Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22. Den 25 Februari 1906 - Svensk framgång i utlandet. Af Ida Bäckmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK FRAMGÅNG I UTLANDET.
Den fräjdade svenske sydpolsforskaren prof. Otto
Nordenskjöld (1) har på sin korta vinterturné i Amerika under jan. månad
väckt stort intresse hvarhälst han kommit, dock naturligtvis störst
i de stora svensk-amerikanska samhällena i Newyork och Chicago.
I Newyork höll han ett föredrag på svenska för landsmännen samt
ett på engelska inför Amerikanska historiska sällskapet. Han har
bl. a. föreläst inför Philadelphia historiska sällskap samt vid det
svensk-amerikanska läroverket Augustana Coll. i Röck Island, Illinois.
I Chicago skildrade prof. N. sin sydpolarfärd inför 2,200 åhörare
vid Svenska nationalförb. årliga midvinterfäst d. 25 jan. Som ram
till föredraget hade anordnats ett fint musikaliskt program, hvari
utvalda svenska förmågor medverkade. Bland dessa voro konsert-
Östergötland, hvilka flyttat öfver till Petersburg, där
fadern fått anställning vid den äldre Ludvig Nobels
mekaniska verkstad. Det var från början föräldrarnes
afsikt att ge sonen en lärd uppfostran och han insattes
därför i ett latinläroverk. Men då han genomgått ett
par klasser af detta, kom fadern till den åsikten att
en sådan uppfostran skulle bli för kostsam, och
flyttade honom till en yrkesskola i Saratow. Vid fjorton
års ålder hade han slutat denna och fick omedelbart
därpå anställning vid en mekanisk verkstad i Kostroma.
Här stannade han i tre år delvis sysslande med
skeppsbyggeri och delvis arbetande på ritkontoret. Hans nästa
anställning var som eldare på järnvägen i Zarizin,
men denna befattning innehade han blott ett halft år;
genom att stå på lokomotivet ådrog han sig nämligen
en så stark förkylning i benen att han ej längre kunde
sköta sin tjänst där. Sedan han arbetat någon tid i
Astrakan den hemska pästvintern 78—79 for han ned
till Baku. Af en händelse träffade han här en svensk,
som arbetade på Robert Nobels fabrik och kom
genom honom omsider i Nobels tjänst. Här arbetade
han i fyra års tid, först som vanlig arbetare, sedan
som ritare därpå som ingeniörsbiträde och slutligen
som föreståndare för raffineriet. Med de pänningar
han under denna tid lyckades hopspara for han till
Sverige och genomgick tekniska högskolan i
Stockholm. Efter slutade studier här inträdde han för andra
gången i Nobels tjänst och blef inom kort förste
laborator på deras experimentallaboratorium i
Petersburg. Därpå utnämndes han till förste ingeniör på
Wolgan och fick sin bostad i Zarizin. Hans nästa
förflyttning var till Baku dit han kom i egenskap af
teknisk direktör. År 1894 blef han chef för Baku
och 1896 svensk konsul därstädes. Den högsta
värdigheten inom bolaget ernådde han 1899 då han blef
direktör i styrelsen i Petersburg, en befattning som
han tills dato innehar. Från konsulatsämbetet hvilket
kräfde allt för mycket af hans strängt upptagna tid
begärde och erhöll han förlidet år afsked.
Ida Bäckmann.
sångerskan fru Butler, född Samuelson (7), en damkvartett i
svenska nationaldräkter samt sångarklubbar. Prof. Salisbury (6) från
Chicago unviversitet presenterade N. för publiken. Efter
föredragets slut öfverräcktes till honom en jättelik lagerkrans med band i de
svenska färgerna. Senare samma afton var N. hedersgäst vid en af ett
100-tal landsmän bevistad bankett, därvid talet för Nordenskjöld hölls
af presidenten vid Augustana College fil. d:r Gustaf Andreen (2).
Äfven svenskarne i S:t Louis hade en representant, herr Ekströmer.
Af öfriga personer namnteckna vi å bilden: Hr Lindstrand (3),
prof. Carlson (4) samt hr Anderson (5). Tidigare på dagen gafs
vid Chicago universitetet lunch för prof. Nordenskjöld.
Föreläs-ningsturnéen i Amerika afslutades i början af februari.
OTTO NORDENSKJÖLD I AMERIKA.
JfifcM • Bengt SU/impam
Bland
svenskar som i
utlandet skaffat
sig en
framskjuten ställning och ett
aktadt namn
ha väl få så
värdigt
uppburit och så
redbart
förtjänat det som
direktören i [-Nobelstyrelsen-]
{+Nobelstyrel-
sen+} K. V.
Hagelin. Den
enorma
industri som af
bolaget bedrifves
kallas med
rätta
Rysslands ekonomiska pulsåder och om
dess
omfattning kan man
möjligen göra
sig ett begrepp t
då man hör,
att dess budget är lika stor som svenska statens.
För Sverige har Nobelbolaget ett dubbelt intresse:
stiftaren var svensk och ett stort antal af dess
tjänstemän äro svenskar eller åtminstone
svensktalande. Den populäraste mannen i bolaget så väl bland
tjänstemännen som arbetarne är direktör Hagelin.
Med beundran, vördnad och kärlek se de upp till
honom, hos hvilken de städse kunna påräkna en med
mildhet parad rättvisa.
Direktör Hagelin föddes i Petersburg den 27 sept.
1860. Hans föräldrar voro ursprungligen bönder från
K. V. HAGELIN.
Efter porträtt.
Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
