Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 4. Den 22 Oktober 1905
- Sven Hedin
- Fredrik Vilhelm Kristian Areschoug
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN HEDIN PÅ NY FORSKNINGSFÄRD.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
D:r Sven Hedin afreste den 16 oktober till
Konstantinopel, för att öfver Svarta hafvet, turkiska
Armenien, Persien och Belutschistan begifva sig till Indien
och Tibet. Han har föredragit att rida de 350 milen
genom främre Asien framför att begagna sig af den
snabba och bekväma vägen via Suezkanalen, för att
få tillfälle att lära känna de outforskade öknarna i
östra Persien. Det egentliga forskningsområdet lär
dock blifva Indus’ och Brahmaputras källtrakter och
det stora sjöområdet i centrala Tibet. Kostnaderna
för denna hans femte forskningsfärd ha beräknats till
bortåt 100,000 kr., ett belopp, som betäckts af h. maj:t
konungen, hr Robert Dickson i Lund, hr Emanuel
Nobel, konsul Oscar Ekman, hr Fred. Löwenadler, hr
William Olsson samt hr Henry Ruffer i Edinburgh.
Konungen har dessutom underlättat företaget genom
att skrifva ett handbref till shahen af Persien med
begäran om eskort för färden genom de osäkra
trakterna på gränsen af Afghanistan och Belutschistan.
* *
*
H. 8 D. har tidigare lämnat biografi till den
berömde forskningsresandens porträtt, och önskar nu
endast återgifva hans bild såsom en hälsning vid
af-färden från hemlandet mot de trakter hans kunskap
och kraft skola vinna åt vetenskapen. Säkerligen
skall Sven Hedin nu som städse följas icke blott med
alla goda önskningar utan också med intresse och
beundran.
FREDRIK VILHELM KRISTIAN ARESCHOUG.
MED ANLEDNING AF 75-ARSDAGEN DEN 9 OKTOBER.
Af Areschougska familjens medlemmar ha tvänne
förvärfvat berömda vetenskapliga namn på ett och
samma område, nämligen botanikens. Professor John
Erhard Areschoug var en gång en prydnad för
Uppsala universitet och väl den, som gjort den vidt
utgrenade släkten Areschoug — härstammar från
Oli-gerus (Holger) Arskow eller Areschoug, kyrkoherde i
Simrishamn i senare delen af 1600-talet — mest
ryktbar. Född 1811 i Göteborg, studerade han i Lund, där
han blef docent i botanik, var därefter i åtskilliga år
lärare i naturalhistoria vid Göteborgs museum, öfver-
l’oto Rahmn, Lund. khm.- Bmgt sufvmvam.
F. V. K. ARESCHOUG.
gick 1849 som adjunkt till Uppsala universitet, där
han 1858 utnämndes till e. o. och 1859 till ordinarie
professor i botanik och praktisk ekonomi. Han tog
1876 afsked från professuren och afled i Stockholm 1887.
Areschoug d. ä. ägnade sig särskildt åt studiet
af algerna, i det att han hufvudsakligen sökte urskilja
dessa växters anatomiska och fysiologiska förhållanden.
Han var såsom universitetslärare banbrytande,
därigenom att han verkade för spridandet af den nyare
anatomisk-fysiologiska riktningens idéer och resultat.
Genom A:s exempel kom mikroskopet till flitigt
användande vid botaniska studier.
En värdig afkomling till denne utmärkte
vetenskapsman är f. d professorn i botanik vid Lunds
universitet Fredrik Vilhelm Kristian Areschoug, den
föregåendes kusins son, hvilken den 9 okt. fyllde 75 år
och då blef föremål för mycken hyllning, bland annat
från Fysiografiska sällskapet i Lund, hvars
sekreterare A. är.
Professor Areschoug d. y. föddes i Simrishamn
Fadern var landtbrukaren Peter Julius A., modern
Maria Lovisa Fallén, dotter till Lundaprofessorn Karl
Fredrik Fallén.
Student i Lund 1847, blef A. fil. d:r 1853,
docent i botanik 1854 och adjunkt i ämnet 1858. Han
förestod i många år den botaniska professuren, till
hvilkens innehafvare han utnämndes 1879. A. tog
1898 afsked från professuren. Han blef redan 1876
led. af Vetenskapsakademien.
Liksom sin namnkunniga ättling och föregångare
har professor Areschoug ägnat sig åt synnerligen
kväfvande områden af den högre botaniken. Han har till
specialitet haft utredningen af svårbestämda
växtsläkten, t. ex. Rubus och Rumex, de högre växternas
anatomi och morfologi samt växtgeografi. Hans arbeten,
hvilka äro mycket talrika och vittna om stor
mångsidighet och en icke mindre skicklighet, behandla
följaktligen ofvan nämnda botaniska föremål och
områden. Därjämte har S. utgifvit Botanikens
elementer, 1863, Skånes flora, 1866, Bidrag till den
skandinaviska vegetationens hisloria, 1866, o. s. v.
Professor Areschoug är personligen synnerligen
omtyckt, något hvarom hyllningarna på 75-årsdagen
nogsamt vittnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:40:38 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/7/0068.html
