Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 4. Den 28 Oktober 1906
- Agi Lindgren
- Märklig svensk uppfinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AGI LINDEGREN.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Sedan några månader äga stockholmarne en ny stor
kyrka, Gustaf Vasakyrkan, belägen vid Odengatan i
Vasastaden. Det är i och för sig icke något
märkvärdigt i dessa dagar, då kyrkobyggandet i Stockholm
bedrifves med en energi som knappast står i rimligt
förhållande till behofvet; men det märkvärdiga är att
man denna gång har de giltigaste skäl att gratulera
både arkitekten och stockholmarne, den förre som
slutfört sitt hittills mest omfattande och mest
betydande arbete, de senare som fått en verkligt vacker
kyrka, en prydnad för platsen och för hela stadsdelen.
Visserligen har detta byggnadsföretag liksom de flesta
större sådana i vårt land framgått i kompromissens
tecken: arkitekten hade ursprungligen tänkt sig en
kyrka med monumentalare proportioner och ädlare
dekorativ utstyrsel. Men så som den blifvit, har
man gjort det bästa möjliga med de materiella medel
som stodo till buds, och bristen på dekorativa detaljer
har man delvis lyckats utfylla genom att flytta den
gamla skulpterade altarprydnaden af Burchard Precht
från Uppsala domkyrka, där den icke alls passade,
till den nya Vasakyrkan, i hvars stil den utmärkt
väl låter infoga sig.
Mannen som sålunda fört en svår uppgift till en
lycklig lösning är slottsarkitekten Agi Lindegren. Han
är ännu i sina bästa år, men har bakom sig mycket
och framgångsrikt arbete på olika områden. Han är
född 1858 i Hudiksvall, var elev vid Tekniska
högskolan 1878—1882 och vid Konstakademien
1882—1885, hvarefter han företog studieresor till Frankrike
och Italien 1885—1886, till Tyskland och Italien 1888
för att studera väggmålningsteknik, till Tyskland och
Italien 1890 för Uppsala domkyrka samt till Tyskland
och Frankrike 1896. Sedan 1885 är han arkitekt i
öfverintendentsämbetet och sedan 1895 därjämte
slottsarkitekt vid Drottningholm. Hans arkitektoniska
verksamhet omspänner ett ganska stort område från
kyrkor och andra monumentala byggnader ned till små
trefliga villor i Stockholms skärgård och annorstädes;
bland hans mera bekanta verk äro Biologiska museets
byggnad i norsk stafkyrkostil på Djurgården, Nordiska
museets tillbyggnad vid Stockholmsutställningen. Till
dessa ansluter sig nu hans största arbete Gustaf
Vasakyrkan, ett verk karaktäriseradt af nobel
värdighet och klarhet.
Genom fin smak och ett fullkomligt mästerskap i
den konstnärliga stiliseringen af växtformer har
Lindegren vunnit stor berömmelse på den dekorativa
konstens fält. Han har sålunda ledt dekoreringen i
Johannes, Katarina, Jakobs, Östermalms, Gustaf Adolfs
och Adolf Fredriks kyrkor i Stockholm samt i ett
flertal landsortskyrkor. Vidare har han dekorerat
och illustrerat flera böcker, textat konstnärliga
adresser vid särskildt högtidliga tillfallen, som vid kung
Oscars jubileum, vid Nobelfästerna m. m. Han har
äfven fört etsnålen med smak och skicklighet i smärre
arbeten såsom ex-libris, humoristiska karrikatyrer o. d.
Till sist bör icke glömmas att Agi Lindegren är en
känd stockholmare och en synnerligen populär man.
Han är ordförande i Konstnärsklubben (jfr bilden å
vidstående sida) och fungerade som sådan med mycken
verve och liflighet vid klubbens nyligen firade
50-årsjubileum i konstnärshuset; han åtnjuter också
särskildt i konstnärskretsar stort rykte som skämtare
och oförtruten vitsmakare. Med ett ord: en
mångsidigt verksam, begåfvad och glad människa.
MÄRKLIG SVENSK UPPFINNING.
 |
H. 8 D:s stockholmsfotograf Kliché: Bengt Silfversparre.
INGENIÖR WESTFELTS MYNTRÄKNINGSAPPARAT. |
Hofrättsrådet C. G. Wästfelt och ingeniör A. U.
Westfelt ha nyligen inför ett antal inbjudna
demonstrerat en af den senare uppfunnen
mynträkningsapparat. Den nya apparaten synes tillfredsställa alla
rimliga anspråk på en pålitlig räkning. Den räknar snabbt
och all felräkning är fullständigt utesluten. De
afräknade mynten föras genom ett enda handgrepp ned
i förvaringslådor eller påsar; hufvudsumman afläses
och kontrolleras genom en med detta handgrepp
förbunden slagtäljare. Alla olika myntslag kunna med
en lätt verkställd omreglering för olika storlekar
afräknas med samma apparat och densamma räknar
med preciserad noggrannhet äfven skadade samt hur
tunnslitna mynt som helst. Dylika kunna emellertid
under räkningen med lätthet utsorteras, då mynten
öfverskådligt utbredas under den räknandes ögon.
Ingeniör Westfelt erhöll patent å sin uppfinning
redan år 1898 och erhöll de amplaste loford af
riksbanken för densamma. Han ansåg emellertid själf
att den då förevisade konstruktionen var alltför
skymmande och ohandterlig. Den nu förebragta
apparaten har däremot befriats från dessa fel och af
fackmän från riksbanken och andra banker, som
afprofvat densamma, rönt mycket, stort erkännande.
Svenskt patent är redan uttaget på den nya
apparaten och utländska torde följa i rask ordning.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:41:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/8/0066.html
