Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. Den 11 Februari 1906 - Gustaf Kjerrulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf kjerrulf.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Medicinalrådet Gustaf Kjerrulf är född den 16
januari 1861 vid Prästhytte bruk inom Hedemora
landsförsamling af Stora Kopparbergs län och son till
brukspatronen Gustaf Leonard Kjerrulf och hans
hustru Charlotta Emilia Ulff.
Aflade mogenhetsexamen den 19 maj 1881 vid
Södra Latinläroverket i Stockholm och fullständig
veterinärexamen i juni 1885.
Tjänstgjorde från 1 juli 1885 till årets slut såsom
besiktningsveterinär vi Stockholms hälsovårdsnämnd
och tillträdde den 1 januari 1886
föreståndarebefattningen vi Norra köttbesiktningsbyrån.
Förordnades 1892 af Hälsovårdsnämnden till
stadsveterinär i Stockholm. Var lärare i köttkontroll
vid Veterinärinstitutet 1886—1901.
Utnämndes den 7 december 1900 af Kongl. Maj:t
till medicinalråd, hvilken befattning Kjerrulf tillträdde
den 1 januari 1901.
Som af ofvanstående data framgår har den
verksamme och ännu i sin fulla mannakraft stående
mannen ända till dess han blef ledamot af Kongl.
Medicinalstyrelsen ägnat så godt som hela sitt veterinära
arbete åt den här i Sverige länge förbisedda gren af
hygienen, hvilken omfattar mjölk- och köttkontroll.
Han gaf uppslag till den på 1880-talet bildade
Stockholms Mjölkkommission, hvars sträfvan var att
tillförsäkra hufvudstadens innevånare smittofri, ren
och god mjölk; kommissionens verksamhet vann liflig
tillslutning särskildt beträffande s. k. barnmjölk,
hvilken genom sin konstanta sammansättning, lättsmälta
beskaffenhet och rika fetthalt säkerligen kraftigt
bidragit till många späda barns sunda utveckling. Så länge
Kjerrulf kvarstod som stadsveterinär, var han
kommissionens veterinära öfverkontrollant.
Köttbesiktningen i Stockholm har alltid varit en
god förebild för landets öfriga städer; och genom sin
verksamhet därstädes har Kjerrulf gifvit den förnämsta
impulsen åt köttkontrollens ordnande t Sverige.
Härvid har icke endast stått för honom tanken att för
stunden utöfva en gagnande praktisk verksamhet utan
med den öppna och framsynta blick, som studieresor
och korrespondens med utländska föregångsmän på
området i fråga förlänat honom, kastade han sig med
brinnande frimodighet in i striden för införande i
Sverige af offentliga slakthus.
Ett par förberedande slakthuskommittéers
utredning för hufvudstadens räkning hvilade förnämligast
på hans skuldror, men frågan sköts alltjämt åt sidan,
hufvudsakligen under förebärande, att införande af
slakt och besiktningstvång stred mot bestämmelserna
i näringsfrihetsförordningen och alltså borde ordnas
genom lagstiftning i ämnet. För åstadkommande af
dylik lagstiftning har Kjerrulf nedlagt ett betydande
arbete. Ett förslag till lag i ämnet framkom slutligen
vid 1896 års riksdag men förkastades. Förslaget
upptogs emellertid på nytt, vann år 1897 riksdagens
godkännande, fast i en form som i flera viktiga punkter
betydligt afvek från det af Kjerrulf till
Veterinärinstitutets lärarekollegium ingifna förslaget. Efter en
ändring af lagen 1899, särskildt beträffande dess
ekonomiska sida hafva genom stadsfullmäktiges i Malmö
och Göteborg beslut i dessa städer uppförts offentliga
slakthus, hvilka redan trädt i verksamhet. I
hufvudstaden ligger däremot frågan fortfarande under
utredning i hvilken Kjerrulf såsom kommittéledamot
alltjämt deltager med intresse.
Beredningen inom landet af animal vaccin är
också hans förtjänst; och har all af Stockholms
Hälsovårdsnämnd till landets olika delar utsänd vaccin
blifvit framställd af honom.
Det har sålunda beskärts Kjerrulf att se sina
kraftiga, ideella sträfvanden på nämnda område åtminstone
delvis krönta med framgång, innan han af kongl. maj:t
kallades till annat och vidsträcktare verksamhetsfält
nämligen till ledamotskap af Medicinalstyrelsen.
Beslutet med inrättande af ett särskildt
medicinalrådsämbete för veterinärärenden möttes af alla Sveriges
veterinärer med glädje och tillförsikt, och än större
blef tillfredsställelsen, då Kjerrulf utnämndes till förste
innehafvare af sagda ämbete.
Med lefvande intresse och aldrig svikande
verksamhetsbegär har han ägnat sig åt sin nya uppgift
och alltid opartiskt, plikttroget och samvetsgrannt gjort
de utredningar och verkställt de i allmänhet ingalunda
lätta uppdrag, som lämnats honom.
Af viktigare frågor; som Kjerrulf därvid kommit
att handlägga, må nämnas: utarbetande af ny
instruktion för länsveterinärer, införande af obligatorisk
utbildningskurs för länsveterinäraspiranter vid
Veterinärinstitutet; beredande af bättre aflöningsförmåner för
militär- och länsveterinärer m. fi. Vidare har
Kjerrulf sitt intresse riktadt på att i en blifvande
stats-medicinsk anstalt få inrättad en särskild afdelning för
smittosamma husdjurssjukdomar.
Flera utländska studieresor med och utan
statsanslag har Kjerrulf företagit för att studera offentliga
slakthus, undervisningsväsendet vid
veterinärhögskolorna och anstalter för beredande af animal vaccin.
Senare årens internationella veterinärkongresser
t. ex. i Baden-Baden, Köpenhamn och Budapest har
Kjerrulf på officielt uppdrag besökt och vid desamma
hållit föredrag; vid kongressen i Köpenhamn
fungerade han därjämte som vice president, och i Budapest
som president å sektionen för köttkontroll.
På sitt specialgebiet har Kjerrulf utöfvat en liflig
författareverksamhet genom dels utgifna reseberättelser,
dels uppsatser i broschyrform.
År 1896 utgaf han exempelvis en handbok i
köttbesiktning, närmast till ledning för studerande vid
Veterinärinstitutet, hvarest vid sagde tidpunkt infördes
examen i köttkontroll; och vid tiden för slakthusfrågans
genombrott här i Sverige utkom af honom en sakrik
och grundlig broschyr afhandlande spörsmålet:
"Fördyras köttet genom slakthus- och köttbesiktningstvång?"
och "Kunna offentliga slakthus bära sig?", hvilken
broshhyr Kjerrulf äfven utgaf på tyska, enär densamma
var grundad på upplysningar, som Kjerrulf erhållit i
anledning af förfrågningar, framställde till Magistraterna
i 560 tyska städer försedda med offentliga slakthus.
I Svensk Veterinärtidskrift ha tidt och ofta varit
synliga uppsatser af Kjerrulfs hand, dels i form af
större afhandlingar, t. ex. anordningar för en verksam
köttbesiktning och densammas utförande, dels i form
af recensioner öfver nyutkomna utländska arbeten på
köttkontrollområdet m. m.
Den animala vaccinationen har äfven blifvit af
Kjerrulf sakkunnigt afhandlad i flera uppsatser,
fullständigast i den af Veterinärinstitutets lärarekollegium
1897 utgifna festskriften med anledning af H. Maj:t
Konung Oskar II tjugufemåriga regeringsjubileum.
Kjerrulf innehar sedan 1901 Svenska
veterinär-läkareföreningens guldmedalj såsom erkännande af
hans betydelsefulla inlägg för slakthusfrågans lösning.
Vid jämförelsevis unga år har medicinalrådet
Kjerrulf sålunda redan bakom sig en för vårt land
högst betydelsefull banbrytande verksamhet, en
verksamhet, som dag för dag, allt eftersom de idéer, för
hvilka han gjort sig till tolk, mer och mer komma till
praktisk tillämpning, skall blifva af den stora
allmänheten känd, aktad och ärad. Han har för
genomförande af dessa idéer haft att kämpa en långvarig och
hård kamp, mot fördomar, dumhet och okunnighet;
och må vi hoppas att han på den framskjutna post
han numera innehar ännu länge skall oförtröttad
fortsätta denna strid till rikt gagn för sitt fosterland.
- 310 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
