Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 31. Den 29 April 1906 - San Francisco före ödeläggelsen. Af Gustaf Uddgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR S DAC.
SAN FRANCISCO: Vy åt väster; i oakgrunden Rådhuset med dess höga kupol.
SAN FRANCISCO OCH CALIFORNIEN.
NÅGRA RESEMINNEN FRÅN DE HEMSÖKTA TRAKTERNA. FÖR HVAR 8 DAG AF GUSTAF UDDGREN.
De flesta människor ha en alldeles oriktig
föreställning om, hur Californien ser ut. Man har hört
talas om hur härligt där skall vara och så tänker man
sig det som någonting mycket lumm gt och pittoreskt
och omväxlande. Californien är tvärtom i
verkligheten ytterst enformigt, så enformigt att det just
därigenom blir storslaget: en stor bred slätt bevuxen
med gulnadt gräs och sträckande sig från Rocky
Mountains ända ned till Stilla Oceanens kust. Och
så kan man antingen från bergen eller från kusten
öfverskåda hela denna 40 engelska mil breda slätt
och få en jättevy öfver densamma, så stor och vid
som man sällan ser maken till.
Längst ut mot norr begränsas denna guldgula
grässlätt af ett par bergåsar, hvilka mötas på ett par
mot hvarandra framskjutande näs. Det jämförelsvis
smala sundet mellan dessa båda näs är the "Golden
Gate" och å det södra af näsen är det, som det nu
förhärjade gamla glada Frisco är beläget.
När man med en af de stora järnvägsfärjorna
från Oakland anländer till Union Ferry Depot i San
Francisco, ser man visserligen en mängd boningshus
upp öfver de många kullar, hvarpå staden ligger, men
byggnaderna närmast tilläggsplatsen te sig som
intresselösa upplagsmagasin eller något dylikt. Snart
sitta vi emellertid i en af Palace-hotellets bussar och
när vi med denna hålla vårt intåg i San Francisco,
längs den ståtliga Märket street, börja helt andra
vyer öppna sig Tör oss.
Sedan vi passerat denna första del af Märket
street, på ömse sidor om hvilken de nu totalt
förstörda afrärskvarteren voro belägna, börja husen på
båda sidor att torna upp sig allt högre och högre,
ända tills i fjärran verkliga skyskrapare skymta fram
ur soldiset. Och Märket street ligger framför oss som
en oerhördt lång, sakta stigande Carl-Johans-gade,
som slutar någonstans långt, långt borta i väster bland
lummiga kullar.
Det nästa jag häpnade öfver, då jag sommaren
1892 besökte San Francisco, var detta präktiga Palace
hotell, det enda fullt europeiska på den tiden därute
i västern. Inte minst satte man värde på att ånyo en
gång få smaka efter europeiska begrepp vällagad mat.
Och så denna härliga, glastäckta "vinterträdgård" midt
inne i hotellet, där man kunde söka en välbehöflig
svalka under de hetaste timmarne midt på dagen.
San Francisco var alls inte någon det våldsamma
arbetets stad af det slaget som Chicago är.
Frisco-männen togo sitt arbete med ganska stort lugn och
det viktigaste tycktes vara, att man inte öfveransträngde
sig. De enda som riktigt lågo i voro stadens båda
dagliga tidningar, San Francisco Chronicle och
Exa-miner, ty trots af att ingenting egentligen hände
därute, ställde dessa dock så till, att de hvarje morgon
hade de största sensationer att roa sina läsare med.
För det mesta "händelser" som de själfva arrangerat,
men som likväl med förtjusning slökos af de
nyhets-törstande läsarne.
Som värst många sevärdheter hade San
Francisco inte att bjuda på, men de få som funnos där
voro så mycket märkligare. I främsta rummet
den högst kuriösa China-staden med dess smala 4 à5
våningars hus ofvan gatan, men dessutom lika många
om inte fler mystiska våningar nedåt, under jorden.
— 495 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
