Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 21. Den 18 Februari 1906 - Två nya »odödliga» - »Mina kusiner» af Zuloaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
två nya »odödliga».
från hvar 8 dags korrespondent paris.
att ge sig ut i den
rägniga
vinterkvällen, Anatole
France lär ha
lofvat dyrt och
heligt att aldrig mer
sätta sin fot
innanför den
akademiska tröskeln
och Pierre Loti
gungade väl som
vanligt på väg
mot någon
fjärran orient. Men
de återstående
skötte i alla fall
sitt kall med
heder, i det de till
"två af de fyrtio"
utvalde, så godt
som utan
konkurrens eller tvekan,
den bekante
politikern Alexandre Ribot och den
ej mindre kände
skriftställaren
Maurice Barres.
Ribot är en af
de mest
framträdande personligheterna i
Frankrikes politiska lif. Han är centerpartiernas ypperste vältalare och
är för dem detsamma som Jaurès är för vänstern, den erkände
föraren till hvars ord man lyssnar i det afgörande ögonblicket.
Hans vältalighet är alltid afmätt, stundom fint ironisk, aldrig
våldsam i uttrycksmedlen; det är att märka att Ribot alltid tar afsteg
äfven från partivänners förlöpningar. I akademien får han nu
representera den politiska vältaligheten vid sidan af sina kamrater
från kammaren, den elegante Paul Deschanel och den katolskt
ifrande grefven af Mun.
Den andre lycklige, Maurice Barrès, är kanske den snillrikaste
bland Frankrikes yngre författare. Detta erkännes äfven af hans
mest deciderade politiska motståndare. Ty politiker är Barrès
minst lika mycket som litteratör. Han har till och med tillhört
depuradekammaren och var sedan en af nationalistpartiets mest
ryktbare höfdingar. Hans romaner, bland hvilka "les Deracinés", "De
rotlösa", är den mest kända, äro alla af djup filosofisk eller
socialpolitisk innebörd. Hans sista bok som länge och ifrigt diskuterats i
präs-sen skildrar sinnestillståndet hos en fransk elsassare som ej fullgör
sin värnplikt i tyska
armén.
"Revanché"-idén hade länge
iMau-rice Barrès sin
vältaligaste apostel och
det är nog mycket
tack vare sin
nationalism han nu vid
jämförelsevis unga år,
tager sitt inträde i den
ärevördiga litterära
aeropagen vid
Seine-stranden.
Kl vb Rengt Silfversparre.
maurice barrès.-
Foto. HVAR ft DAO. »mina kusiner» af zuloaga. AlUM , Bengt Silfverton*.
H. 8. D:s läsare
minnas nog, att Mari
Mihi för en tid sedan
från Spanien skref en
korrespondens om
den store spanske
målaren Ignazio Zuloaga
illustrerad med
afbildningar af några
dennes taflor. Mari
Mihi har nu i Sthlm
anordnat en utställn.
af 15 Zuloagas verk
— pudrade och
sminkade spanjorskor med
röda läppar o.
brinnande ögon,
tjurfäk-tare o. vingårdsmän
—- allt skarpt o.
sinnligt karaktäriseradt,
nedkastadt på duken
utan modellering men
med sjudande lif i de
djärfva men ej granna
färgerna. Zuloaga har
tydligen bakom sig
en rad klassiska
mästare, men ytterst
modern är ändå hans
blick på tingen. Hans
konst torde dock vara
långt mera begränsad
än t. ex. Zorns.
Se årg. VI: 49.
i dessa dagar har Franska Akademien haft att fylla tvänne
tomrum; döden far omildt fram med denna samling af litteraturens
äldste. Den politiske vältalaren, hertigen af Audifred-Pasquier och
den klassiskt formfulländade sonettdiktaren José-Maria de Hérédia
ha fått värdiga efterföljare.
Flere storheter saknades af en eller annan anledning i de
röstandes skara. Sully Prudhomme var af sin tynande hälsa förhindrad
Efter porträtt.
alexandre ribot. tméht, bengt silfver
Efter porträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
