- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 7 (1905/1906) /
437

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27. Den 1 April 1906 - På sanningens berg. Af P. S. - Isabelle Massieu. Af Artur Svale

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAR 8 DAG

kroppen ånyo, lif blixtrar ur ögat och ett behagligt
väsen talar ur anletsdragen. Förgätna äro bedröfvelse
och lidande, hela hans väsen andas den innerligaste
glädje öfver tillvaron. Med sjukdomen försvinna
äfven osköna lidelser. Hänförelse för allt ädelt och
skönt fyller den luttrade själen. Full af förtroende
till egen kraft, målmedveten och med orubblig
tillförsikt sträfvar den nya människan hän mot lifvets
ljusa höjder."

Dessa voro min vänlige ledsagares sista ord, som
han uttalade med öfvertygelsens djupa bröstton. Ännu
några ord till tack och dörrflyglarne slöto sig bakom
mig. Mina tankar dröjde ännu länge bland dessa
lyckliga människor, som hos modren-naturen funnit
det, som mången aldrig förmår uppnå: ro, lycka och
frid.

P. S.

ISABELLE MASSIEU.

EN KVINNLIG SVEN HEDIN.

I dessa
dagar då Sven
Hedins nya
färd börjar
draga
intresset ånyo bort
mot den
yttersta östern
synes det mig
lämpligt att för
H. 8. D:s
läsare presentera en annan
af Asiens på
kontinenten
mest
uppburna utforskare
och detta så
mycket mer
som madame
Isabelle
Mas-sieu i dessa
dagar får
mottaga sitt lands

förnämsta [-tacksamhets-och-]
{+tacksamhets-
och+} utmärkelsetecken: hederslegionen.

Liksom Hedin har hennes arbete varit förlagt till
det inre Asien, närmare bestämdt till Tibet och
angränsande områden men under det att han kommit
väster ifrån öfver ryskt område har hon haft de
franska östasiatiska besittningarne, Cotchin-China och
Indo-China till operationsbasis. Under sin första färd
1892 besökte hon Java, delar af främre Indien och
engelska Tibet. Sedan dess har hon gång på gång
inträngt i det inre af de franska besittningarne, har
genomströfvat delar af den mongoliska öknen El Goli
och från västsidan sökt sig in i Kina, ofta i trakter
där ingen fransman eller ens europé varit före henne.
Som bevis för det anseende madame Massieu
åtnjuter kan anföras att hon redan 1896 fick sig anförtrodd
ledningen af en af regeringen utrustad expedition.
Hon är medlem af alla möjliga geografiska sällskap
och akademier och hennes arbeten ha flerfaldiga
gånger belönats med hederspris. Hennes bok "Huru jag
genomforskat Indo-Kina" kröntes för sina litterära
förtjänster af franska akademien.

En begäran om några upplysningar för H. 8. D:s
räkning besvarades genast med en älskvärd inbjudan
till ett besök i hennes hem. Det första intrycket blef
ett par med smak och elegans arrangerade modetna
salonger; det nästa att dessa utgjorde en kondenserad
skildring af olika civilisationer, där det moderna
västerlandet fått lämna de stora linierna, formerna och där
all österns färgglädje och naiva konstuppfattning be
stått de växlande detaljerna, prydnaderna. På en högst
europeisk liten soffa en härlig broderad "äkta sjal",

mellan väggarnes guldstyfva draperier naiva
träinläggningar och egendomliga läderarbeten.

Denna excentriska och dock oändligt diskreta om
gifning inramar sin härskarinna på bästa sätt. En hög
kraftig gestalt, starka anletsdrag hvars väderbrynta hy
kontrasterar med det rika hvita håret, en spartansk
enkel svart dräkt — och såettsoligt,godtleendenärhontalar.

Hur jag kom att bli upptäcktsresande? Ja så länge
min man lefde reste vi mycket och besökte nästan alla
Europas länder och efter hans död hade jag ingenting
som band mig kvar här; jag kunde ge mig ut på
långfärder. Det var 92 jag började med en färd till Java
och Tibet och sedan har jag återvändt gång på gång till
samma trakter; man vinner ju de bästa resultaten
genom att koncentrera sig på en trakt och lära känna den
riktigt intimt. Det är endast då det intresserar mig.

Skulle ni vilja ge mig några biografiska uppgifter?

Åh nej. När man ber mig berätta om mig själf
svarar jag alltid att jag har inga anekdoter att tala om;
det har aldrig händt mig någonting och om mina resor
talar jag i mina böcker.

Det är ju samma trakter som ni och Sven Hedin
besökt, fastän ni kommit från något olika håll,
framkastar jag. Ha edra vägar aldrig korsat hvarandra?
Och ni vet väl att Hedin är ute på en ny färd?

Jo visst, det sista jag hörde om honom var att han
kommit till Erzerum. Nå, hans färder ha ju varit
mera betydande än mina; han har trängt mycket längre
in än jag. Vi ha aldrig träffat samman men invånarne
vid en af sjöarne i Ladak, det engelska Tibetområdet,
berättade en gång för honom att jag nyss passerat där förbi.

Ni vill väl inte anförtro mig hvart er nästa färd
skall gå? Har ni några bestämda planer?

Familjehänsyn ha ju hållit mig hemma de sista
åren men nu skulle kunna ge mig af på nytt.
Men jag har inga bestämda planer. Jag skulle kunna
försäkra er att jag inte ämnar resa vidare — och om
två månader skulle jag kanske kunna vara på väg igen.
Och hur det än är, börjar jag nog att tycka att en resa på
ett par år är ett stort företag och på mindre tid kan
man ju inte göra något allvarligt arbete . . .

Madame Isabelle Massieu gör rätt i att hänvisa
till sina skrifter då man frågar något om henne själf.
De säga visserligen ingenting direkt om hennes
person. De tala om färder genom torra heta öknar, öfver
kalla, öde högslätter. De låta oss följa kamei- och
åsnekaravaner öfver slätter och föra oss på yakens
rygg upp för fjällbranterna. De låta oss vara med vid
fästerna i hedna gudars tämpel och i hedna furstars
palats de visa oss skilda stammar och civilisationer i
deras hvardagslag — allt uppfattadt med en stark känsla
för det pittoreska, det åskådliga, gjutet i en stil, som
tyckes ha hämtadt sin varma färgmättnad ur "Tusen
och en Natts" sagoländer. Men dessutom skänka de
oss bilder af en nobel och harmonisk personlighet
som ser på allt mötande med en vänligt pröfvande
blick, som då och då får ett stänk af humor.

Artur Svale.

Efter porträtt. KHrbå • Rengt Silfversparre.

ISABELLE MASSIEU.

— 437 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:40:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/7/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free