Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. Den 14 Januari 1906 - G. O. Peyron - Tvenne födelsedagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g. o. peyron.
TILL PORTRÄTTET. Å FÖREGÅENDE_ SIDA.)
Den, som på Helsingborgs gator ser friherre
Gustaf Oscar Peyrons spänstiga och smärta gestalt eller
vid ett stadsfullmäktigesammanträde åhör hans klara
och sakliga inlägg i debatten, skall svårligen däraf
kunna gissa, att frih. Peyron i dagarna fyller 78 år.
Frih. Peyron hör nämligen till dessa unga åldersmän,
hvilka åren gå nästan spårlöst förbi, och hvilka långt
utöfver den tid, då de flesta människors krafter äro
uppbrukade, ännu bibehålla den andliga och
kroppsliga vigör, som kommer en att förgäta den årens
börda, som hvilar på deras hjässa.
Frih. Peyron är född den 5 januari 1828 och son
till den som krigare, hofman och politiker bekante
Gustaf Abraham Peyron och hans maka, född
Björkenstam. Gustaf Abraham var också den förste
friherren inom den för öfrigt gamla Peyronska släkten.
Efter att ha deltagit i flera krig och bl. a. varit med
om Fredrikstens belägring samt äfven i fredliga värf
troget tjänat konungen och riket, erhöll han 18.^5
adlig värdighet samt 16 år senare friherrebref et. Af
konung Oscar I kallades han vid dennes uppstigande
på tronen till statsråd och chef för
landtförsvarsdepartementet. Som politiker hyste han utprägladt
liberala tänkesätt och var en af de fyra statsråd, som
mot adelns protest tillstyrkte sanktion å de tre ofrälse
ståndens beslut om lika arfsrätt för broder och syster.
Sonen Gustaf Oscar följde i flera afseenden sin
fader i spåren. Äfven han fick en militär uppfostran
och utnämndes 17-årig till underlöjtnant vid
Lifregementets dragoner. De militära befordringarna följde
så undan för undan och vi ■ 41 års åldei var frih.
Peyron öfverste och chef för Skånska husarregementet,
i hvilken befattning han kvarstod till 1884, då han
utnämndes till generalmajor i armén och
general-befälhafvare först i tredje militärdistriktet och sedan
i första arméfördelningen. År 1892 utnämnd till
generallöjtnant, tog han 1896 afsked från den aktiva
tjänsten. Såsom militär har frih. Peyron förvärfvat
sig icke blott allmän sympati och aktning inom kåren
utan äfven en ansedd ställning som sakkunnig
fackman i hvad som rör vårt försvarsväsen.
Förutom Krigsvetenskapsakademien, af hvilken
han kallades till ledamot 1881, har äfven regeringen
tagit hans militära förmåga direkt i anspråk. Det
skedde hösten 1887, då han inträdde i den
Themp-tanderska ministären såsom chef för
landtförsvarsdepartementet. Det var emellertid ej länge han kom
att verka på denna post. Den Themptanderska
ministären var som bekant afgjordt frihandelsvänlig och
frih. Peyron var i detta afsei-nde fullt ense med sina
kolleger inom regeringen. Emellertid framväxte på
80-talet en stark protektionistisk rörelse, ytterligare
påverkad af den årligen försämrade ställningen bland
jordbrukarne och inom många industrigrenar.
Slutligen, då invim Andra kammaren den protektionistiska
minoriteten nätt till en afsevärd hög siffra, tillrådde
Themptander konungen att upplösa riksdagen och
förordna om nya val till Andra kammaren för att
sålunda få ett så vidt möjligt tillförlitligt uttryck för
landets opinion i tullfr gån. Denna riksdags
upplösning, som ägde rum i mars 1887, var den första efter
det nya statsskickets antagande. Den i maj samma
år ånyo sammanträdande riksdagen visade
frihandels-majoritet i Andra kammaren. Men
tullsk)ddsvän-nerna vunno öfverhand följande höst på grund af
valets egendomliga utgång i hufvudstaden, där till följd
af formfel den frihandelsvänliga majoriteten ej fick
in några af sina kandidater i kammaren. Ministären
— hvaribland äfven var frih. Peyron begärde då
sitt afsked, hvilket beviljades i februari 1888.
Såsom riksdagsman — dels under åren 1867—73
i Första kammaren och dels under åren 1888—93
samt 1897-99 i Andra kammaren - har frih. Peyron
dock tagit en betydande del i det politiska arbetet,
hvarv d han, som naturligt är, med särskildt intresse
följt de frågor, som gällt försvaret, ehuru han
ingalunda saknat intresse för eller underskattat de andra
ärendena.
I likhet med sin fader blef han äfven tidigt fäst
vid hofvet. År 1858 utnämndes han till adjutant hos
konung Oscar I och är nu sedan åtskilliga år tillbaka
öfverstekammarherre hos dennes son konung Oscar II.
Hvarje gång konung Oscar passerar Helsingborg
plägar också frih. Peyron vara h. m:t till mötes vid
stationen, och sammanträffandet mellan konungen och
hans öfverstekammarherre bär synbart vittne om det
hjärtliga vänskapsförhållande som är rådande dem
emellan. — Annars lefver frih. Peyron numera jämte
sin maka, född Due, irn privatmans stilla lif, afbrutet
endast af de plikter, som kommunala uppdrag och
vänskapliga förbindelser pålägga honom.
Af de många utmärkelser, som kommit honom
till del, må här endast nämnas att han sedan 1902
är riddare af Serafimerorden.
£fter porträtt. L. M. WÆRN.
— 246 — Efttr porträtt, j. G. SETTERWALL.
tvenne
födelsedagar.
60 år fyllde den 5 jan.
lektorn vid Högre
lärarinneseminariet i Sfockholm Leonard
Magnus Wærn.
För jämt ett år sedan
lämnade W. den befattning som
rektor vid Högre
lärarinneseminarium och den därmed
förenade Normalskolan för flickor,
hvilken hanbeklädtsedan 1899.
W. bibehåller dock sitt
lektorat i pedagogik och metodik,
som han alltsedan 1894
innehaft. Till det arbete för
utbildande af lärarkrafter, som han
således i öfver tiugu år
utöfvat vid Högre
lärarinneseminariet efter att ha lämnat sin
akademiska bana vid Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
