Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 36. Den 3 Juni 1906
- Johan Alfred Enander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN ALFRED ENANDER.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
En märkesman för vår svensk-amerikanska
dotternation gästar för närvarande fäderneslandet. Det är
doktor Johan Alfred Enander, sedan åtskilliga år
tillbaka redaktör för den kända i Chicago utkommande
tidningen Gamla och Nya Hemlandet.
D:r Enander har under sin 37-åriga vistelse i
Förenta staterna blott en gång, år 1878. besökt
Sverige, då såsom ombud till en internationel
kongress.
Doktor Enanders lifsgärning är i Sverige mindre
känd än den förtjänar. Honom tillkommer en
väsentlig del af äran för att våra bröder på andra sidan
Atlanten ännu bibehålla vårt språk och lära sina barn
att tala och älska detsamma. Hvad detta betyder har
ännu ej i hela sin vidd blifvit klart för det gamla
Sveriges innevånare. En helt flyktig tanke på det
sakförhållandet, att inom en nära framtid svenskarne
i Amerika äro lika talrika som svenskarne i Sverige,
bör dock klargöra, af hvilken betydelse det skall blifva
för båda dessa grenar af vårt folk, om de fortfarande
skola äga ett gemensamt tungomål eller ej. Att kämpa
för svenska språkets rätt i Amerika, att i tal, i
dikt-. ning och i hvardagslifvets tusen skärmytslingar hålla
vår fana högt för detta ädla mål har varit Enanders
verk, att segra i denna kamp synes blifva hans sköna
belöning, nu då hans egen lefnad efter mänskligt
mått nalkas sin afton.
Då d:r Enander nu åter står på svensk botten,
och Sverige hälsar honom välkommen hem, bringar
H. 8. D. härmed hans porträtt beledsagadt af en
kortfattad lefnadsteckning, förvissad om att vår svenska
allmänhet gärna formerar närmare bekantskap med
den grånade prässveteraren, skalden och
historieskrifvaren från fjärran väster.
*
Född i ett bondehem i Västergötland den 22 maj
1842, uppväxte han på fädernegården. Först vid
femton år fick den läsgirige gossen tillfälle till någon
skolgång. Under stor fattigdom bedref han under en
kort tid sina studier, hvarefter han innehade en
kopistbefattning till år 1866, då han återupptog studierna
och efter några månaders privatundervisning vann
inträde i 6:te klassen vid Vänersborgs läroverk.
Fattigdomen nödgade honom emellertid att år 1869 följa
ett af domprosten Wieselgren i Göteborg gifvet råd
att utvandra till Amerika och där söka inträde vid
Augustana College, svensk-amerikanernas första
läroverk, som då var beläget i Paxton i staten Illinois.
Efter att en kort tid ha idkat teologiska studier
därstädes, vardt E. i december samma år utsedd till
redaktör vid veckotidningen Gamla och Nya
Hemlandet. Han hade nämligen redan i Sverige visat håg
och begåfning för publicistisk verksamhet genom sina
bidrag till ortstidningarna. Chicago blef snart
Hemlandets utgifningsort och E. flyttade dit. I den stora
branden 1871 förlorade han i likhet med de flesta
svenskar i staden nästan allt hvad han ägde. Som
medlem af skandinaviska nödhjälpskommittén
arbetade han under påföljande vinter med energi i sina
landsmäns intresse, insjuknade därunder svårt och
reste på läkares inrådan till Mexiko för att i dess
mildare luftstreck reparera sin hälsa. Han återvände
med återställda krafter och kunde redan samma år
(1872) vid sidan af sin tidningsverksamhet deltaga
såsom politisk talare i den af det republikanska partiet
förda valstriden i och för president Grants återval.
Samma år ingick E. kompaniskap med G. A.
Bohman och firman inköpte samt utgaf tidningen till
1890, då E. sålde sin andel i affären. Åren 1874—77
utgaf samma firma äfven en illustrerad månadsskrift
benämnd När och Fjärran samt från år 1879 en
annan illustrerad tidskrift, Ungdomsvännen, hvilken efter
ett par år öfvergick i andra händer. E. redigerade
dessa tidskrifter samtidigt med Hemlandet.
Af guvernören i staten Illinois utnämndes E. år
1879 till ledamot af statens undervisningsnämnd att
fylla uppkommen vakans samt valdes sedan till en
andra termin. En ännu högre utmärkelse vederfors
honom 1889, då president Harrisson utnämnde honom
till amerikanskt sändebud i Köpenhamn. Iråkad
sjukdom tvang honom dock att afstå den höga posten.
Kallad ait bestrida professuren i svenska språket
och litteraturen vid Augustana College i Röck Island,
Illionois. år 1890, utbytte E. i september s. å.
redaktionsstolen mot katedern, hvilken senare han
innehade under trenne läsår. Därpå inträdde han ånyo på
tidningsmannabanan i egenskap af redaktör vid
veckotidningen Svenska Journalen i Omaha, staten Nebraska
men intog åter år 1896 sin förra plats som
chefredaktör vid Hemlandet, hvilken han fortfarande innehar.
Såsom journalist har visserligen E. gjort sina
största insatser i de kulturella sträfvandena bland
svensk-amerikanerna, icke desto mindre har han
äfven på andra områden gjort sig gällande. Som
föreläsare och vältalare har han bland dessa knappast haft
sin jämnlike. Hans omnämnda deltagande i 1872 års
valstrid var endast början till en lång karriär såsom
politisk talare, ty sedan ett tjugutal år tillbaka har E.
regelbundet hvart fjärde år anlitats af republikanska
valbestyrelsen att propagandera för partiets
grundsatser och verka för dess presidentkandidats val.
Vid sidan af sin verksamhet som redaktör och
föreläsare har E. idkat ett rätt betydande författarskap
som historisk skriftställare och diktare. Resultatet
häraf föreligga i arbeten sådana som: Förenta
staternas historia (Chicago 1875—80), Valda skrifter
(Chicago 1892), Nordmännen i Amerika (Röck Island 92),
Våra fäders sinnelag (Stockholm 94), samt i de
minnes- och fästdikter, uppsatser och skildringar han i
stort antal strött omkring sig i svensk-amerikanska och
svenska tidskrifter och kalendrar. Han har äfven
utgifvit en antologi med titeln: Ur svenska sången
(Röck Island 1901).
Bland de mera illustra tillfällen vid hvilka E.
uppträdt som fästtalare må blott nämnas: svenskarnas
dag vid världsutställningarna i resp. Philadelphia 1876
och Chicago 1893, vid aftäckningen af Linnéstatyn i
Lincoln-parken i Chicago samt vid mottagningen för
den svenska militärbeskickningen till Chicagos
50-års-jubileum år 1887.
E., är ledamot af ett flertal lärda sällskap, har från
Augustana College hederstiteln juris doktor samt
innehar medaljen literis et artibus för vittra förtjänster
tillika med en polsk patriotisk orden.
I sitt skriftställeri är E. alit igenom den
foster-ländske svensken. Trots sina nära 40 år i Amerika
är han så föga amerikaniserad att han inte ens
tillägnat sig konsten att obehindradt uttrycka sig på sitt
adoptivlands spiåk. Man har till och med förebrått
honom för att gå allt för långt i sin ifver att upphöja
den svenska nationalkaraktären och klandra den
"ang-lo-amerikanska". Men en betvdande faktor vid
upp-bevarandet af svenskheten och, låtom oss säga
Sverigekärleken i Amerika har han varit, däråt har han
ägnat sig så helt och odeladt att han föga mer
medhunnit.
D:r Enander har nu kommit hem till Sverige för
att söka en tids hvila. Det oaktadt torde hans krafter här
tagas rätt mycket i anspråk. Bland annat lär han vara
själfskrifven som fästtalare på svensk-amerikanernas
dag vid Norrköpings-utställningen den 30 juni. D:r
E. kommer att vistas mesta tiden i sin födelsebygd
i Västergötland, där hans permanenta adress blir Borås.
*
Det är att hoppas, att doktor Enander under sin
Sverigeresa skall röna den hvila som ett långt
arbets-fylldt lif förtjänar, och den heder som fäderneslandet
är honom skyldigt för god och trogen vakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:40:38 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/7/0584.html
