Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. Den 3 December 1905 - Ett bondeuppror i Ryssland. Af Ida Bäckman - Furstligt dödsfall - Finlands nye generalguvernör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
— Ni har fått er aftalade lön och utöfver denna
ger jag er ej en kopek, röt befullmäktigen.
— Ers mildhet, af förbarmande låt oss få hvad
vi bedja om, skreko de, och den hotande tonen skar
bjärt af mot de ödmjuka orden.
— Tyst, upprorspack, förfoga er genast härifrån,
sade han, och ej en skiftning i stämman förrådde
fruktan för det vådliga i situationen.
— Hvarför ger ni ej efter för att få några timmars
frist, frågade jag?
— Den fristen skulle bli fursten allt för dyrköpt,
svarade han. Knappt skulle dessa ha lämnat gården,
förrän en ny skara komme inrusande med samma fordran.
Dessutom nöja de sig ej med hvad de först begära, utan
stegra alltjämt sina fordringar. Han tystnade och för
första gången såg jag ett uttyck af fasa i hans ögon.
— Min Gud, utbrast han, nu ta de upp jord och sten,
befall er i den högstes hand, nu hänger vårt lif på ett hår.
Vi sågo ut öfver skaran. Hvem af dem skulle
väl börja stenkastningen och därmed ge tecknet till
fullbordande af vår dödsdom. Plötsligt for en glimt
af hopp öfver hans ansikte.
— Släpp lös blodhundarne, hviskade han till mig.
Jag såg mig omkring efter någon som kunde
följa mig till hundgården och upptäckte då Ftorafim
— lakejen — som låg nedhukad vid trädgårdsgrinden.
— Haraschå (skönt) barischi a, sade han med
tänderna skallrande af fasa, då jag klargjorde för honom
hvarthän vi skulle gå Vi ilade genom den mörka
trädgården och hans flämtande andetag föreföllo mig
som hemska hotelser. Dold i min vida kappärm höll
jag en ryttarpistol, det enda vapen jag lyckats finna
Efter porträtt. Kliché: Bengt Silfsparre
STORHERTIG ADOLF AF LUXEMBURG. †
•
Den 17 nov. afled Storhertigen Adolf af Luxemburg. Född
1817, öfvertog den nu aflidne fursten 1890 regeringen öfver
Luxemburg, men lämnade tillfölje sin höga ålder representations- och
regeringsplikterna till sin son, nuvarande Storhertigen Wilhelm.
Storhertig Adolf var halfbroder till Drottning Sofia.
för egen del. Huruvida jag skulle tvingas använda
det mot honom eller hundarna, visste jag ännu ej.
Hans ögon voro opålitliga och i öfrigt — vore det
väl så orätt af honom om han toge mitt lif för att
rädda sina kamraters? Hvem var väl jag i hans ögon,
att han skulle hysa någon skonsamhet mot mig? Först
i denna stund tänkte jag på hvad det verkligen
innebar att lössläppa de vilddjur hvars skall nu trängde
till mina öron. Hur många människor skulle väl falla
offer för deras rasande blodtörst? Kanhända först och
främst jag själf, om jag ej kunde försvara mig med
skjutvapnet. Och hvad skulle väl sedan följa? Jag
måste bli vittne till striden mellan folkhopen och
hundarne, hora jämmerropen, se de blodiga
söndertrasade liken och därvid veta, att min hand här var
den ingripande. Skulle ej också dessas blod ända in
i evigheten ropa till mig ur jorden. Jag sprang framåt
liksom piskad af en föitviflan som för hvarje
ögonblick växte allt starkare. Om några minuter måste
jag vara framme, hur räknades de ej i ångest af mina
vänner, hvilka däi borta kämpade för att genom sin
myndighet uppehålla lifvet, kunde jag väl svika dem?
Jag strök kallsvetten ur pannan och sprang vidare
hack i häl följd af Ftorafim. Plötsligt hördes från
flera håll gälla ljud af hvisselpipor.
— Ftorafim, vi äro räddade, kosackerna komma,
jublade jag och grep hårdt om hans hand.
— Slava Nohu (prisad vare Gud), utbrast han
med omisskännelig uppriktighet och som en vind
flögo vi tillbaka. Med kosackernas hjälp skingrades
snart folkhopen och lugnet återställdes tills vidare.
Ida Bäckman.
FINLANDS NYEj GENERALGUVERNÖR.
Efter parträtt. JsJ_ JsJ. GERARD. Ktiehé: Bengt Silfversparre.
Till Generalguvernör i Finland efter furst Obolenski är
utnämnd verkliga geheimerådet och senatorn Nikolai Nikolafewitsch
Gerard. Född 1838, avancerade G. under sin ämbetsmannabana
till ordförande i Rikskonseljens civil- och ecklesiastikdepartement
1900. Utnämningen har i Finland mottagits med sympati då den
nye Generalguvernören lär vara för helt återinförande af landets
under senare tider kränkta samhällsordning och lagar.
FURSTLIGT DÖDSFALL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
