behandlande verken och grufvorna i Falun.
E. J. LJUNGBERG.
Chefdisponent för Stora Kopparbergs Bergslag.
Då man med Bergslagsbanan närmar sig Falun
rullar tåget fram genom en stenöken, ett skyfali i forna
tider har spolat bort största delen af matjorden, och
en ny vegetation har ej mägtat arbeta sig fram i
kamp mot svafvelröken från kallrostarnc för
kopparmalmen. Men på andra sidan Faluån höjer sig
terrängen, och där på höjden, högt öfver staden, ligger
infattad i grönskan disponenten Ljungbergs villa,
Bergalid, lugn och värdig. Det är en härlig,
stämningsfull tatla man ser ut öfver däruppe från tornplatån,
nere i ådalen
ligger grufstaden
med sina
karaktäristiska små
timrade trähus,
svafvelröken
drifver fram öfver
slätten som en
ullfäll, i fonden
har man grufvan
med sina höga
pyramidliknande
varphögar i starkt
brunröd färg,
sjöarne Runns och
Varpans vatten
blänka fram
mellan uddar och
holmar, och så
rundtomkring vid
horisonten
skogshöjder i mjuka,
vågformiga linier, skiftande i alla nyanser af blått,
så blå som man ser dem endast i Dalarne. När man
ser skog så där från en höjd, påminner den om
böljande fält, och liksom sädesfälten, när skörden är
mogen, mejas af lien, och den styfva stubben då
kommer fram, där man förut hade böljande linier, så
kommer också den i’agen, då skogen måste skördas, och
gäller det då att se till, att skörden blir på bästa sätt
bärgad och tillvaratagen, timret går till sågen och
lämnar plank och biäder, lister och käppar m. m., af
granen göres trämassa och papper, det som är krokigt
och snedväxt eller stormskadadt går till kolugnarne
eller kolmilorna, ingenting får förfaras. Det är ett
rörligt lif uppe i dalskogarne på vintern, det gäller
att medan föret varar forsla fram timmer och ved till
Dalälfven, som så, när våren kommer, tar hela
bråten på ryggen och drar i väg med den nedåt hafvet.
Men allt kommer nog icke dit, en del fiskas upp
under vägen.
Af Bergslagets flottgods tar Domnarfvets
pappersbruk först sin andel. Pappersveden hämtas upp ur
älfven med en kättingbana, så kommer den in i
såghuset, där den afskäres i längder om ungefär en half
meter, föres därifrån på ett transportband till
barkhuset, där barken afskalas, går vidare till sliphuset,
där de 21 st. slipstenarne förvandla den till trämassa.
Flisen afskiljes, de afslipade träfibrerna sorteras, och
den färdiga massan pumpas npp i stora behållare i
pappersbruket, tappas från dessa i blandningsmaskiner,
"holländare", där nödiga tillsatser sker, och därefter
flyter den tillredda blandningen f ett tunnt lager ut
på pappersmaskinens viraduk. Det gäller nu att
aflägsna vattnet och få de hopfiltade fibrerna att väl
binda samman. Det mesta vattnet bortrinner genom
viraduken, sedan suges en del bort genom suglådor
under duken, fiberlagret öfverföres på en filt, som
passerar mellan pressvalsar, där ytterligare vatten
utpressas, och sker slutligen torkningen genom att
pappersbanan föres i en slynga öfver och under en hel
rad med torkvalsar, stora gjutna järncylindrar, som
uppvärmas med ånga, går till sist genom en serie
öfver hvarandra liggande, blankpolerade valsar, den
s. k. kalandern, för att glättas, och ungefär en och
en half timme efter det veden hämtades upp ur älfven
slungas den fram från pappersmaskinens sista vals i
form af bländande hvitt papper. Pappersmaskinerna
äro inrymda i f. d. maskinhallen från
Stockholmsutställningen 1897, och har den delats i två våningar
genom ett mellan järnbalkar slaget betongolf, en undre
källarvåning för motorer och transmissioner, och så
Kliché: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre åttibn—Gbg.
DISPONENTEN LJUNGBERGS VILLA BERGALID I FALUN.
— 3
Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
