Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40. Den 1 Juli 1906 - Illustreradt allehanda från skilda delar af landet - En konstnärinnas 90-årsdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
synta pedagogiska verksamhet kände fil. d:r Martin
Schück. Äfven den gamla damen själf har på sin tid
gjort en stor insats i Stockholms bildningslif såsom
sin tids mest framstående pianist. Utgången från en
högeligen musikaliskt intresserad familj — fadern
grosshandlaren Salomon Josephson och modern Beata
Levin — där mycken musik idkades och regelbundet
qvartettmusik anordnades, föddes Wilhelmina
Josephson den 2 juli 1816. I detta musikaliska hem
fostrades de 10 barnen i en konstnärlig miljö och "Minas"
bröder, Dir. Mus. vid Uppsalauniversitet. Prof.Jacob
Axel Josephson och Ludvig Josephson, den framstående
regissören och teaterledaren, hafva gjort det
Josephsonska namnet kändt öfver Norden. Edvin och
Wilhelm voro också musikaliskt intresserade.
Redan vid 12 års ålder var Mina så utbildad att
hon kunde ge en första konsert, vid 14 gaf hon
redan undervisning åt några elever äldre än hon själf,
och äfven åt sin 2 år yngre broder Jacob som sedan
skulle rikta vår svenska sång med så många pärlor.
Andra sedan vordna berömdheter ha också fått sin
första handledning af Mina Josephson — först och
främst Ludvig Norman, hvilkens talang upptäcktes
af hans lekkamrat Wilhelm, som förde honom till
systern, och hon gaf honom hans första utbildning
under 3 års tid, till h ns ll:te år, då han började
komponera. Äfven den sedan så framstående
sångerskan Mathilda Ebeling utbildades sedan af henne
i piano.
Sedan barnen voro vuxna, men ännu samlade i
föräldrahemmet bildade desamma mötesplats för allt
bemärkt i Stockholms musikvärld af både inhemska
och utländska artister. Jenny Lind, Günther, Gunnar
Wennerberg, August Berneald, Andreas Sidner m. fi.
voro där trogna gäster, af utländska artister
kapellmästare Reinicke o. a.
Sedan Mina ingått äktenskap med d:r Schück
1844, utvidgades kretsen vid de matinéer för
kammarmusik hvilka gåfvos i det nya hemmet. Dit kom
Adolf Lindblad, Troili, Hallström, den berömda
sångerskan Normanni, Günther, Foroni, Arnoldson, fru
Nissen-Saloman och Pacius samt pianisten Charles
Mayer.
Det starkaste vänskapsbandet knöt Mina
Josephson med Jenny Lind och den högt begåfvade Maria
Ruckman, hvilka tre af broder Jacob benämdes "den
kärälskliga treklangen" hvartill han var sepiiman och
den gemensamme vännen Andreas Sidner grundbasen.
Äfven den sedermera som skriftställarinna
bekanta Sofia Adlersparre, född Lejonhufvud, var som
flicka fru Schücks elev, och i hennes högst
musikaliska föräldrahem umgicks hon flitigt och hade där
äfven nöjet få introducera Jenny Lind, och såmedelst
öppna väg för henne inom societeten.
Den insats fru Schück gjort inom Stockholms
konsertväsen har varit ganska stor. Både som ung
flicka och ung fru gaf hon konserter och medverkade
ändå mera vid andras, efter den tidens sed utan
klingande valuta, blott för sakens skull. Bl. a.
medverkade hon vid den konsert Jenny Lind gaf å
Carolina i Uppsala 1842 till förmån för brodern och
vännen Jacob Axels utländska resa. Hon är också den
som här för vår publik introducerat Schumanns och
Chopins musik, och har kanske gedignare än många
berömdheter framtört Beethovens sonater och konserter.
Det var Maria Ruckman som först gaf henne en
inblick i Beethovens musik, som i deras ungdomstid
ännu var ganska okänd. Slutligen var fru Schück en
af samtidens mest eftersökta lärarinnor.
Efter den första utbildningen i barndomen har
denna konstnärinna mest utbildat sig själf. Då Charles
Mayer gästade hennes hem önskade hon lektioner af
honom, men han gaf henne blott två; "hon behöfde
inte mer utbildning". Äfven en känd engelsk
kvinlig pianist, gaf henne några lektioner, och
önskade att fru Schück skulle följa henne till London
att där "göra carrière" men hon föredrog Sverige och
hemmet.
Sorg öfver en 10-årig dotters död och tilltagande
sjuklighet gjorde att fru Schück så småningom drog
sig undan det offentliga lifvet, men intresset för
musiken och konst i allmänhet har följt henne ända in
i hennes sena ålderdom och gjort hennes sinne nytt
och vaket. Värderad och aktad är hon dessutom som
få, och värd att nämnes på sin 90-årsdag.
Kliché: Kem„ A.-B. Bengt Silfversparre stwm—Gbg
UNGDOMSMÖTET 1 HJO.
"Excelsiorförbundet", som stiftades i Skara 1903, har sedan dess utvecklat sig ganska raskt och med sina talrika afdelningar på
olika orter i Västergötland verkat afsevärdt för sitt syfte: att samla ungdomen till förädlad samvaro och till gemensamt arbete för
fosterlandet. I år har förbundet känt sig starkt nog att kunna inbjuda hela Västgötaungdomen till möte, och under tre mötesdagar har ett
stort antal deltagare varit samlade, därvid föredrag hållits. Andra ungdomsmöten ha afhållits på flera ställen i landet.
— 638 —
Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
