Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 44. Den 29 Juli 1906
- Vilhelm Dyrssen. Af S. Drysén
- Prinsessan Margaret i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILHELM DYRSSEN.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Namnet Dyrssen hade knappast hunnit blifva
enrolleradt i den svenska flottans annaler förrän det
gjorde sig inom fackmannakretsar bemärkt. Deras
bärare voro tre, Gerhard Dyrssen, en tid ledare af
vårt sjöförsvars angelägenheter och nu landshöfding i
Karlstad, samt tvillingbröderna Gustaf och Vilhelm
Dyrssen De hade knappast fått sina
löjtnantsepo-letter förrän uppmärksamheten fastades vid de
hurtige, för sitt sjömannakall intresserade och liksom
skapade fränderna. I närvarande stund hvila
förhoppningarna närmast vid innehafvaren af sjöförsvarets
port-följ, amiral Vilhelm Dyrssen, vår yngste konteramiral.
Släkten Dyrssens förfäder ha sedan urminnes
tider varit jordägare i Ditmarschen, där den äldste
kände stamfadern Johan Dyrssen ägde gården Büsnen
År 1840 öfverflyttade emellertid en af släktens
medlemmar Peder Dyrssen till Sverige och förvärfvade
sig Fennislunda samt del i Klagstorp i Västergötland.
Därmed har familjen blifvit svensk.
Och svensk till tänkesätt.
*
Jag minnes en gång, då jag vistades ombord på
flottans kusteskader under de stora krigsskedena och
denna under amiral v. Otters högsta befäl samt med
amiral Palander som chef för den anfallande "röda"
styrkan hade gått till storms mot Oscar-Fredriksborgs
fästningsvärn för att simulera en forceringsattack.
Det gällde efter det tillbakaslagna anfallet att i den
genom krutröken osiktbara luften — man använde
då ej rökfritt krut — vända åter genom smala gatt
och trånga sund med uppdrifven fart.
Fartygsbefäl-hafvarne tvekade — hvem gick i tëten med sitt
fartyg? — .1°) en Dyrssen!
Vi Så längre fram i tiden. Den röda och den
blå styrkan sku le sammandrabba i Stockholms
skärgård och operationsuppgifterna voro gifna, ehuru
eskaderbefälhafvarne hade full handlingsfrihet hvad
dispositioner, strategi och taktik tilllhörer. Det var
en tvekamp mellan bröderna Dyrssen. Den ena
styrkan fördes af Gustaf och den andra af Vilhelm
Dyrssen. Enligt samstämmiga uppgifter lyckades den
senare så eftertryckligt korsa broderns för öfrigt väl
genomtänkta och skickligt utförda planer, att han stod
som herre på valplatsen. En sådan kapacitet måste
det svenska sjövapnet särskildt taga vara på.
Den omedelbara följden blef att inom flottans
vapen upprättades en fullkomligt ny funktion
"inspektören af flottans öfningar till sjös" — en befattning,
med hvars maktpåliggande kraf knappast någon annan
än den för vårt periferiska försvar närmast
intresserade gjort sig fullt förtrogen. Dess
innehafvare skall nämligen kunna
karaktäriseras såsom den svenska floitans mest
framstående strateg och skickligaste taktiker.
Den förste, som fick bekläda denna
ansvarsfulla post, blef Vilhelm Dyrssen, som
samtidigt befordrades till den grad, som
motsvarade hans kall. Inom flottan rådde
väl knappast mer än en mening o n att
han också var därtill bäst skickad. Ett
orubbligt lugn, strategens förnämsta
egenskap, ett beräknande föru-seende,
taktikens kännemärke, respekt öfver hela linien
bland officerare som manskap — se där de
nödiga kvalifikationerna för högste
befälhafvaren öfver den svenska flottan i
strids-linie. Ty det är "inspektören öfver flottans
öfningar till sjös" som vid krigsutbrott skall
leda flottans operationer, han benämnes
därför också inom vapnet "kustamiralen".
Tidigare än hvad
inspektören-kustamiralen kanske själf beräknat fick han sig
det kräfvande uppdraget ålagdt att samla
Sveriges maritima krafter för att even-
tuellt visa hur det svenska stålet biter. Det var under
Karlstadsförhandlingarnas bekymmersamma och
ansvarsfulla dagar. Han låg då med sin fullt
mobiliserade flotta på västkusten med order att vara beredd.
Vi veta också alla att han en mörk stormig höstnatt,
då krisen i Karlstad stod på sin spets, fick telegrafisk
befallning att gå norrut och i daggryningen
rapporterades från signalstationerna på den norska kusten . . .
Denna expedition bör ha gifvit mången god
anledning till ett närmare eftersinnande af den svenska
flottans sammansättning och skick, den bör ha
föranledt en noggrann pröfning af hvad våra sjöstridskrafter
förmå och hur de efter måttet af våra resurser
behöfva kompletteras. Det lider väl heller icke något
tvifvel om att det är på amiral Dyrssens initiativ som
den nya flottkommittén tillkommit och det är väl också
på hans samt krigsminister Tingstens tillskyndelse
som dåvarande ministerchefen gjorde sin bekanta
diktamen om en planmässigare samverkan mellan vårt
försvar till lands och till sjös.
Hvad sjöstridsKrafternas utveckling beträffar torde
man ej taga miste om man vågar det påståendet att
amiral Dyrssen kommer att med sin erfarenhet från
sommaren 1905 bestämdt påvrka en ökning af våra
pansarbåtars tontal och bestyckning samt en hastigare
anskaffning af torpedjagare eller siögående
torpedbåtar. Han skall nu föra vapnets runor inför
riksförsamlingen. Erfarenheten och intresset skola
tvifvelsutan para sig i hans anslagskraf.
Men vår nuvaranJe sjöminister har äfven på annat
sätt sökt väcka det svenska folkets intresse för Axel
Oxenstiernas gamla sats: flottan är Sveriges försvar.
Han har med föredrag i olika städer häfdat flottans
anspråk på de anslagsbeviljandes understöd och i med
varm glöd framförda anföranden framhållit dess
uppgift att i första hand afvärja en fientlig invasion och
skydda vår hand;l. Hans nitälskan för fosterlandets
väl, hans förtröstansfulla hopp om att en dag se
Sveriges flotta kraftig nog att kunna förjaga en
brandskattande fiende gjorde honom en gång till kandidat
till Andra kammaren för vårt förnämsta
örlogssamhälle, Karlskrona. Nu står han i den situationen att
han fullt ut kan visa hvad han bär i skölden.
Statsrådet Dyrssen är född den 26 mars 1858,
beräknar tur som officer i flottan från den 9 okt.
1877 och tur inom konteramiralsgraden från den 21
okt. 1904 Sedan år 1888 är han gift med
friherrinnan Maria Charlotta Therèse Lizinka af Ugglas, född
1866.
5. Drysén.
fntoorali Kliché: Bengt Silfversparre.
PRINSESSAN MARGARET I GÖTEBORG: På genomresa till England i och
för ett besök i fädernehemmet — under prins Gustaf Adolfs stränga militära
tjänstgöring och medan omfattande reparationer pågå i hertigparets slottsvåning —
passerade prinsessan Göteborg den 19 juli på det mest sympatiska sätt hälsad och
hyllad af stadens befolkning.
- 698 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:40:38 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/7/0712.html
