Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 19 November 1905 - Paul Déroulède - Brödrafest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAUL DÉROULÈDE. * BRÖDRAFEST.
KORRESPONDENSER OCH FOTOGRAFIER FRÅN H. 8 D:S KORRESPONDENT I PARIS.
PAUL DÉROULÈDE,
poeten-politikern, får ånyo fritt trampa sitt fosterlands jord. Det
är nämligen icke blott i Ryssland som amnesti för politiska
förbrytelser förkunnats i dessa dagar; Frankrike, frihetslandet, Kunde
ju ej vara sämre. Saken är för rästen den att i det sistnämnda
landet närmar sig tiden för de allmänna valen och den sittande
regeringen måste tänka på att göra sig populär: frid och
förson-lignetspolitik är ju icke sämsta vägen.
Redan i somras utfärdades i detta syfte ett benådningsdekret
äfven det gällande politiska brott. Men Déroulède var för siolt
att taga emoi nåd, ehuru det nog sved i hans politiska själ att
icke redan då få återse det älskade fosterlandet. Ty patriot är
Déroulède mer än någon; han är Frankrikes mest fosterlär dske
diktare, och hans "Soldatvisor" kan hvarenda medborgare utantill.
Det var ock hans allt lör stora fosterländskhet, som förde
honom inför riksi ätten, sedan han en dag vid tiden för
Dreyfus-skandalerna under nationalismens korta glansperiod, fattat den
kommenderande generalens häst vid tygeln och med en
befallande åtbörd ropat: "Till Elyséet!" En militärkupp var planerad
men modit svek i sista stunden de sammansvurnes militära
medhjälpare. Och Déroulède fick gå i landsflykt.
Man borde ju ha väntat att Paris som glömmer så lort, på
de 6 à 7 år landsflykten varat, t’ r länge sen skulle ha förgätit
sin forne äUkling. Men Déroulède har vetat göra sig påmint.
Så fort något af betydelse i Frankrikes politiska lif inträffat, har
den land.sflyktige diktaren genast hållit sig framme med ett
lyckönsknings* eller kondoleanstelegram, hvars "prætarea censeo" var
att "endast han kunde återupprätta Frankrike". Detta
upprepades till den grad ofta att en gång Jau^ès tidning l’Human<té lät
undfalla sig något om "det oundvikliga telegi ammet fi ån
Déroulède". Genast passade den hetlefrade diktaren på att utmana
Jaurès, hvilket sistnämnda utverkade tillstånd för landsilyktingtn
att fa komma öfver gräns n och slåss. Den historiska duellen
(se H. 8 D. VI: 12) ägde rum; man sköt ett par sk tt i luften på
öfligt iranskt vis. EftT duellen hat e Dé oulède nog god smak
att medge att tillställningen var uteslutande löjlig.
Men nu då han vände åter till s tt Paris, sieg entusiasmen
mot skyarne hos de väntande folkmassorna. Ingen konung har
fått ett ståtligare mottagande. Déroulèdes "kungssång" sedan
sist, den populära "la Charette", var nu ått-r på allas läppar och
mängden af damer med buketter vai oändlig, men det sägs dock
att skalden kysste dem allesa-nman. På färden genom Paris
stannade man bl. a. vid Juli-Kolonnen framför Bastillen, där
Déiou-lède så med blottadt hufvud sjöng "Marseljäsen". Och jublet
kände inga gränser.
Nu har dock "omstörtningsmannen" hamnat i privatüivets
lugn Och han får nu hitta pä ett nytt sätt ätt lata tala om sig
— telegram passar inte längre!
FEMTIO TUSEN GÄSTER.
I gamla tider samlades fåtaliga brödraskap, medförande vin
och bröd, till kärleksmåltider för att mönstra sina skaror, ge
hvarandra stöd och stvrka eller fira någon af sina föregångsmän.
Eftersom gemensamhetskänslan vuxit har na urligtvis formen för
"agapen" växlat för att slutligen hos det kanske mest sociala af
Europas folk, fransmännen, antaga gigantiska proportioner De
tjuguen tusen märernas målt d väckte på sin tid världens häpnad
för att förra året öfverglänsas af de trettio tusen mutualisternas
bankett och i år ha dessa slagit sitt eget reko d vid den af frmtio
tusen gäster besökta måltid som förra söndagen afåts i Paris.
Efter fotografi.
DEN LANDSFÖRVISADE PAUL DÉROULÈDE’SftX) ÅTERKOMST TILL PARIS
— 116 —
Kliché i äem. A.-ts. ttengt Silfversparre ouum—Oèg
Efter porträtt. Klichés Bengt Silfversparre*
PAUL DÉROULÈDE.
Mutualismen. ömsesidighetsrörelsen, som den franska
motsvarigheten till våra själfhjàlps-och hundramannaföreningar
nämnes, har under sin ungefär fyrtioåriga tillvaro gjort
förvånansvärda framsteg. Från att ha börjat med några fataliga, af staten
illa sedda sjukkassor, räknar den nu bortåt en sjettedel af
Frankrikes befolkning bland sina anhängare och utbetalar årligen stora
summor till sjukhjälp, ålderdoms- och lif-försäkring, betalar
mu-tualistbarnens uppfostran och förser dem t. o. m. med den för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
