Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23. Den 4 Mars 1906 - Göteborgs museum. Af C. D. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS MUSEUM.
REPRODUKTIONER EFTER FOTOGRAFIER AF HOFFOTOGR. ARON JONASON O. FOTOGR. AXEL HARTMAN, GÖTEBORG.
I dessa dagar,
då i Göteborg ett
svenskt
musei-möte af hållits och
därvid fattats
beslut om bildandet
af en svensk
museiförening, bör
det vara af
intresse, att i
största korthet få
kännedom om
Göteborgs museum
och dess
utvecklingshistoria.
Museets
stiftande sträcker sig
icke längre
tillbaka i tiden än
till 1861, då det
tillkom
väsentligen på initiativ af
redaktör S. A.
Hedlund och
landshöfding O.
I. Fåhræus.
Stommen bildades då
af naturhistoriska
museets
samlingar och snart
därefter af
Konstföreningens tafvelgalleri. Det hus, som blef museets hem
hade ursprungligen rests år 1750 af Ostindiska
kompaniet och här, där en gång i världen varor från
fjärran länder staplats upp, blef i stället samlingsplatsen
för skiftande alster af den andliga kulturen. Men
ännu kunde museet ej på långt när disponera öfver
hela byggnaden och det begynner en tid då
trångboddheten blir allt mera öfverhängande, medan frågan
om en utvidgning försvårades af den omständigheten
att huset hade tvänne herrar, staden och kronan. För
att hjälpa muséet i dess bostadsbekymmer anhöll
grosshandlar J. W. Wilsson att få öfverlämna en summa
om 100,000 kronor i och för uppbyggandetafen
tvärbyggnad å museets tomt mot Köpmansgatan, där då
GÖTEBORGS MUSEUM: Del af Marmorskulptursamlingen.
blott ett plank befann sig. Det var år 1887.
Emellertid var saken tillföljd af en del omständigheter rätt
invecklad och drog ut på tiden. Det lyckades dock
slutligen att utlösa kronans andel med hjälp af ur
Renströmska fonden gifna 266,000 kr. — Kungl.
Tele-grafvärket var inhyst i byggnaden — och staden blef
genom ett bytesaftal af år 1891 ägare äfven af denna
del. Nybyggnadsarbetet för museets ändamål och
räkning var Färdigt 1891. Men, nu gällde det en
grundlig ombyggnad för att på ett värdigt sätt restaurera den
gamla byggnaden, skydda samlingarna mot eldfara och
i öfrigt inreda den till ett verkligt museum. Ty den
beredning som tog frågan om hand, kom snart till det
resultatet, att en fullständigt ny byggnad skulle kräfva
kostnader
omöjliga att täcka.
Efter ett flerårigt
öfvervägande afdika förslag och
efter
stadsfullmäktiges granskning lyckades
slutligen en
kommitté af fackmän
— bl. a. fil.
doktor G. Upmark
och kammarherre
Carl Lagerberg —
att uppgöra ett
förslag, som
kunde samla de olika
meningarna.
Ritningarna utfördes
därefter af
arkitekterna Hedlund
och Rasmussen
och i oktober
1893 godkändes
kommitterades
förslag.
Stadsbiblioteket, som
- 358 —
GÖTEBORGS MUSEUM.
Kliché: Bengt Mlfvertpam.
Kliché: Bengt Silfversparre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
