Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 45. Den 5 Augusti 1906 - Hugo Blomberg - Finskt-skandinaviskt möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR HUGO BLOMBERG.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Rösträttsfrågan är åter föremål för utredning af
en kommitté. Den uppgift, som tillagts de ledamöter
af riksdagen, hvilka af den nuvarande regeringen
kallats att öfverväga och öfverlägga om linierna för dess
till instundande riksdag bebådade rösträttsförslag,
tillhör icke de lättaste. Regeringens egen uppgift är
ännu svårare, därom synes hon själf vara fullt
medveten att döma af statsminister Lindmans nyligen i
prässen återgifna uttalanden till en känd fransk
tidningsman. Så har då den regering, som stödjer sig
på första kammaren, men tillika måste söka bryta det
starka motståndet i andra kammaren, känt sig äga
behof af en förnyad utredning — en bepröfvad ehuru
icke alltid lyckad svensk metod att öfvervinna politiska
svårigheter. Kommitténs uppgift är emellertid
uppenbarligen af öfvervägande praktiskt politisk art. Den
statistiska utredningen, som nu återigen påkallas, åligger
statistiska centralbyrån och pågår som bäst, medan
kommittén ajournerat sina sammanträden för en tid. Då
den i höst åter sammanträder, blir det sannolikt ej
för att författa ett vanligt kommittéutlåtande, utan helt
visst i främsta rummet för att bistå regeringen vid
bedömandet af de riksdagspolitiska konjunkturerna och
med råd och dåd medverka till sådan omläggning af
det s. k. Påbodaförslaget, att det redan ryktbara
syftemålet: "de nödvändiga 21 rösternas omflyttning" må
kunna nalkas sitt förverkligande.
Den främste mannen i denna kommitté torde ur
viss synpunkt vara professor Hugo Blomberg, hvars
välkända drag äro återgifna på första sidan. Såsom
ordförande i konstitutionsutskottet har han mer än de
flesta andra inom och utom riksdagen haft tillfälle
och skyldighet att grundligt studera rösträttsfrågan i
alla de skiftande former den under åratal iklädt sig.
I denna egenskap har han också, särskildt under de
senare åren, alltmera blifvit den officielle talmannen
för Första kammarens rösträttspolitik, och vid
kammarens korta rösträttsdebatt den 14 maj i år var det
han, som med obestridlig färdighet parerade
dåvarande statsministerns anförande. En replik, som
professor Blomberg härvid gaf, torde ha fäst sig i
minnet hos de flesta. Excellensen Staaff hade haft sitt
bekanta yttrande, att "Andra kammarens uppgift är
att tillse att klockan går, Första kammarens att se hvad
klockan är slagen". Svaret blef, att med denna
uppgift kunde Första kammaren ej låta sig nöja;
kammarens plikt vore snarare den att se till, att klockan
går rätt. Äfven de, som snarare dela hr Staaffs än
hr Blombergs politiska uppfattning, torde instämma
med den senare däri, att just sådan måste en öfre
kammares uppg ft vara, om en sådan kammare öfver
hufvud skall finnas till. Huruvida verkligen Första
kammaren fyller den af konstitutionsutskottets
ordförande formulerade uppgiften, blir en annan fråga.
Men uppenbarligen kan ingen politisk institution få
något raison d’ètre blott genom att med händerna i
skötet sitta och afläsa visarens gång på tidens ur.
Innan professor Blomberg inträdde i riksdagen,
hade han i åtskilliga år verkat som universitetslärare
och kommunalman. Född den 9 febr. 1850 å Axmars
bruk i Gästrikland, blef han 1869 student i Uppsala,
1873 fil. kand. och 1775 fil. d:r efter att hafva utgifvit
en afhandling angående det svenska landstinget. Då
han sedermera öfvergick till juridiska studier, var det
också i öfverensstämmelse med hans föregående
studiearbete att det företrädesvis blef stats- och
förvaltningsrätt. som fångade hans intresse. Efter aflagd
juris kandidatexamen kallades han också till docent
i statsrätt vid Uppsala universitet, och då professor
Rydin i egenskap af riksdagsman hvarje år hade flera
månaders tjänstledighet från professuren i statsrätt,
hade Blomberg under ett tiotal år ständigt upprepade
förordnanden att förestå denna. År 1891 utnämndes
han till e. o. professor i statsrätt, förvaltningsrätt och
folkrätt och 1894 till ordinarie professor i samma
ämnen. Som vetenskaplig författare har han också
varit verksam. Utom gradualafhandlingen må nämnas
hans docentspecimen, afhandlingen om "Sveriges
högsta domstols statsrättsliga ställning och betydelse"
(införd i Uppsala universitets årsskrift 1880), "Den
nordiska förvaltningsrätten", "Om svenskt
statsbor-garskap" samt artiklar i Nordisk Retsencyklopedi,
Handwörterbuch der Staatswissenschaften m. m. Vid
den stora jubelfest, som 1893 firades i Uppsala till
trehundraårsminnet af Uppsala mötes beslut i
bekännelsefrågan, utnämndes Blomberg till juris
hedersdoktor. I studiesyften har han företagit åtskilliga
utländska resor.
År 1893 valdes professor Blomberg till ledamot
af Första kammaren för Kopparbergs län. Med den
i konstitutionella frågor auktoritativa ställning han
ägde såsom professor i statsrätt var det naturligt, att
han snart insattes i konstitutionsutskottet, först som
suppleant, sedan som ordinarie ledamot, och numera
bekläder han, som ofvan nämndes, st dan några år
tillbaka den ansvarsfulla och kräfvande
ordförandeposten i det grundlagsvårdande utskottet. De insatser
han här gjort måste ju bedömas olika allt efter olika
p •litiska grunduppfattningar, men därom torde
meningarne ej vara delade, att han med stor
samvets-grannhet och plikttrohet och mycken insikt ledet
konstitutionsutskottets förhandlingar.
På somrarne, mellan det ansträngande
riksdagsarbetet och höstterminens föreläsningar, kollegier och
tentamina, brukar professor Blomberg gärna hvila ut
uppe bland dalamännen, hvilkas representant i Första
kammaren han är. Invid det härliga Leksand, hvars
kyrka med lökformig kupol höjer sig- ur björkarnes
grönska på sin udde i Siljan, har han inredt åt sig
en sommarfristad, från hvilken han ser öfre Dalälfven
med dess djupt skurna nipstränder i dess utlopp från
Siljan. —p—.
FINSKT-SKANDINAVISKT MÖTE.
Efter fotoaraH. Kllrh* • Hmar xtirversparrc.
OLOFSBORGS SLOTT, MÖTETS HÖGKVARTER
Ett "finskt-skandinaviskt möte med kristligt
program" har den 17—23 juli hållits i det gamla härliga
finska slottet Olofsborg, beläget på en holme utanför
Nyslott. Till följd af tryckta politiska förhållanden
kom det ej att officiellt ingå i ledet af de af Nordens
kristliga studentförbund anordnade studentmötena, men
både i fråga om deltagare — omkr. 450— läggning och
syfte kan det annars räknas dit.
Som ett apropos meddela vi en bild af Olofsborgs
gamla slott, i hvars väldiga, höghvälfda sal
förhandlingarna höllos.
— 714 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
