Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27. Den 1 April 1906 - Hjalmar Palmstierna - En kvinnlig fäktklubb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR PALMSTIERNA.
TILL’PORTRÄTTET A FÖREGÅENDE. S/DÄh
Om man från åhörareläktaren i det nya
riksdagshusets Första-Kammarsal vid något mangrannare
besökt sammanträde låter blicken glida granskande öfver
de församlade senatorerna och så jämför det erhållna
intrycket med liknande iakttagelser under tidigare
skeden i kammarens tillvaro, så kan man ej undgå att lägga
märke till att dignitärs- eller exellenstypen är tämligen
sällsynt i vårt öfverhus, om ock ej helt och hållet
frånvarande. Och som en af dess främste representanter
skulle vi vilja beteckna den man, hvars namn läses
här ofvan och hvars personlighet och lifsgärning i
dessa dagar äro föremål för särskild uppmärksamhet.
Frih. Hjalmar Palmstierna ingår nämligen den 31
mars i sitt sjuttioförsta år, och som han under flere
decennier intagit och ännu intager en mycket
framskjuten och bemärkt plats i det offentliga lifvet, kan
han med allt skäl räknas bland dettas mest
representative män. Jämte de förutsättningar, han därför ägt i
begåfning och vilja och förvärfvat genom arbete och
erfarenheter i många och maktpåliggande värf, kan
man äfven säga att han haft att räkna med eller draga
fördel af vanans makt. Frih. Palmstierna tillhör
nämligen en släkt, som visat utpräglad böjelse och
framgångsrik förmåga att hålla sig på samhällets höjder.
Redan den med adelskap år 1692 hugnade stamfadern,
lagmannen Magnus Schillers son var nämligen den
som en af frihetstidens verksammaste,
inflytelserikaste och mest olika bedömda rådsherrar bekante Nils
Palmstierna, och dennes sonsöner voro de
framstående bröderna Nils Fredrik och Carl Otto, den förre
svenskt sändebud i Wien under Metternichs tid och
sedermera i Petersburg, hvarunder han framgångsrikt
tillvaratog Sveriges intressen, den senare medlem af
statsrådet både under Karl XIV Johan och Oscar I
och i denna ställning och som landtmarskalk känd
som en af våra mest konservativa men mer dugliga
politici.
Den sistnämndes tredje son i ordningen i hans
gifte med Lovisa Eleonora Rudbeck är Nils Axel
Hjalmar Palmstierna, som föddes i Stockholm den 31
mars 1836. I enlighet med traditionerna inom sin ätt
— riksrådet Nils hade varit karolin och äfven krigare
i fransk tjänst, innan han framträdde som statsman i
frihetstidens partifejder, och statsrådet Carl Otto var
bland annat innehafvare af guldmedaljen för tapperhet
i fält under 1813—14 årens krig — ägnade sig den
unge Hjalmar Palmstierna åt den militära banan.
Han valde dock ej, i olikhet med hvad som plägar
vara vanligt inom våra baronliga släkter,
kavallerivapnet utan ingick år 1854 vid Vendes artilleriregemente.
De här tid efter annan och i behörig ordning erhållna
befordringarna gingo jämsides med annan verksamhet,
som vittnade om, att frih. Palmstierna hade förvärfvat
anseende för ovanlig duglighet. Så var han under
några år lärare vid Artilleri- och Ingeniörshögskolan
och blef år 1873 chef för artilleristaben. Utnämnd
till generalintendent 1883, hade han under några år
tillfälle att aflägga ytterligare prcf på ovanlig arbets
förmåga och militär skicklighet, hvilka väl ock voro
de bestämmande, då han år 1888 som generalmajor
anförtroddes landtförsvarsdepartementet. Under sin
fyraåriga statsrådstid hade han väl ej att glädja sig åt
någon uppmuntran eller framgång, utöfver dem vid
hvilka våra försvarsministrar i allmänhet fått vara
vana, men han vann riksdagens aktning och sympati
för sitt rättframma och bestämda uppträdande — egen
skaper, hvilka ofta senare och ännu i förening med
ovanlig arbetsförmåga förvandlat och betryggat frih
Palmstiernas ansedda ställning i kamrarna. Han har
nämligen i riksdagen haft talan ej blott som
regeringsmedlem utan som väld ledamot i Andra kammaren
under åren 1888—91, i den Första alltifrån år lyOO.
Hans ansedda ställning har jämte
mångsidigheten i hans förflutna verksamma lif betingats särskildt
af hans nitiska och intresserade arbete i statsutskottet
Vid afskedstagandet från statsrådsämbetet utnämndes
frih. Palmstierna till landshöfding i Jönköpings län.
Som höfding i sitt län har frih. Palmstierna
inlagt förtjänster af den art, att hans namn utan tvifvel
länge skall nämnas och minnas af dess befolkning.
Genom resor och besök i alla delar af länet har han
satt sig grundligt in i de intressen som funnits
liksom han väckt nya, allt till allmänt fromma. För
kommunikationer, rationellt jordbruk, industri —
särskildt att nämna torfmossarnes bearbetande — har han
med stor framgång arbetat, och iden småländske
bonden har frih. Palmstierna vunnit en vän för alla
tider.
EN KVINNLIG FÄKTKLUBB,
bestående af unga damer ur societeten, har Stockholm
i vinter erhållit. Den har tillkommit på initiativ af M.
Fillol, den franske i hufvudstaden verksamme fäkt-
mästaren, och har fått en särskild instruktris i M. Fillois
lärjunge fröken Wiel-Hansen. Härom dagen gaf den
kvinnliga fäktklubben en soiré på Grand hotell med
biträde äfven af
manliga fäktare,
herrar ur
societeten De
tvänne fäktande äro
fru H. Lindgren
och fröken Wiel
Hansen. Bak
omstående, från
venster å foton,
äro: Fröknarne
Behle, Larsén;
monsieur
Fillol, fröknarne
Skoglund, von
Platen, frih:an
de Geer;
fröknarne Wikander, Delin,
Wesslau, von
Plomgren,
Lagerheim,
EN KVINNLIG FÄKTKLUBB I STOCKHOLM.
– 426 —
//. 8 D.s GÖTEBORGSFOTOGRAF.
Kliché: Bengt Silfversparrt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
