Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 34. Den 20 Maj 1906 - L. M. Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. M. ERICSSON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Hvad stort sker, sker ofta tyst ... En verkligt
lifskraftig idé uppnår förr eller senare målet, utan att
göra något väsen af sig på vägen. Och många af
världens mest framstående personer ha lefvat och dött
i det obemärkta, men deras verk ha segrat och blifvit
till gagn och välsignelse för deras land och hela
mänskligheten.
En af Sveriges mest framstående industrimän, en
person som från början till slut genom egen begåfning
och energi själf grundmurat ett verk, mera
storartadt, än de flesta, telefonteknikern Lars Magnus
Ericsson är en sådan man, som arbetat i det tysta, i det
att han själf ständigt afhållit sig från offentligheten. I
närvarande stund är Aktiebolaget L. M. Ericsson
& komp. en af Sveriges allra största, mest solida och
på världsmarknaden mest kända affärer. Men f. d.
chefen är allt fortfarande samme enkle och
anspråkslöse man, som han alltid varit. Han fyllde 60 år den
5 maj och kunde då, om han velat, ha blifvit
föremål för en storartad hyllning. Men han firade
sin sextioårsdag i Berlin, och några telegram var allt,
som gaf uttryck åt hans vänners beundran och aktning.
Lars Magnus Ericsson är hemmansägareson,
bördig från Värmland. Han arbetade först hos smeder i
hembygden och sedan 1866—72 i Stockholm på Öller
6 komp:s verkstad för tillverkning af telegrafapparater
och andra instrument. Med statsstipendium
praktiserade han därpå tre år i Tyskland, Schweiz och
Ryssland. 1876 inrättade E. i Stockholm en mindre
verkstad för tillverkning af matematiska och fysikaliska
instrument. Följande år, efter Graham Bells
uppfinning af magnettelefonen, började E. tillverka
telefoner och trumpeter till signalgifvare. 1881 kan sägas
vara ett genombrottsår för Ericssonska verkstaden, i
det att då fullständiga telefonapparater med olika
signalgifning började tillverkas. Fabriken måste allt
mer utvidgas och flyttades upprepade gånger, tills den
1884 kom under eget tak i n:r 5 Tulegatan.
Arbetspersonalen var då ännu blott 55 man.
År 1891 måste emellertid fabrikshuset tillbyggas,
så att den fick fasad också åt Rådmansgatan, 1896—
98 byggdes det storartade fabrikskomplexet 15, 17 och
19 Tulegatan, en sevärdhet af första rang. År 1902
hade personalen vuxit till 1,100 à 1,200 man. Nu
består den af 1,400 man. Därtill kommer bolagets
fabrik i Petersburg, startad 1897 och i närvarande
stund sysselsättande 5 à 600 man. Äfven i Buffalo
har bolaget en egen fabrik, igångsatt i förra månaden
och byggd för 500 arbetare.
Ända till 1896 hade L. M. Ericsson varit
personlig innehafvare af den storartade affären, men detta
år ombildades denna till ett aktiebolag. E. skänkte
då ett stort antal aktier till de äldsta medhjälparne
bland tjänstemän, förmän och arbetare. Aktiekapitalet
var till en början 1 mill. kr. Sedermera erhöllos tre
aktier för en, à 1,000 kr. I början af år 1901
inköptes aktiebolaget Telefonfabrikens verkstäder och
betalades med 400 aktier i aktiebolaget L. M. Ericsson &
komp., som sålunda i närvarande stund har ett
aktiekapital af 3,400 aktier à 1,000 kr. Men i marknaden
är deras värde åtta gånger så stort — detta omtaladt
som ett bevis på den allmänna uppskattningen af
företaget. År 1900 lämnade L. M. Ericsson, den genialiske
konstruktören af många olika telefonapparater och den
outtröttlige ledaren, sin plats som bolagets
verkställande direktör. Han kvarstannade dock som ledamot
af styrelsen och aktiv "arbetare" på fabriken till maj
1903. Numera bor han på sin egendom Alby i Fittja,
där han bedrifver stort landtbruk.
Omkring 70,000 telefonapparater tillverkas nu
årligen vid Ericssonska verkstäderra i Stockholm.
Härtill kommer en vidlyftig fabrikation af allt, som hör
till telefonstationer såsom växelbord m. m., af
telegraf-apparater, brandtelegrafer, mätningsinstrument, o. s. v.
Det är lätt att förstå, att fabrikslokalerna, där denna
omfattande och synnerligen kinkiga tillverkning äger
rum — vid telefontillverkningen förekomma
hundratals olika smådelar och detaljer, som fordra de mäst
sinnrika verktygsmaskiner och den största
noggrannhet — äro i sitt slag imponerande. H. 8. D. är i
tillfälle lämna en serie nytagna bilder från L. M.
Ericssons & komp:s verkstäder, och de äro tydliga bevis
för betydelsen
af L. M.
Ericssons oförgätliga
lifsgärning.
Af
tillverkningen går den allra
största delen af
hela
produktionen till
utlandet, särskildt till
England och
dess kolonier.
Men stora
beställningar
effktueras
äfven till
främmande världsdelar, Asien,
Australien o.
s. v. Sverige
torde utom
Aktiebolaget L. M.
Ericsson &
komp. äga blott
en dylik
storartad exportafrär,
nämligen
Separator.
Hl’AH 8 DAOS fotograf i Sthlm. Klichf: Bengt Silfversparre.
AKTIEBOLAGET L. M. ERICSSON & KOMP. NYA VERKSTADSBYGGNAD.
— 538 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
