Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. Den 11 Februari 1906 - Roskilde domkyrka. Af Th. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roskilde domkyrka.
DÄR KONUNG CHRISTIAN IX BEGRAFVES.
historiska
forntidsminnen som
äro förknippade
vid den. Af mest
intresse är
domkyrkan, hvilken
stolt och
imponerande sträcker
sina smäckra
spiror mot himlen.
Själfva kyrkan
är ursprungligen
oyggd i
rundbåge-stil, men en
oändlig massa på- och
tillbyggningar,
som företagits
underårens lopp, ha
"örstört det
egentliga, stilfulla in-
Enligt gammal sedvänja skall stoftet efter aflidna
medlemmar af det danska konungahuset föras till
Roskilde och bisättas i domkyrkan därstädes.
Så skall också Christian IX:s kista föras ned till
den gamla f. d. residensstaden och uppställas vid
sidan om drottning Louises kista.
I anledning däraf lämna vi en liten öfversikt öfver
Roskilde och dess historia.
Den gamle historieskrifvaren Saxo Grammaticus
berättar i sin krönika att Roskilde byggdes af Halfdans
son, kung Ro, hvilken uppkallade staden efter sig —
Roskilde.
År 980 byggde Harald Blåtand en kyrka af trä,
och något senare en kungsgård.
Under "Knud den store" började Roskilde att
blomstra upp till en stad, och 1084 fullbordade biskop
Sven Norbagge den af biskop Vilhelm grundlagda
domkyrkan.
Är 1104 bygger Harald Kesia fästningen
"Haraldsborg" norr om Roskilde, och 1150 utropar Sven Gråte
staden till "Själlands hufvudstad och de danskes
konungasäte".
Under de tvänne påföljande århundradena hade
Roskilde sin glansperiod och var, med undantag af
Slesvig, den största staden i Danmark. Den var icke
allenast säte för konungen utan äfven för biskopen
och hade förutom femton kyrkor fem kloster.
Men under Erik af Pommern härjades
kungaborgen af en stor eldsvåda, och denna gaf anledning
till att residenset flyttades till Köpenhamn. År 1523
hemsöktes staden ånyo af en stor eldsvåda och år
1534 plundrade grefve Christoffer slotten Haraldsborg
och Böstrup och jämnade alla kyrkor och kloster
med jorden.
I den nyare tiden har staden dock åter blomstrat
upp och har nu 7,000 innevånare.
Som en liten idyllisk småstad ligger den nu vid
Roskildefjordens grönskande stränder — intressant på
grund af sin vackra domkyrka, bakom hvars murar
de flesta medlemmar af det danska kungahuset sofva
sin sista sömn — och vidare på grund af de rika,
trycket. När man träder in genom hufvudingången mot
väster, den s. k. "kungaporten" imponeras man vid
åsynen af det storslagna midtskeppet som uppbäres af
20 kollossala pelare, och som har en höjd af 27
meter. Skeppets bredd aftager mot öster, hvarigenom
den perspektiva verkan ytterligare höjes.
Längs med kyrkogången finnes en hel del stenar
öfver berömda män såsom Niels Hemmingsen, Saxo
Grammaticus m. fi
Mest storslaget är dock det s. k. "Kannikekoret",
bestående af 21 kannikestolar, konstnärligt utförda i ek.
Bakom altaret står drottning Margaretas sköna
sarkofag, med hennes bild uthugget i hvit marmor på
locket, uppställd af kung Erik af Pommern år 1423.
I Frederik den femtes kapell hvila de sista
konungar och drottningar af det Oldenburgska huset: Christian
VI, Sofia Magdalena, Frederik V och hans tvenne
drottningar Louise och Juliane Marie, Christian VII,
Frederik VI och Marie Sofie Frederikke, Christian
VIII, Frederik VII och drottning Louise. Och här
skall nu äfven kung Christians kista placeras.
Den dagen begrafningen skall äga rum,
öfverklä-des hela kyrkogolfvet med svart kläde och kistorna
draperas med sorgflor. En ny konungatrappa är
under arbete, och kyrkan skall i sin helhet restaureras
innan bisättningsdagen. Th. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
